En rad av Michigans miliser och högergrupper var också mot nedstängningarna som enligt dem var ett brott mot konstitutionen som ger alla möjligheter att röra sig fritt. Därför gav sig en grupp tungt beväpnade milismedlemmar till delstatsparlamentet i Lansing för att med vapen i hand visa sitt missnöje. De uppfattade Trumps meddelande som en solidaritetsförklaring och ett stöd till dem.

Nära band till polisen

En av beväpnade männen var William Null, en kraftig man i militära kläder och med ett mycket stort automatvapen hängande över ena axeln. Han var väl känd av den lokala ordningsmakten och sheriffen Dar Leaf pekade ut Null för de närvarande med orden: ”Mina damer och herrar, det här är den sista linjen i försvaret av våra hem”.

Dar Leafs ord följdes av hurra­rop från de som samlats och folkmassan skanderade: ”USA! USA!”.

Washington Post bevakade protestmötet och menade att det förklarade Michigans unika historia som centrum för självutsedda miliser som i sin högerideologi förenas av ett hat mot myndigheter – men också på de nära banden med den lokala polisen.

I förra veckan greps Null tillsammans med ett dussin andra högermilismän för att ha varit inblandade i planerna på att kidnappa Michigans guvernör, demokraten Gretchen Whitmer.

William Null är medlem i milisen Wolverine Watchmen, som samlades för skjutövningar och diskussioner om olika sätt att attackera delstatsmyndigheterna och guvernören. Han hade också stött på sheriffen Leaf tidigare, sheriffen visste att Null också var medlem i en annan grupp, Michigans Frihetsmilis. En grupp som han uttryckte viss förståelse för:

– Jag är i princip positiv till miliser, de växer ofta i styrka när människor känner att deras rättigheter är i fara. Men jag blev chockad över vad de sysslade med, hade jag haft en aning om det hade jag stoppat dem omedelbart, sa sheriffen till Washington Post.

Men i en intervju med Fox News efter gripandet av Null och de andra föreslog sheriffen att gruppen kanske inte alls hade försökt kidnappa guvernören. Istället, menade han att det var möjligt att gruppen kunde ha förberett ett ”medborgargripande” av henne, något som de enligt lag hade rätt att göra.

Hittar stöd i andra tillägget

Michigan har en historia av problem med miliser och högergrupperingar. Den största och mest kända var Michigan militia som nu har splittrats, men det var också i Michigan som Timothy McVeigh och Terry Nichols planerade bombningen av det federala högkvarteret i Oklahoma City, ett dåd som dödade 168 människor.

Ofta hävdar högermedier och milisgrupperna själva att den amerikanska konstitutionen ger dem rätt att organisera sig och verka. Det står i det andra tillägget, samma text som ger invånare i USA rätt att bära vapen, att det finns plats för en av lag ”väl reglerad milis”.

Men Högsta domstolen har tillsammans med andra slagit fast att den skrivningen inte ger någon existensrätt till privata miliser utanför statens kontroll. Alla USA:s delstater har lagar som förbjuder deras verksamhet.

Nu oroas en rad myndigheter av att flera miliser har tagit till sin uppgift att bevaka och skydda vallokaler i presidentvalet. För att göra det använder de sig av president Trumps anklagelser om riskerna för valfusk vid det kommande valet.

Varnar för attacker

Beväpnade gruppers närvaro vid vallokaler bryter mot en rad federala och delstatliga lagar, både när det gäller anti-paramilitära grupper och påtryckningar och skrämsel av väljare. Det kommer att vara polisens uppgift att föra bort dem, en uppgift som dock många tvivlar på kommer att följas upp lokalt.

En rad befattningshavare inom Homeland Security och andra federala säkerhetsorgan varnar nu för att de här grupperna måste tas på allvar och att de innebär det främsta terrorist­hotet i USA. Man uppmanar lokala möjligheter att förbereda säkerhet inför, under och efter valet och hålla en strikt kontroll på grupperna.

Från Vita Huset och de av Trump utnämnda ansvariga för terroristbekämpningen hörs dock inte några sådana uppmaningar, vilket gör att många, bland dem personer tidigare varit anställda i säkerhetsorgan, menar att det finns påtagliga risker för kanske inte inbördeskrig, men lokala sammanstötningar där demokratiskt utsedda myndigheter och befattningshavare attackeras av väpnade högergrupper.

USA och Kanada finns flera hundra organiserade och beväpnade miliser, ett fåtal är nationella, de flesta delstatliga eller lokala.

Organisationen Southern Poverty Law Center, SPLC, en oberoende organisation för mänskliga rättigheter, beräknar antalet väpnade miliser i USA till mellan 334 (2011) och 165 (2016).

De största är de nationella miliserna Oath Keepers och 3 Percenters, med flera tusen anslutna.

Bland de lokala och delstatliga finns Michigan militia, Hutaree, Missouri milititia, Milititia of Montana, Texas light foot militia, Ohio defence force och en rad andra.

Förutom miliser finns det en rad högerextrema organisationer med våld som en viktig beståndsdel. En av de mest framträdande är Proud Boys, som är verksam både i USA och Kanada. Proud Boys betecknas av FBI som en extremistgrupp och av SPLC som en hatgrupp.

Proud Boys är liksom många av hatgrupperna rasistiska, kvinno- och hbtq-hatiska och bara öppna för män. De känns igen på röda Make America Great Again-kepsar, och svarta Fred Perry-tröjor med gula streck.

De har i sina valspråk lagt till president Trumps maning till dem under valdebatten: ”Stand Back, Stand By” (ungefär Dra er tillbaka, men var beredda).

Det som hittills räddat USA från milisaktioner är en kombination av att de varit dåligt organiserade och i hög grad bestått av människor med sociala problem, samt att FBI och andra myndigheter i hög grad infiltrerat dem och haft kännedom om deras planer.