Det långsiktiga målet i avtalet är att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva mot 1,5 grader.

Däremot finns inga konkreta uppgifter om i vilken takt utsläppen ska minska, när det ska ske eller hur det ska gå till. I tidigare texter fanns målet om en minskning med 70–95 procent till 2030, vilket försvann redan i det andra utkastet och fick hård kritik från forskarhåll.

I det slutgiltiga avtalet har även de skarpaste formuleringarna om utfasning av fossila bränslen, som fanns med i tidigare utkast försvunnit – något som ses som en eftergift för den linje som drivits hårt av Saudiarabien, med stöd av andra oljeproducenter som Ryssland och Venezuela.

Åsa Persson, forskningsledare på Stockholm Environment Institue (SEI), menar att borttagandet av de konkreta målsättningarna om globala och långsiktiga utsläppsminskningar i avtalet är en besvikelse.

– Det är bra att man stärkt temperaturmålet eftersom det sänder en viktig signal, men det mest väsentliga är att länderna minskar utsläppen. Att man lyckats få med finansieringen i avtalet är mycket viktigt och rent utav ett villkor för att det skulle bli ett avtal. Man har enats om att de rika länderna ska mobilisera 100 miljarder dollar per år, senast från och med 2020, säger Åsa Persson.

– Det finns dock tolkningsutrymme kvar över hur de 100 miljarderna ska räknas, till exempel hur stor del som ska vara privat eller offentlig finansiering och hur pengarna får räknas i förhållande till biståndsbudgeten. Det som är mest positivt med Parisavtalet är att man enats om att se över ländernas utsläppsmål regelbundet, vart femte år.

Skrivningar har strukits

Något som anses positivt är att länderna enats om att se över och utvärdera klimatomställningen vart femte år. Mindre positivt är att skrivningen om att finansieringen av klimatanpassningen inte får tas från ländernas biståndsbudget har strukits ur avtalet. En annan skrivelse som tagits bort ur avtalet är att klimatanpassningen ska ta särskild hänsyn till jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Katharina Rall, utredare på Human Rights Watch, säger till Dagens ETC att skrivelsen ironiskt nog ströks ur paragraf två under torsdagen, som var just ”Mänskliga rättigheter”-dagen under förhandlingarna.

– Det här avtalet syftar till att rädda klimatet, men det klimatkrisen handlar om är människor i en utsatt och sårbar situation. Det här var en avgörande punkt i avtalet, som nu strukits, säger Katharina Rall.    

Hon förtydligar att det inte handlade om några ”nya rättigheter”, utan om samma mänskliga rättigheter som anges i FN-deklarationen.

– Men det var viktigt att lyfta dem i detta sammanhang. För att åter erkänna dem och garantera att de är en viktig del av klimatomställningen, eftersom flickor, kvinnor och fattiga grupper som är beroende av ekosystemet för sitt uppehälle, är de som drabbas hårdast av klimatkrisen, säger Katharina Rall.

USA hotade hoppa av

Förhandlingarna har pågått hela natten och har enligt rapporter varit mycket dramatiska. Bland annat har USA hotat med att hoppa av förhandlingarna. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ska ha sagt att han aldrig tidigare varit med om en sådan intensiv förhandling.

Avtalet är tydligare än de första utkasten med att rika länder måste hjälpa fattigare länder med den klimatanpassning som krävs.

– Avtalet är helt otillräckligt för vad som behöver göras, jag kan prata länge om vad som saknas. Men att "well below 2 degrees" finns kvar måste ses som en viktig delseger och en överraskande bra position, säger Mattias Goldmann från den tankesmedjan Fores, till Ekot.

– Det mest substantiella i avtalet är att det innebär en skärpning av det långsiktiga temperaturmålet. Man spänner nu bågen och pratar om ett mål på 1,5 grader, och det är någonting att suga tag i för om man följer klimatforskarnas kurvor betyder det nästan noll utsläpp i världen år 2050, så det innebär ett enormt omvandlingstryck i hela världsekonomin, säger Goldmann.

Samtidigt visar de nationella mål som 185 länder har skickat in till förhandlingarna inte räcker på långa vägar för att nå målet. De konkreta åtgärder som hittills föreslagits skulle istället innebära att den globala temperaturen ökar med 2,7–3 grader.

"Äntligen en framgång"

Flera utomstående experter har uttalat sig positivt om att det nu finns en global överenskommelse på plats. Även miljöorganisationer välkomnar avtalet.

– Äntligen en framgång efter år av förhandlingar. Klimatavtalet skickar en tydlig signal till alla länder, städer och företag att skärpa sina klimatmål och snabba på omställningen till total fossilfrihet. Enligt IPCC bör de globala utsläppen av växthusgaser vara nära noll redan till 2050 för att ha en rimlig chans att klara av 1,5-gradersmålet, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.
Jens Holm (V) är dock djupt missnöjd med hur avtalet har utformats. Att det inte finns någon siffra som anger hur mycket utsläppen ska minska till 2050 anser han är ”extremt allvarligt”.  Och att en konkret siffra för finansieringen saknas i avtalstexten betecknar han som en skandal.

– Det finns fina formuleringar om klimaträttvisa, Moder jord, ekosystemens integritet, mänskliga rättigheter, gender, ursprungsfolk m m. Det är bra, men det är luddigt formulerat samt främst placerat i beslutstexten samt i förordet till avtalet och inte som rättsligt bindande artiklar, säger han i ett uttalande.