– Det var problem redan innan pandemin, vi hade inte tillräckligt med personal, inte tillräckligt med sängar. Känslan att inte räcka till är påtaglig, säger Sylvie Mérendole.

Hon säger att hon engagerade sig fackligt redan 2014 och att hon strejkat och demonstrerat regelbundet sedan dess. 

– Då handlade det om en risk. Det var på gränsen att vi inte skulle klara det, att patient­säkerheten var i fara. Nu är det ett faktum. Med hälsorisken blev situationen ohållbar. Vi har inte kunnat ta hand om patienter på ett bra vis. Svårt sjuka människor lämnas i korridorer hela dagar. Det händer att de avlider där, och jag vet ärligt talat inte om de skulle ha gjort de om de hade fått vård i tid, säger hon.

Hon spänner blicken bakom munskyddet.

– Förstår du allvaret? Vi tror att människor dör helt i onödan.

Försämrade arbetsvillkor

59 procent av de franska sjuksköterskorna vittnar om att deras arbetsbörda ökat extremt sedan hälsokrisens början i mars i år, och nästan alla dessa – 57 procent, menade att de var utbrända, redan innan den andra vågen drog igång på allvar. Det är en ökning med 24 procentenheter sedan den senaste undersökningen i slutet av förra året.

Under den förra nedstängningen fick sjukvårdspersonal i hela Frankrike veta att det framöver förväntades mycket mer av dem än annars.

– Men med de löner vi har idag kan man inte kräva att folk ska jobba så många timmar, under sådana stressfyllda förutsättningar, säger läkaren och fackliga representanten Jean Taffazoli från Lyon till fransk teve, BFMTV.

Även han larmar om patientsäkerheten.

Av Frankrikes 700 000 sjukskötersketjänster var 34 000 inte tillsatta i september i år – vilket innebär extra arbete för de som arbetar.

– Det är ohållbart. Det saknas fortfarande handskar, maskerna kommer i omgångar och ibland står vi utan och får göra egna, alla är utmattade, utbrända, många är sjukskriva. En sjuksköterska kan lämnas ensam att sköta en avdelning med 15 patienter med bara en vårdassistent, det händer mig dagligen. Naturligtvis kan jag inte garantera patienterna den vård de behöver, säger Sylvie Mérendole.

Rädsla för framtiden

Hon menar att hon sökte sig till yrket för att hjälpa människor så gott hon kunde.

– Att inte kunna göra så gott en kan är extremt tärande, menar hon.

Det nya coronaviruset sätter ljus på en redan tidigare stressfylld situation.

– Den omedelbara rädslan för sjukdomen covid-19 har nu lämnat plats för rädslan inför framtiden. I mars uttryckte vår personal rädsla för att själva smittas, att inte ha tillräckligt med skydd men nu är det en annan sak. Nu kommer vissa till oss och säger att det är över, att de inte kan fortsätta, säger Catherine Cornibert.

Hon är direktör för sjukvårdskollektivet Soins aux professionnels de santé, som erbjuder stöd till sjukvårdspersonal.

– De är fortfarande en minoritet men före krisen var det ingen som sa så. Då ville alla ha bättre villkor – nu är det många som gett upp och kastar in handduken, säger Catherine Cornibert.

Under den första corona­vågen i våras applåderades den franska sjukvårdspersonal dagligen, som i resten av världen. De kallades hjältar och president Macron talade i termer av krig, som att de var soldater i frontlinjen. 

183 euros i månaden drygt har flera fackförbund lyckas förhandla upp. Men de kräver mycket mer. De vill ha minst 300 euro mer och ”tiotusentals sjuksängar”

– Det är ett hån, säger Sylvie Mérendole.

– Vi behöver uppvärdera dessa yrken rejält och de här avtalen är långt ifrån tillfredsställande, fortsätter hon.

Tusentals vårdplatser borta

Sedan mer än ett år tillbaka protesterar och strejkar franska läkare, akutsjukvårdare, sjuksköterskor, vårdassistenter och annan sjukvårdspersonal mot trycket på akutsjukvården, lönesänkningar, brist på erkännande och åtstramningspolitiken i övrigt. Antalet vårdplatser hade dragits ned i tusental.

Utlovar satsning

Nu lovar hälsoministern Olivier Véran en satsning på cirka 500 miljoner kronor och 4 000 fler vårdplatser. Sylvie Mérendole fnyser.

– Ja, då kommer vi ju nästan upp till det antalet vi hade innan de drog in 4 200 vårdplatser 2018. De leker med oss. Vi är trötta på det här.

Fackförbundens protester i oktober har fått premiärminister Jean Castex att lova en femårig satsning på hela sjukvårdssystemet med 60 miljarder kronor i potten – där ytterligare löneökningar och 15 000 vårdyrken utlovas.

– Ja, vi får ser hur det blir med saken. 15 000 är dessutom färre än den som redan idag överväger att sluta. Vi har inte orken att vänta och se hur det blir. Det har vi gjort i flera år och se hur det blivit. Hela systemet riskerar att kollapsa, vi behöver en förändring nu genast. Hoppas att fransmännen förstår att det drabbar oss alla. Jag menar, snart är det väl igen. Regeringen har inte fem år på sig att visa att de uppskattar vårdarbetare, snart är det väl igen, säger ­Sylvie Mérendole.