Prostitutionskritiker jublade i början av september när det meddelades att Paschas ägare hade ansökt om konkurs. Den 16 mars i år förbjöd de tyska myndigheterna all prostitution till följd av coronapandemin och smittskyddsskäl. Samtliga bordeller i hela landet stängdes ner. Ägarna led stora ekonomiska förluster.

Under de senaste månaderna har myndigheterna och lokala domstolar dock tillåtit ägarna att öppna igen. En annan prostitutionslokal mitt emot Pascha, som kort och gott heter Das Bordell, öppnade i början av september. Under den andra veckan i oktober öppnade Pascha på nytt, även om konkurs­hotet kvarstår.

Journalister inte välkomna

Dagens ETC når Armin Lobscheid, Paschas ägare sedan 2001, över telefon. Han befinner sig också i Köln men hinner inte mötas för en kort pratstund. Hans säkerhetsvakter tillåter inte heller längre journalister att göra intervjuer i lokalerna. Armin Lobscheid förklarar att han och kollegorna arbetar hela tiden för att försöka hålla verksamheten på fötter.

– Vi har inte tid för intervjuer. Och det finns dessutom ingenting positivt du kan rapportera om. Vi har fortsatt mycket stora problem och kanske måste vi ändå stänga vid årsskiftet.

Pascha och alla andra prostitutions­lokaler i Tyskland har behövt införa ett antal i sammanhanget ganska bisarra regler för att försöka upprätthålla smittskydd. Alla besökare måste desinficera händerna vid entrén, uppge personuppgifter samt fylla i ett hälsodokument. Gruppsex har förbjudits och bara en man och en kvinna kan träffas i varje rum. De måste bära masker och närkontakt med ansiktena är otillåtet – vilket innebär ett stopp även för oralsex. Men vad som sker bakom stängda dörrar kan ägarna förstås inte kontrollera.

Ägaren: ”Väldigt sorgligt”

Armin Lobscheid klagar på omständigheterna, som innebär att bordellens enda inkomster nu är den blygsamma entréavgiften och kvinnornas hyresbetalningar.

– Allt som händer nu är väldigt sorgligt. Vi får inte ha restaurangen eller någon bar öppen, vi kan inte sälja drinkar eller någonting. Det enda vi får lov att göra är att hyra ut rummen till tjejerna. Vill du skriva om oss, återkom då i januari när vi vet om vi kan fortsätta.

Under höstmånaderna har spridningen av covid-19 tagit ordentlig fart igen i Tyskland. I dag, måndagen den 2 november aktiveras nya drastiska restriktioner. Social distansering genomsyrar vardagen och fysisk beröring av andra människor avrådes.

En hel del tyskar har därför haft svårt att förstå varför myndigheterna under samma höstmånader har tillåtit bordellerna att öppna igen. Den fysiska närkontakt som är själva förutsättningen för sexhandeln har under hösten tydligen betraktats som mer harmlös än vad myndigheterna tyckte var fallet i våras. Och en viktig konsekvens av det coronarelaterade prostitutionsförbudet är att det hjälpt till att skaka om diskussionen om Tysklands lagliga sexhandel mer än på åratal.

– Vi välkomnade verkligen nedstängningen av bordellerna, kvinnorna hålls som boskap där och det är ingenting annat än en slavmarknad. Och covid-19 har varit till stor hjälp för oss i debatten, säger Solveig Senft, aktiv i den tyska antitrafficking-organisationen Sisters, till Dagens ETC

Fler kvinnor är mer utsatta

Sisters grundades som en reaktion på alla de negativa konsekvenser man kunnat se till följd av att Tyskland legaliserade prostitution 2002. Organisationen hjälper kvinnor lämna prostitutionen och försöker få in dem på arbetsmarknaden istället. Det har blivit allt svårare, när allt fler av de prostituerade kvinnorna kommer från den djupaste fattigdomen i sydöstra Europa, ofta tillhör diskriminerade minoritetsgrupper och sällan ens har gått färdigt grundskolan.

Men Sisters främsta syfte är att trycka på för en lagändring så att en nordisk modell inspirerad av den svenska sexköpslagen kan införas i Tyskland, samt att informera om prostitutionens verkliga baksida. Här har coronapandemin gett medvind.

– Den har fått fler människor att öppna sina ögon. Vår nya prostitutionslag från 2016 säger till exempel att kvinnorna måste ha separata bostäder och inte längre får bo i bordellerna, så som det fungerade tidigare. Men det har visat sig förekomma även nu och därför har många kvinnor blivit hemlösa när bordellerna stängde, säger Solveig Senft.

Fler ser verkligheten

Coronapandemin har också gjort andra verkligheter i prostitutionsindustrin tydliga. Fler tyskar har förstått att kvinnorna måste betala hyra för rummen där de säljer sex, som dessutom är mycket dyrare än vanliga lägenheter. Fler har förstått den ekonomiska desperationen hos kvinnorna i prostitution. Och när många av kvinnorna återvände till sina hemländer i början av pandemin, förstod fler tyskar att mycket få av kvinnorna kommer från Tyskland.

