Utmaningar har inte saknats under Bruno Le Maires tid som finansminister. Sedan han tillträdde 2017 har Frankrike drabbats av en rad kriser: I november 2019 utlöstes proteströrelsen Gula västarna då regeringen annonserade höjda bränslepriser. Protesterna pågick fram till att världen 2020 drabbades av coronapandemin – som varade i drygt två år. Frankrike stängdes ned i omgångar – något som kompenserades med statliga bidrag enligt devisen ”kosta vad det kosta vill”.
I januari tog Frankrike över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd med höga ambitioner om ett mer oberoende EU. Strax efter det anföll Ryssland Ukraina.
– Och detta mitt i en pågående klimatkris, säger Bruno Le Maire.
I maj omvaldes Emmanuel Macron till president, men förlorade majoriteten i nationalförsamlingen och Marine Le Pens extremhögerparti – det EU-fientliga Nationell samling – blev en av de större oppositionskrafterna. Ändå är Bruno Le Maire optimist: EU fixar det här tillsammans!
– Jag är inte naiv men tror att vi kommer att klara vintern under skäliga förhållanden. Men då måste alla ta ansvar, Sveriges nästa regering precis som alla andra, säger han till Dagens ETC.
Han vill inte uttala sig konkret om regeringsbildningen, men påpekar att EU-samarbetet mår bäst av ”att motarbeta populism och nationalism”.
– Allt som utmanar våra gemensamma principer i tider där sammanhållning är a och o måste bekämpas.
Måste snåla – trots tillväxt
Finansministern framhåller att Frankrike just nu inte ser någon ekonomisk nedgång. Han har nyss höjt beskedet om fransk tillväxt under 2022 från 2,5 till 2,7 procent. Ändå menar han att alla nu kommer att behöva snåla och ”inte kan leva som förut” samtidigt som staten ska hjälpa de som drabbas värst. Företag som gjort stora vinster bör ”dela med sig till medborgarna”.
– Om de inte gör det, så kommer staten att ställa krav.
Men det blir inga höjda skatter ens för de allra rikaste för att finansiera det?
– Vi kritiseras främst för att inte sänka skatter för de som har det svårt. Vi höjer dem inte för någon. Att välja ut en grupp skulle drabba alla löntagare och deras köpkraft i längden.
Bruno Le Maire tillhörde tidigare högerpartiet Republikanerna, men har gått över till Macrons mittenparti. Han kritiseras ofta av högern för att “slösa med statens finanser” medan vänstern pekar på att ”han skyddar stora företag och rika.”
– Tolv miljoner hushåll kommer att få 100 till 200 euro i extra bistånd för att klara vintern, säger han.
Energi- och matcheckarna han talar om menar vänstern inte räcker för att skydda de ekonomiskt utsatta. Bruno Le Maire svarar att alla måste anstränga sig, men att alla också skyddas av “Frankrikes två ledord”.
– Investering och skydd. Det blir en svår vinter men vi investerar och skyddar våra resurser. Vi måste bygga ut vår egen energiförsörjning och matproduktion, skydda företagen och därmed hushållen. Alla hushåll.
Förstatligar energibolag
Frankrike förstatligar bland annat energijätten EDF, en av världens största elproducenter. Premiärminister Elisabeth Borne menar att det är ett sätt att säkerställa Frankrikes suveränitet inför de utmaningar Europa står inför: kriget och energi-, mat- och klimatkrisen. Staten ägde redan 84 procent av aktierna men har nu för avsikt att äga 100 procent. EDF driver bland annat kärnkraftverken som står för runt 70 procent av landets elförsörjning.
– Det handlar om basala behov där staten behöver kontroll för att kunna skydda sina medborgare. Vi kan inte heller bero på fossil energi. Medborgarna måste själva ta ansvar och dra ner på energiförsörjningen, säger Bruno Le Maire.
Han menar att inflationen kommer öka i vinter, men inte hela år 2023.
– Frankrike är en av EU:s mest stabila ekonomier. Vi påverkas av det som sker internationellt, framför allt av kriget i Ukraina men vi står på en solid ekonomisk grund.
”Solidaritet” inom EU
Frankrike hade stora ambitioner inför sitt EU-ordförandeskap den första halvan av 2022 och kände sig relativt säkra på att kunna lägga en linje och hålla den.
– Jag är mycket stolt över vad Frankrike åstadkommit och litar på att de som följer oss fortsätter på vår linje. Den här tendensen att tro att ”var och en för sig” skulle vara en framgångsstrategi är ett misstag, det är solidaritet som krävs, säger Bruno Le Maire.
Som exempel nämner han finansiering av budgeten via gemensamma skulder, svaret på covidkrisen och arbetet för att stävja inflationen – även till exempel EU-direktivet för minimilöner, som Sverige motsatte sig innan man kom till en kompromiss.
– Vi måste alla kompromissa, nu mer än någonsin. Inse att vi tillhör ett större sammanhang. Och arbeta: mer och längre. Allt annat är självbedrägeri.
