Den grekiska armén har hastigt låtit resa jordvallar nere vid vattenbrynet för att försöka hindra Medelhavets vågor att slå in på land – men hittills bara längs en kortare sträcka. Området tjänade tidigare som arméns granatskyttebana. Soldater gick fortfarande omkring med metalldetektorer för att leta blindgångare i jorden när flyktingarna började flyttade in.
Dagens ETC är det första svenska nyhetsmediet som besöker det nya lägret på Lesbos, som snabbt konstruerats för att hysa de 13 000 asylsökande som blev hemlösa när det stora Moria-lägret brann den 9 september.
På lördagskvällen ges en första, strikt kontrollerad visning för journalister. Vi tillåts inte gå mer än några hundra meter, men vi passerar den särskilda ”coronasäkrade” sektionen för asylsökande som konstaterats smittade med ovid-19. De hålls instängda bakom taggtråd, till allmän beskådan, i ett litet område precis bredvid havet.
Sextonåriga Ali är en av dem.
”Situationen är inte bra. Vi är fångade bakom taggtråden och får inte gå ut. Vi tror inte på att vi har corona”, skriver han via Whatsapp, där han även skickar en film på hur de har tillgång till bara ett fåtal vattenkranar och skitiga, läckande toaletter.
Lesbos som buffertzon
Det meddelades först att det nya lägret skulle vara helt stängt och otillåtet att lämna. Även enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Men nu har de grekiska myndigheterna rullat tillbaka den policyn. Dagens ETC har observerat stora mängder människor handla i de lokala mataffärerna, något de säger sig fått tillstånd att göra på grund av att det inte finns tillräckligt med mat i lägret.
En mängd kritiker har sett de senaste två veckorna på Lesbos som det definitiva underbetyget för EU:s asylpolitik och etablerandet av så kallad ”hotspots” för asylärenden. Systemet har inneburit att Lesbos och dess grannöar – och i förlängningen hela Grekland – har behövt ta hand om en oproportionerligt stor andel av alla asylsökande, trots landets resursbrister.
Missnöjet över detta är mycket påtagligt hos såväl den vanlige väljaren på gatan, som hos de lokala politikerna. Lesbos guvernör och vice borgmästare medverkade båda vid en presskonferens i förra veckan tillsammans med en besökande delegation från den grönröda partigruppen GUE/NGL i EU-parlamentet. Presskonferensen arrangerades i det regionala parlamentshuset i Lesbos huvudort Mytilene, vars fasad ända sedan i februari har smyckats av en stor banderoll mot den nuvarande migrationspolitiken.
– Det har funnits en uppfattning om att Lesbos och grannöarna ska göras till en buffertzon, samtidigt som andra EU-länder hållit sina gränser stängda. Samtidigt har centralregeringen inte kunnat fördela människorna snabbare runt om i Grekland eftersom politikerna på andra platser motsatt sig det, sa guvernören Constantinos Montzouris.
Han betonade att öbornas hela liv kommit att kretsa kring flyktingfrågan. Nog måste vara nog och såväl öborna som de asylsökande själva vill att flyktingarna ska få lämna Lesbos.
Risk för rättsosäkerhet
Det här är också en mycket viktig fråga inför det förslag till en ny asylpolitik i EU som ska presenteras av EU-kommissionen på onsdag. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har själv sagt att Dublinförordningen, som innebär att ansvaret för asylprocessen faller på det land där en asylsökande först dyker upp, bör avvecklas. Det skulle innebära att grunden till det nuvarande systemet på Lesbos, och det gigantiska flyktingläger det gett upphov till, försvinner.
Men det finns ingen garanti för att ett nytt och bättre asylsystem utan gränsläger försvinner. Inte heller behöver de grekiska myndigheternas egna löfte om att Lesbos kommer vara tomt på asylsökande lagom till påsk 2021, nödvändigtvis innebära rättssäkra asylprövningar.
