– Polisen kommer bara att bötfälla mig, och sedan förmodligen skicka hem mig. Jag är mer rädd för andra människor, att de ska bli provocerade. Hålla kvar mig medan de ringer polisen, vara våldsamma.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För redan nu har hon märkt att debatten har gjort folk mer hätska än tidigare. Främlingar har försökt rycka av hennes niqab på gatan. Hatet och rädslan har fått mer legitimitet.
– Jag blev så sorgsen när förbudet röstades igenom. Jag har växt upp i Danmark, och nu är jag plötsligt inte en fri människa längre. Så känns det.
Gick emot partilinjen
Aicha Amanah, som inte vill framkomma med sitt fullständiga namn, är en del av det danska nätverket ”Kvinder för dialog”. Gruppen består av kvinnor som bär niqab dagligen eller vid högtidliga tillfällen och startades i samband med att den senaste debatten om förbud drog igång. De vill bidra till en bättre förståelse och kunskap om varför kvinnor väljer att bära niqab.
En av de politiker som tog sig tid att träffa gruppen innan omröstningen var Mette Gjerskov. Hon är den enda danska socialdemokraten som gick emot partilinjen och röstade nej till förbudet. Hennes ställning i frågan hade redan innan omröstningen ägt rum lett till konsekvenser, då hon blev petad från posten som partiets talesman i utvecklingsfrågor.
– Varenda gång frågan om ett förbud de senaste tio åren har kommit upp har jag bara känt - nej, jag kan inte stå för det här. För mig handlar det om en grundläggande rätt att välja vad man har på sig. Dessutom är det ju uppenbart att det här handlar om EN religion i synnerhet. Lagen heter inte så, men vi vet att det handlar om ett förbud mot burka och niqab.
200 kvinnor
Lagen i sig fyller inget riktigt syfte, och kommer att ta upp polisen och rättsväsendets resurser i onödan, anser Gjerskov. Antalet kvinnor som använder niqab i Danmark uppskattas vara relativt få, runt 200 stycken. Det finns redan lagar som förbjuder en person att tvinga en kvinna att klä sig täckande, ett brott som enligt dagens lagstiftning kan ge flera år i fängelset. Men mest handlar hennes motstånd om att det är en principfråga.
– Vi har så många lagar som övervakar, kontrollerar och inskränker friheten för människor. Då måste det ske på bra och rejäla grunder, säger hon.
Dan Hindsgaul, kommunikations- och policychef på danska Amnesty, anser att den nya lagen mer än något annat handlar om den ökade hetsjakten mot muslimer.
Precis som Gjerskov menar han att problemet är uppförstorat på gränsen till påhittat, eftersom det rör sig om så få människor.
– Det är tydligt att man är ute efter politiska vinster på bekostnad av muslimer. Bara de senaste veckorna har det kommit flera politiska utspel, säger han.
Dåligt för integrationen
Han syftar bland annat till integrationsministern Inger Støjbergs, som tillhör Venstre, uttalande om att muslimer som fastar under ramadan inte borde jobba samtidigt, samt de återkommande debatterna om de danska ”ghettona” som oftast är invandrartäta områden. Regeringen släppte tidigare under året ett så kallat ghetto-paket, med förslag som hårdare straff i vissa zoner, och obligatorisk förskola för barnen i ghettot så att de lär sig danska traditioner och värderingar.
Den mest oroväckande konsekvensen av den nya lagen skulle vara om kvinnor och flickor som vill bära heltäckande klädsel väljer att stanna hemma.
– Det skulle vara förödande för integrationen, och för deras liv, säger Hindsgaul.
För Aicha Amanah råder inga tvivel om att denna farhåga kommer att bli verklighet för åtminstone ett par av kvinnorna. Själv studerar hon hemifrån, och påverkas därför mindre än de som har jobb eller går i skolan. Hur de ska göra när den 1 augusti infaller vet hon inte. För en sak är klar, bland alla de som hon känner:
– Vi tar inte av oss niqaben.
