Var tjugonde vuxen fick inte rösta

– Jag har integrerat mig på ett bra sätt och känner mig som en del av det svenska samhället men det finns flera lagar och regler som säger till mig att jag inte är det. Att inte få rösta är en sådan sak.

Utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige får sedan 1976 rösta i region- och kommunvalet men däremot inte i riksdags- eller i EU-val. Abuzar Asadi har under sina nio år i Sverige aldrig fått rösta i något val då han fick uppehållstillstånd först för ett drygt år sedan.

– Det här drabbar inte bara mig. Jag känner fler som lever sina liv, jobbar och betalar skatt här. De sköter sina skyldigheter men berövas rättigheten att rösta. Det är orättvist.  

Målet för Abuzar Asadi är att bli svensk medborgare men han vet att resan dit är lång. Ett av kraven för att få ansöka om medborgarskap är att den sökande ska ha bott i landet under en viss tid. För de flesta utländska medborgare krävs fem år men för sökande som inte kan styrka sin identitet krävs åtta år. Eftersom Migrationsverket inte godtar dokumentationshandlingar från Afghanistan är det åtta år som gäller för alla som kommer från landet

Jag känner fler som lever sina liv, jobbar och betalar skatt här. De sköter sina skyldigheter men berövas rättigheten att rösta. D

Tiden räknas från det att personen fått uppehållstillstånd. Därtill tillkommer väntetider på minst ett år. För Abuzar Asadi innebär det att han kommer att ha levt i Sverige i närmare 20 år innan han kan bli svensk medborgare och få rösta för fösta gången.

Större grupp som står utanför

Karl-Oskar Lindgren är professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och har bland annat forskat på just rösträtt, valdeltagande och politisk integration. 

– Det är klart att i takt med att den här gruppen växer i storlek blir det ett större problem eftersom demokratin utgår från att de som påverkas av de lagar och regler som finns i ett samhälle också ska ha möjlighet att vara med och påverka dem. Vi får en större grupp som står utanför och faktiskt saknar den här grundläggande demokratiska rättigheten.

En studie från 2008 som tittat på  införandet av rösträtt för utländska medborgare i lokalval i olika europeiska länder visar att det till viss del kan ha en positiv effekt på integrationen. Utländska medborgare som fått rösträtt visade sig i större utsträckning delta och engagera sig i samhällsinstitutioner, partier och andra föreningar.

– Bara det faktum att man har rösträtt på ett formellt plan innebär att man då är mer integrerad. Möjligheten att rösta borde rimligtvis få människor att känna sig mer tagna på allvar i samhället, säger Karl-Oskar Lindgren. 

Utlandsfödda som grupp är underrepresenterade i olika typer av politiskt deltagande, inklusive valdeltagande. Enligt en studie som Karl-Oskar Lindgren har varit med och tagit fram skulle valdeltagandet för utländska medborgare öka med mellan 10 och 20 procent om de fick möjlighet att rösta i riksdagsvalet. I studien har valdeltagandet bland personer som fått medborgarskap precis innan och efter valet jämförts.  

Möjligheten att rösta borde rimligtvis få människor att känna sig mer tagna på allvar i samhället

– Vi tolkar det som att folk tycker att riksdagsvalet är viktigare. 

Valdeltagandet i EU-valet brukar vara lägre än i andra val vilket tyder på att det ses som ett mindre viktigt val men det kan skilja sig mellan olika grupper. 

 – Det finns teorier om att utrikesfödda ska vara lite mer intresserade av utrikespolitik och då kanske man skulle tycka att det här valet är väldigt viktigt. 

Inga planer på utökad rösträtt

Trots att Karl-Oskar Lindgren menar att det är en växande grupp i samhället som inte får rösta och att utökad rösträtt skulle öka valdeltagandet ser han inte att det skulle vara aktuellt att utvidga rösträtten. 

– Det är inte ditåt de politiska vindarna blåser.

Den bilden bekräftas av Paulina Brandberg som är jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister med ansvar för demokratifrågor.

– Regeringen har inga tankar på att utöka själva rösträtten utan vår ståndpunkt är att det rimligt att rösträtten i riksdagen och EU-valet är knuten till just medborgarskapet. Däremot tycker jag att det är väldigt viktigt att vi genomför insatser, och det gör vi också från regeringens sida, för att fler av de som är röstberättigade ska gå och rösta. 

Till Abuzar Asadi och andra som befinner sig i en liknande situation vill jämställdhetsministern lyfta att det går att engagera sig politiskt på andra sätt. 

– Det är alltid positivt när man vill engagera sig i demokratin och man kan ju absolut gå med i politiska partier även när man bara har rösträtt i kommun- och regionvalet men när det gäller rösträtten i riskdags- och EU-valet, får man vänta tills man har sitt svenska medborgarskap.