– Och många gånger reste de, eller rättare sagt skickades tillbaka, tillsammans med sina hallickar, säger Solveig Senft.

Att prostitutionens baksida ser ut så här har förstås länge varit allmänkunskap hos de som granskar och kritiserar industrin. Bara några år efter att prostitutionen hade legaliserats 2002 i syfte att ”professionalisera” industrin, visade utvärderingar omfattande brister. 2016 uppdaterades prostitutionslagstiftningen i syfte att förbättra säkerheten för de prostituerade, genom att de kan registrera sig hos myndigheterna. Men de flesta brister har kvarstått.

Inga annonser för oskyddat sex

Den tyska statsvetaren Andrea Tivig som arbetar vid den abolitionistiska organisationen Terre des Femmes förklarar att den nya lagen både varit långsam med att träda i kraft och dessutom skapar en legal, respektive illegal prostitution.

– Det är bara kvinnor som har ett arbetstillstånd som kan registreras som personer i prostitution. Så alla som är papperslösa, eller som lever på arbetslöshetsbidrag, kan inte registrera sig. Det här betyder att pappers­lösa, fattiga ensamstående mödrar och andra måste sälja sex illegalt.

Vissa, positiva effekter finns av den nya lagen från 2016. Numera är det åtminstone officiellt förbjudet att annonsera om sex utan kondomer eller sex med gravida kvinnor, som var tillåtet innan 2016. Polisen har numera i teorin större rätt att göra ingripanden vid brottsmisstankar.

Men myndigheternas kontroll är ännu allt för bristfällig. I Berlin finns det en hel polisavdelning som spanar efter människohandel för sexuella ändamål, medan det i östra Tyskland bara finns ett fåtal poliser som arbetar på deltid med samma uppgift, och har ansvar för hela delstater. Och bordellerna kontrolleras sällan av poliser utan av hälsovårdsinspektörer vid de lokala myndigheterna, som saknar relevant kunskap om organiserad brottslighet.

– Så det växande motstånd vi har sett mot sexhandeln under 2020, både på den politiska nivån och i form av att fler samhällsaktörer har markerat, beror också på den här stora röran som funnits sedan 2002, säger Andrea Tivig.

Politiker spanar mot Norden

I det tyska parlamentet har flera ledamöter skapat en blocköverskridande arbetsgrupp för att utvärdera prostitutionslagstiftningen i en rapport. Arbetsgruppen leds av politiker som länge varit profilerade motståndare till sexhandeln. Rapporten ska anlända i november eller december och förväntas följa samma tema.

I maj författade 16 parlamentariker också ett offentligt brev som sändes till alla ministrar och delstatspresidenter, där man både krävde att bordellerna skulle förbli stängda och där man uttryckte stöd för den nordiska prostitutionsmodellen. Det ledde i sin tur till att kristdemokratiska CDU:s kvinnoförbund i slutet av juni beslutade att omfamna den nordiska modellen.

– Det här är väldigt betydelsefullt. När abolitionister först började arbeta var vi väldigt marginaliserade röster med nästan inget politiskt stöd. Allt det här har gjort att vi kunnat föra debatten mer inåt mitten i politiken, säger Andrea Tivig

”Ingen stor sak att köpa sex”

I början av sommaren bjöds Terre des Femmes också in att konsultera socialdemokraterna om prostitutionen. Det partiet förväntas redogöra för sin ståndpunkt någon gång under hösten – och tyvärr är Andrea Tivig inte hoppfull.

– Delvis därför att det var socialdemokraterna och de gröna som från första början legalisera prostitutionen, 2002. Men också för att vi snart har val i Tyskland och jag tror inte socialdemokraterna vågar omfamna den nordiska modellen i detta skede. Sannolikt kommer vi ha större möjligheter att påverka lagstiftningen under nästa mandatperiod.

I nordvästra Köln börjar det så sakta skymma och antalet sexköpare som rör sig in och ut genom Paschas entré ökar. Det är en färgstark skara individer, där några både klär sig och uppträder besynnerligt, medan andra tvärtom ser mycket vanliga och avspända ut.

Dagens ETC talar med 29-årige Christian som just har lämnat bordellen. Han bär en trendig skinnjacka, är välfriserad och artig.

– Jag har haft en tuff arbetsvecka. Det är snart helg och i dag ville jag koppla av lite efter jobbet.

Christian vill inte att hans ansikte syns på bild, mest eftersom det vore pinsamt om familjemedlemmar såg honom. Men han menar att det egentligen inte är en stor sak att köpa sex i Tyskland. Det är trots allt lagligt, och så vitt han vet är alla kvinnor i Pascha registrerade och myndiga.

– Har de också fått tillstånd att öppna här igen, så tycker jag det är ännu mindre problematiskt att gå hit. Men jag måste säga att det var en konstig sak att behöva bära mask för ansiktet.