”Vissa i familjen vill lämna Ukraina, andra vill åka till fronten och strida”
Bild: Joakim Medin
Dagens ETC
Ryssland har påbörjat det befarande anfallskriget mot Ukraina. Från både städer och armépositioner kommer uppgifter om häftiga bombardemang. Dagens ETC rapporterar från huvudstaden Kiev, där invånare har reagerat med både panik och stor vilja att kämpa tillbaka mot Ryssland.
Flyglarmet tjuter över centrala Kiev och polisen ropar ut uppmaningar från högtalare. Kriget har kommit till Ukrainas huvudstad. Under de senaste dagarna har varningstecknen blivit nästan oräkneliga till antalet, men när det ryska anfallet väl börjat så innebär det ändå en chock. Händerna börjar skaka och pulsen går upp.
Under natten mellan onsdagen och torsdagen började den ryska armén med fullskaliga attacker mot ukrainska positioner. Från flera städer i centrala Ukraina har det också kommit uppgifter om explosioner. Jag hörde själv sådana i Kiev när jag vaknade på torsdagsmorgonen.
Därmed har det krig som pågått i östra Ukraina sedan 2014 nu kommit till hela landet.
”Fullständig panik”
På torsdagen kommer det uppgifter om konvojer av bilar som kör västerut från Kiev. Men andra Kievbor stannar kvar och lunkar fram på gatorna, nästan trotsigt. Kvällen innan Ryssland inledde attackerna frågade Dagens ETC invånare på gatan vad de tänkte om situationen, och tankarna var minst sagt blandade.
Utanför Kievs fashionabla shoppingbutiker sa den 27-åriga IT-teknikern Alina Ischenko att hon kommer ta upp vapen i motstånd mot Putin, om ryska marktrupper tar ett enda steg längre in på ukrainskt territorium.
– Min första reaktion kommer vara fullständig panik, men sedan kommer jag att ansluta mig till territorialförsvaret. Min granne och min kusin har redan gått med där.
Territorialförsvaret, en motsvarighet till det svenska hemvärnet, satte igång en ny rekryteringskampanj i början av året och sedan dess har frivilliga strömmat dit. Alina Ischenko påminner om att det redan varit krig i åtta år i Ukraina, även om det förvisso varit i en avkrok i landet. Det här har gjort landets befolkning redo för vad som riskerade komma.
– Kriget har redan pågått länge så det som händer nu har inte kommit som en överraskning. Vi är vid god moral och redo. Majoriteten av mina vänner och släktingar känner att de också vill stanna kvar här och skydda Ukraina, de vill inte ge sig av.
Livet fortsätter
Runt omkring oss denna onsdagskväll sitter folk och äter i restauranger, ungefär som om livet fortsätter som vanligt. Enligt Alina Ischenko har det sett ut så här för att folk vetat att de varit oförmögna att påverka den ryska stormaktspolitiken. Livet måste fortsätta även när gevärspipor riktas mot Ukraina.
– Sedan 2014 har det också byggts upp en stor tilltro till den ukrainska armén, det är ännu en anledning till att många fortsätter vardagen som förut, säger Alina Ischenko.
Andra Kievbor besökte denna sista kväll innan kriget det enorma Moderlandsmonumentet i huvudstaden, en 102 meter hög sovjetisk stålstaty som restes 1981 till minne av kampen för ukrainskt territorium under andra världskriget. Många här tycker egentligen illa om statyn eftersom den påminner så mycket om det kommunistiska enpartisystemet. Men just i dessa dagar har den historien kommit att bli aktuell igen.
Kommer från militär familj
Rysslands aggressiva påtryckningspolitik har liknats vid hur Sovjetunionen kunde agera under det kalla kriget. Och i ett av sina utspel i veckan så förnekade Vladimir Putin en ukrainsk nationell identitet. Han påstod att dagens Ukraina endast uppstått som ett resultat av Vladimir Lenins bolsjevikiska politik.
19-åriga Dmitry kom till monumentet på kvällen för att ställa sig under den enorma ukrainska flaggan som också vajar här, och försöka bestämma sig för om han ska kriga mot Ryssland eller fly till EU.
– Jag tillhör en militär familj där nästan alla män är med i armén, så det som händer nu är extra obehagligt. Vissa i familjen vill lämna Ukraina medan andra vill åka till fronten och strida. Just nu diskuterar vi hur vi ska göra.
Dmitry har tagit del av både saklig information och desinformationen från Ryssland under de senaste dagarna. Hans slutsats är att Putin har blivit maktgalen efter så många år på den ryska tronen.
– Nu kommer ett utökat krig, efter att kriget redan har pågått i flera år. Jag fruktar för hela landets framtid, säger Dmitry.
”Måste behålla lugnet”
I närheten av Moderlandsmonumentet åkte den 18-åriga gymnasieleven Nazar på sin skateboard framför några avställda stridsvagnar. Han och hans klasskamrater har känt av den spända stämningen på sistone och saken har diskuterats mycket i skolan.
– Men vi måste behålla lugnet ändå. Jag är här och åker bräda för att vi måste fortsätta njuta av livet. Varje minut av livet är ovärderlig.
Nazar har vuxit upp i det postkommunistiska Ukraina. Han har inte studerat ryska och saknar minnen från tiden när Ryssland satte dagordningen. Han tycker att Putins påstående om att en fabricerad ukrainsk identitet är befängt.
– Vi har läst historia i skolan och alla vet att det finns kyrkor här i Kiev som är mycket äldre än Moskva. Alla vet att Kievriket uppstod på 800-talet, långt innan det ryska imperiet uppstod.
Tillhör ryska minoriteten
Vissa andra delar dock inte bilden av vad som ligger bakom det ryska anfallskriget mot Ukraina. 55-åriga Oksana kom till Moderlandsmonumentet på kvällen för att be för fred tillsammans med församlingsmedlemmar i hennes kyrka. Hon frågar först vad Sveriges regering har för syn på det som händer.
– Aha, okej. Då kommer du kanske inte tycka om att höra min åsikt. Jag tror att allt detta har planerats av storebröderna i USA och Nato. Det handlar inte om problem mellan Ryssland, Ukraina eller Belarus för den delen, utan om att de andra gör vad som helst för att skapa krig mellan oss.
Oksana tillhör Ukrainas ryska minoritet och hon anser att Putin bara har agerat i självförsvar mot västvärldens aggressioner. Med sådana åsikter tillhör hon dock bara ett litet läger i det krigsdrabbade Ukraina.
– Jag har inga planer på att fly härifrån utan det är upp till Gud vad som händer med mig. Men om kriget börjar här så tror jag det kommer till er också, en dag. Så jag tror inte det är någon idé att ta sig västerut.