Sjön gränsar till fyra länder – Nigeria, Tchad, Niger och Kamerun. Över 30 miljoner människor bor i dess närhet och är beroende av sjön för dricksvatten, sanitära behov och bevattning. Sjön är avgörande för bönders, boskapsuppfödares, jägares och fiskares försörjningsmöjligheter.
Samtidigt ligger sjön i en av världens mest instabila regioner. De förlorade försörjningsmöjligheterna har gett upphov till en ökande kriminalitet, gjort det lättare för terrorgrupper att rekrytera anhängare samt lett till en tilltagande migration till andra orter och städer.
Våldet och brottsligheten i städerna har ökat. Samtidigt har förvaltningen av den krympande sjön orsakat konflikter mellan de länder som är beroende av dess vatten – vilket i sin tur försvårat ländernas möjligheter att gemensamt bekämpa instabiliteten i regionen.
Boskapen dör av svält
Sjön är av avgörande betydelse för regionens stabilitet. Och för att uppnå fred måste länderna lägga resurser på att återuppliva sjön, snarare än på militära aktiviteter.
– För många år sedan var det genom dess vatten vi bedrev jordbruk, fiske och boskapsskötsel. Men sedan vattnet torkade ur har det blivit så svårt. Vi kan knappt bedriva jordbruk och boskapen dör på grund av brist på bete och vatten. De flesta har övergivit sina jordbruk, sitt fiske och sin boskapsuppfödning, eftersom det inte längre går att leva på det i området, säger en person som intervjuats till vår forskning.
Förlusten av försörjningsmöjligheter har i sin tur lett till en omfattande fattigdom och brist på mat. År 2017 beräknades över tio miljoner människor i närheten av Tchadsjön vara i behov av humanitära hjälpinsatser.
I takt med att sjön minskat i omfång har boskapsstölderna ökat. Det handlar om en omfattande kriminell verksamhet där stulna boskap utan problem kan föras över gränserna mellan de olika länderna. En grupp som pekas ut som skyldiga till verksamheten är Boko Haram, som får in resurser via boskapsstölder.
Boko Haram rekryterar
Den islamistiska extremistgruppen utgör ett allvarligt säkerhetshot i regionen kring Tchadsjön, och hittills har insatserna för att bekämpa dem främst bestått av militära insatser. Nigeria har under de senaste åren satsat mycket stora resurser på att bekämpa Boko Haram.
Samtidigt har den allt svårare situationen för befolkningen runt Tchadsjön gjort det lättare för Boko Haram att rekrytera nya medlemmar. Gruppen kan locka fattiga personer bland annat genom att erbjuda ekonomiska fördelar.
Intervjuer visar också att uttorkningen av sjön lett till en ökad migration av människor och boskap till mindre orter och städer i regionens länder. Det har i sin tur skapat nya konflikter om resurser, i synnerhet mellan jordbrukare och boskapsuppfödare. Mellan 2016 och 2019 dödades nästan 4 000 personer i samband med sådana konflikter i Nigeria.
Finns planer på kanalbygge
De återstående delarna av sjön ligger främst i Tchad och Kamerun, medan tidigare kuster i Nigeria och Niger har försvunnit. Det gör att allt fler människor beger sig över gränserna för att nå fram till vattnet – vilket också har lett till att olika konflikter har eskalerat.
De många konflikterna kring tillgången till, och förvaltningen av, sjön har samtidigt slagit hårt mot ländernas förmåga att gemensamt kunna bekämpa Boko Haram.
Den organisation som länderna runt sjön skapat, Lake Chad Basin Commission, LCBC, har slagit fast att vattenflödet till Tchadsjön behöver utökas. En gammal tanke har varit att bygga en damm och kanaler från Kongofloden i Centralafrikanska republiken. Men planerna har aldrig realiserats. Orsakerna är att satsningen varit svår att finansiera, men initiativet har även mött motstånd från miljögrupper.
Länderna inom LCBC har hittills inte lyckats komma överens om några åtgärder för att fylla på vattnet i Tchadsjön, vilket troligen hänger samman med de konfliktfyllda relationer som råder mellan Nigeria och de övriga medlemsstaterna.
Samtidigt står det klart att om länderna vill se en stabilisering i regionen, så är en påfyllning av vattnet i Tchadsjön en avgörande fråga.
