I demokratins vagga Grekland är folk inte främmande för att protestera över olika samhällsfrågor. Precis som i andra länder är demonstrationer ett av de vanligaste politiska verktygen för att påkalla uppmärksamhet kring något, och grekerna har med de senaste årens finanskris, nyliberala åtstramningar och flyktingkris haft gott om saker att uttrycka åsikter om.
Men kritiker varnar för att högerregeringen som styr Grekland sedan sommaren 2019 gör allt hårdare ingrepp mot den demokratiska rätten att arrangera demonstrationer.
Demonstranter betalar
För sex månader sedan, i juli i fjol, godkände en knapp majoritet i det grekiska parlamentet en ny lag som gör det svårare att demonstrera. Lagen har en avskräckande klausul, som säger att skador som eventuellt kan uppstå till följd av en demonstration måste betalas av arrangören. Lagen ger även polisen utökade möjligheter att begränsa utrymmet som demonstrationer får uppta, samt rätten att helt förbjuda demonstrationer om dessa anses strida mot säkerhetsföreskrifter.
Såväl det grekiska parlamentets egna lagråd, Amnesty International och flera andra människorättsgrupper, det grekiska advokatsamfundet, flera fackförbund och civilsamhällesorganisationer har kritiserat lagen, som anses hota den demokratiska mötesfriheten.
Det var premiärminister Kyriakos Mitsotakis och hans konservativa regeringsparti Ny demokrati som lade fram förslaget på lagen. Mitsotakis har svurit att skapa lag och ordning, och har argumenterat att lagen ska hindra mindre demonstrationer som enligt honom försvårar vardagen för vanligt folk.
Vittnar om övergrepp
Men sedan Mitsotakis kom till makten har människorättsorganisationer och advokatsamfundet också larmat om en ökad polisbrutalitet. I november 2020 visade en rapport från en offentlig utredning att det finns ett stort problem med straffrihet för övergreppsanklagade poliser.
Sedan hösten 2020 har regeringen också hänvisat till coronapandemins andra våg för att genomdriva en ytterligare skärpning. Nu råder ett totalförbud mot alla demonstrationer. När sådana ändå arrangerats, har polisen gått hårt fram och brutit upp samlingarna, frihetsberövat eller arresterat och ibland även misshandlat deltagarna. Den grekiska högerregeringen har nekat till att det har skett någon ökning av polisbrutalitet och försvarar konsekvent ordningsmaktens ageranden.
Men nu, sex månader efter protestlagens införande, har bland andra Amnesty International vittnat om ett flertal fall av övergrepp, polisiärt våld och tårgasbeskjutning man dokumenterat, när människor trotsat de olika demonstrationsförbuden. Amnesty har själv fått anställd personal arresterad, när en grupp kvinnor i november 2020 vecklade ut en banderoll framför det grekiska parlamentet, för att uppmärksamma den internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor.
PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.