Hans föregångare, Joao Canuto, STTR:s förste ordföranden i Rio Maria, mördades 1985. Hans efterföljare, Expedito Ribeiro, 1991. Carlos Cabral såg dessutom 1990 med egna ögon hur hans fackföreningskamrat Braz Oliveira mördades och samma år kom han undan ett mordförsök med ett skott i benet.
Det här är priset som många i Latinamerika får betala för att försvara sina mänskliga rättigheter. Latinamerika är nämligen den region i världen där flest samhällsaktivister mördas. Enligt organisationen Front Line Defenders begicks förra året över 68 procent av dessa mord i världen (hela 218) i Latinamerika.
I skuggan av Venezuela
Colombia är det land i världen där flest aktivister mördades förra året, 126 personer, enligt Front Line Defenders. I skuggan av mediefokuset på grannlandet Venezuela mördas aktivister i Colombia i en förfärlig takt: bara under januari i år dödades 25 aktivister. Morden har ökat sedan fredsavtalet mellan FARC-gerillan och den colombianska regeringen trädde i kraft 2016 och begås främst i de områden som FARC förut kontrollerade. Där faller aktivister nu offer för paramilitära grupper som ser dem som ett hot mot sina ekonomiska intressen. Mellan 2016 och 2019 mördades 437 samhällsaktivister, enligt Colombias ombudsman (där finns bara en), Carlos Negrete, som upprepade gånger kritiserat staten för att inte skydda dessa aktivisters eller före detta FARC-medlemmars liv sedan fredsavtalet skrevs under.
Störst risk för att mördas löper de som kämpar för att bevara skogar, sjöar, floder eller marker som de lever på eller där deras folk levt i århundraden. Mark- och miljöförsvarare kallar människorättsorganisationen Global Witness dem för. Det är konflikter över mark som ligger bakom dessa mord: när stora företag eller kriminella organisationer får för sig att upprätta gruvor, storskaligt jordbruk eller skogsbruk i områden där småbönder eller ursprungsfolk lever och arbetar men dessa människor sätter sig emot planerna förföljs de.
Brasilien räknar med flera av de brutalaste fallen i Sydamerika. Global Witness beskriver i sin rapport ”At What Cost?” hur ett tjugotal gamela-indianer, i Brasiliens delstat Maranhão, som sedan flera år påstår att marken de lever på stulits, attackerades med macheter och gevär av lokala godsägare 2017. Flera av dem fick sina händer och fötter avskurna. En av de värsta massakrerna skedde samma år i delstaten Para, där tio jordlösa bönder sköts till döds av polis.
Gruvindustrins framfart i Latinamerika har också krävt många liv. Aktivister protesterar mot gruvor för att de många gånger förgiftar och torkar ut grundvattenreserver.
Global Witness konstaterar att hela 90 procent av alla mördade land- och miljöaktivister 2017 försvarade Amazonas från skövling och noterar att det storskaliga skogs- och jordbruket var den industri som krävde flest liv.
Miljöaktivist sköts till döds
I Honduras krävde konflikten om vattenkraftverket Agua Zarca miljöaktivisten Berta Caceres liv. Hon ledde ursprungsfolksorganisationen COPINH:s kamp mot företaget DESA som skulle bygga det på mark som traditionellt tillhört lenca-indianerna. Den 2 mars 2016 sköts hon till döds i sitt hem av lönnmördare.
Berta Caceres blev en symbol för de människor som dödas när de försvarar moder jord mot miljöförstörande industrier som upprättas utan att hänsyn tas till lokalbefolkningen. Hennes döttrar och COPINH kämpade i över två år för att hennes mord, som först sades vara resultatet av ett svartsjukedrama, skulle kopplas till företaget DESA.
Den 29 november förra året, efter många konstiga vändor i rättsprocessen, som fick stor internationell uppmärksamhet, dömdes slutligen sju personer för mordet, då en domstol i Tegucigalpa slog fast att Berta Caceres mördats av yrkesmördare som anlitats av och agerat på direkta order av DESAS direktörer.
Strafflösa brott
Men domen i Honduras är ett undantag i sammanhanget, för endast en mycket liten andel av morden på aktivister reds ut och leder till straff. Innan hon mördades fick Berta Caceres utstå förföljelse och flera mordhot. Front Line Defenders skriver att minst 49 procent av aktivister som mördas världen över först fått direkta mordhot riktade mot sig, vilket betyder att morden kunde förutses och därför förebyggas.
Organisationen understryker också att smutskastningskampanjer eller lagar mot aktivism också leder till våld mot dessa personer. I Brasilien kopplas flera mord till den hatpropaganda som nuvarande president Jair Bolsonaro spred under sin valkampanj mot såväl svarta som ursprungsfolk och hbtq-aktivister i landet. Det mest emblematiska är mordet på den brasilianska feministen Marielle Franco, som kämpade mot förföljelsen av svarta, fattiga och hbtq-personer. Bolsonaro lovade i sin kampanj bland annat att ”få ett slut på all aktivism i Brasilien”.
I Chile har mapuchefolket direkt drabbats av antiterroristlagar. Deras krav att få leva i sina historiska territorier går stick i stäv med olika företags och landägares intressen att exploatera marken. Förra året sköts mapuchekillen Camilo Catrillanca i nacken av polis när han körde iväg i en traktor. Fallet skakade det chilenska samhället, men han är bara en i raden av dödade mapucheindianer i Chile.
Problemet, menar människorättsorganisationer är att morden på samhällsaktivister legitimeras och möjliggörs när stater inte tar krafttag mot förövarna. ”En utbredd strafflöshetskultur har gjort det svårt att identifiera de ansvariga för morden och skickar signaler till möjliga förövare att de inte kommer att behöva betala för sina brott”, konstaterar Global Witness.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
