Veckans fråga: Kan man avtala bort kärnvapen?

Retoriken mellan USA och Nordkorea har trappats upp den senaste veckan. ETC ringde Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet för att diskutera icke-spridningsavtalet, som nästa år fyller 50, samt det låsta läget mellan USA och Nordkorea.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Vilken effekt har icke-spridningsavtalet för kärnvapen haft?

– Prognoserna i början var ju att ett stort antal länder skulle bli kärnvapenmakter. Kanske uppemot 40 stycken. I dag är det nio länder som har dessa vapen. Så det har definitivt dämpat intresset för att skaffa sig kärnvapen. Nu i somras togs också ett beslut i FN:s generalförsamling om ett förbud mot kärnvapen överhuvudtaget. Kärnvapen är inte så attraktivt och flertalet stater har avstått ifrån det. Sedan är det några som anser att deras säkerhet gynnas av att skaffa sig kärnvapen. Omedelbart skapar det egentligen en större osäkerhet. Det är i dag mer osäkert för Nordkorea än vad det var för 20 år sedan när man inte hade de här kärnvapenambitionerna. När länder inte följer avtalet så skapar det mer osäkerhet för dem själva.

Är det rimligt att förvänta sig att Nordkorea skrotar sitt kärnvapenprogram när inte de erkända kärnvapennationerna nedrustar?

– Man kan tänka sig det som en del i en paketöverenskommelse som även innebär att möjligheten att stationera amerikanska kärnvapen i exempelvis Sydkorea och länder runtomkring, minskar. Som en del i ett regionalt säkerhetsarrangemang skulle det säkert vara möjligt. Avtalet med Iran är lite av en modell, där Iran fick fördelar för att gå med på det avtalet, och avstå från kärnvapen. Den förhandlingen tog ett antal år och det skulle säkert en sådan förhandling med Nordkorea också göra.

Finns en fredlig väg ut ur konflikten i sikte?

– Ja, jag hoppas att det finns en sådan och att retoriken begränsas till att vara retorik. Om det leder till handlingar, att man faktiskt flyttar fram vapen eller skjuter iväg missiler, är risken för missförstånd väldigt stor, i en sådan här upphetsad situation. Missförstånd till följd av den här retoriken ser jag som den stora risken.

Vilken roll bör Sverige ta i detta?

– Jag tycker att det är en utmärkt roll om vi erbjuder oss som en kontaktkanal mellan parterna. Vi är en av få västländer som har en ambassad i Pyongyang.

– Jag tror att det bästa sättet att mjuka upp den regimen är att ha kontakter med den snarare än att konfrontera. Den här typen av regimer lever på konfrontation. Om den konfrontationen minskar, ökar möjligheterna till att det blir mer förändringar i landet.

– Jag tror att den typen av konfrontation vi nu ser stämmer överens med vad Nordkorea ständigt säger till sitt folk: Titta vad elaka de är mot oss, om ni inte sluter upp bakom oss är ni inte patrioter! Det stärker regimen. Vi behöver en strategi som går åt andra hållet.