I ett förinspelat tv-tal till nationen sa ryska presidenten Vladimir Putin att gruppens uppror klassas som förräderi och kommer att bemötas ”hårt”.

Redan samma kväll avbröt den privata armén sina truppförflyttningar. För att und­vika ”blodspillan”, enligt Prigojizin själv.

Vändningen kom efter att Belarus ledare Alexandr Lukasjenko givit Wagnerledaren och hans legosoldater fri lejd mot att de avslutar sitt uppdrag och beger sig till Belarus.

Prigozjin själv har varit tydlig med att marschen in i Ryssland aldrig var riktad mot presidenten, utan mot det ryska försvars­ministeriet som han haft rivalitet med under en längre tid.

Men enligt krigsforskaren Håkan Gunneriusson vid Mittuniversitet är Wagnergruppens u-sväng bara ett spel för gallerierna, ett som regisserats av Putin själv.

– Att Putins ställning försvagats är önsketänk från västvärlden. Man vill så gärna att det ska gå dåligt för Putin.

Ville dölja krigsbrott

Gruppen grundades 2013 av anställda vid ett ryskt säkerhetsföretag och blev känd för allmänheten när den året efter klev in som Putins ”hemliga” skuggarmé under annekteringen av Krimhalvön. Syftet med den paramilitära gruppen har från ryskt håll varit att friskriva sig ansvar från eventuella krigsbrott och från andra skyldigheter kopplade till värnpliktiga eller kontrakterade soldater.

Putin har i åratal förnekat kopplingarna till gruppen men erkände nyligen att ryska staten mellan maj 2022 och maj 2023 betalat dem 86 miljarder rubel, motsvarande nästan 11 miljarder svenska kronor.

Arméns grundare heter Dmitry Utkin och är tidigare officer i de ryska specialstyrkorna. På kroppen har han flera nazistiska tatueringar ingraverade och namnet Wagner, som ska ha varit hans kodnamn, syftar till Hitlers favoritkompositör Richard Wagner.

Men gruppens drivkraft är inte ideologisk. I första hand är gruppen en pengamaskin. Och det som drivit på framgången är ledaren och oligarken Jevgenij Prigozjins entreprenörskap.

Som ett pyramidspel

Wagnergruppen är inte verksamma endast i Ukraina. Sedan grundandet har de förgrenat sig till flera ekonomiskt utsatta länder med korrupta ledningar. 2015 anlitades de av den diktatoriska Bashar al-Assad-regeringen för att skydda landets tillgångar från rebeller under inbördeskriget i Syrien.

Sedan 2018 är de etablerade i den Central­afrikanska republiken med syfte att ta tillbaka rebellockuperade områden. I gengäld har gruppen, via ett av Prigozjins bolag, fått kontroll över en av landets mest lukrativa guldgruvor.

– Det är ett pyramidspel. Wagner tar sin del men måste sedan skicka upp pengar i kedjan till Putin, säger Håkan Gunneriusson.

Håkan Gunneriusson tror att operationerna i afrikanska länder kommer dröja sig kvar.

– De kan vara friare nu när de inte behöver samla soldater i Ukraina längre.

Wagnergruppen har flera gånger kopplats till våldtäkter och mord på civilbefolkningen i länder de verkat i. 2021 hamnade de på EU:s sanktionslista och i juni införde USA sank­tioner mot fyra företag som varit involverade i Wagners gruvverksamhet, skriver CNN.

Håkan Gunneriusson är mycket kritisk till att västvärlden blundat för både Wagner­gruppen och Ryssland ända sedan annekteringen av Krim.

– Vi gjorde ingenting 2014 eftersom det inte gynnade oss. Då var argumentet att den globala handeln inte skulle tåla att vi boj­kottade Ryssland. Nu har vi gjort det vilket lett till lågkonjunktur.

Förenklat tror han att väst hamnat i en position där man inte lyckas kombinera idéerna om mänskliga rättigheter med synen på demokrati och den fria marknaden.

– Nu frodas de auktoritära staterna i den fria handeln medan vi sitter i kläm. Vi lever i konflikt med oss själva och gynnas inte nödvändigtvis av att ta i med hårdhandskarna.

Experternas spekulationer

Efter Wagnergruppens midsommarkupp har spekulationerna gått heta. Bland annat om Putins ställning och huruvida hans officiella anseende försvagats. Att Prigojizin och hans soldater fått gå fria talar för att Putin är mer beroende av gruppen än man tidigare trott.

Håkan Gunneriusson tror att det är precis tvärtom.

– Det är politisk teater. Jag har väldigt svårt att se att Prigojzin skulle göra någonting som skadar Putin. Han är för beroende av Kreml. Det skulle vara en extrem optimism från Prigojins sida om han på riktigt trodde att hans 25 000 soldater skulle ha en chans mot det ryska försvaret.

Infekterad relation

Istället tror Håkan Gunneriusson att syftet är att visa att Ryssland har andra maktmedel än just Wagnergruppen.

– De har haft svårt ett tag men nu kan försvarsmakten istället träda fram och vinna prestige.

Det skulle också förklara Lukasjenkos plötsliga gästspel som Prigozjin och Putins fredsförhandlare, tror han.

– Han gör det inte för att blanda sig i utan för att det är påkallat från den ryska säkerhetstjänsten. Det är en del av skådespelet.

Samtidigt finns det som pekar på motsatsen. Prigojinz har regelbundet anklagat försvarsministern Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov för att ha tagit åt sig äran av Wagners segrar och för att ha misslyckats med krigföringen mot Ukraina. Prigojzjins vändning kan med andra ord vara ett symptom på den infekterade relationen med försvarsmakten.

Till DN säger också Joakim Paasikivi, överste­löjtnant vid Försvarsmakten, att det hela med väldigt liten sannolikhet rör sig om ett skådespel.

– Den ryska staten har tagit det här på stort allvar. De har grävt av vägar, grupperat förband och satt in helikoptrar. Det är inte något som rimligen kan betraktas som teaterföreställning, utan det här har hänt på riktigt, säger han.