– Det är inget scoop att Dublinförordningen inte fungerar, alla vet redan det. Frågan är vad man har tänkt sig i stället? Jag är inte säker på att det som ska sjösättas kommer att bli bättre, utan jag befarar att där kommer finnas saker som är helt oacceptabla, säger Malin Björk, Vänsterpartiets EU-parlamentariker, som Dagens ETC träffar i Mytilene.
Hon besöker ön som en del i delegationen från GUE/NGL. Det är den enda partigruppen i Bryssel som har sänt en officiell delegation för att observera konsekvenserna av branden i Moria.
– Eftersom det är EU:s institutioner som har genererat den här situationen behöver de komma hit och titta och ta ansvar. Men jag tror det är precis det man inte vill göra, säger Malin Björk.
Ett flertal asylrättsorganisationer och juridiska center verksamma på Lesbos har varnat för att den grekiska högerregeringen kommer dra åt svångremmen ytterligare i sin asylpolitik, efter Moriabranden. Det finns en lag som möjliggör för de grekiska myndigheterna att hantera asylärenden i ett snabbförfarande, där ärenden går vidare till intervju efter bara en eller två dagar, varpå det bara finns tio dagar där beslut går att överklaga.
Modell för hela EU
Myndigheterna har hittills inte kunnat arbeta utifrån den lagen, men de vill kunna göra det fortsättningsvis. Malin Björk och många andra fruktar att EU-kommissionen ser det här snabbförfarandet som en modell för hela EU, och att det kommer att ingå i lagförslaget som presenteras senare i veckan.
– I värsta fall kommer man att öppna upp dörren för någon typ av snabbförfarande vid gränsen. Det är många ute på den extrema högerkanten som har velat ha det så länge, en slags vänd-i-dörren-politik. Vi har satt stopp för den politiken hittills och det vore tragiskt om det blir till EU-lag, säger Malin Björk.
Ett sådant system skulle också kunna motivera för att uppsamlingsläger, som Moria, får finnas kvar vid gränsen.
När Turkiets president Erdogan öppnade gränsen för flyktingar i februari-mars i år reagerade den grekiska regeringen också mycket hårt, genom att utlysa en månadslång period där man helt enkelt inte skulle acceptera några asylansökningar. Istället för att EU-kommissionen markerade mot detta, höll man fast vid sin tidigare kommentar där man liknat Grekland vid ”Europas sköld”.
Det finns även tecken på att EU redan rört sig åt att acceptera och även omfamna den grekiska regeringens asylpolitik. På Lesbos är det EASO, EU:s egen asylbyrå med ansvar att bistå i handläggningen av asylärenden och att upprätthålla rättssäkerheten, som ansvarar för intervjuerna med de asylsökande på Lesbos. EASO meddelade efter Moriabranden att man skulle återuppta sitt arbete med asylprövningar från den 21 september.
– Det är helt vansinnigt att göra så mitt i en humanitär kris, säger Eli Krioua Saranti, som arbetar vid asylrättsorganisationen HIAS på Lesbos.
– Folk lyckas inte sova, folk vet inte var deras familjemedlemmar är. Många har mist sina ID- och asylhandlingar, de har svårt att komma i kontakt med advokater. Och då vill EU:s asylbyrå själva fortsätta med prövningarna.
Nu har EASO uppdaterat sitt pressmeddelande, så att det istället för den 21 september säger ”inom de kommande dagarna”.
– De har sagt att de är lite för upptagna med registrering just i denna stund. Så det är på grund av en praktisk detalj, och inte för att de faktiskt respekterar en rättssäker asylprocess, som de inte redan återupptagit prövningarna, säger Eli Krioua Saranti.
”Ingen kommer bli nöjd”
Malin Björk har mött EASO:s representation på Lesbos och upplevt att de själva tonar ned sin roll i asylsystemet.
– Men när tumskruvarna dragits åt så har EASO förändrats till att hjälpa till att implementera den allt mer repressiva politiken. Så om EASO nu skulle hjälpa till och handlägga den grekiska regeringens snabbförfarande, då blir man medskyldig till att upphäva rätten till en asylprocess som håller måttet.
Ingen utomstående vet ännu vad det är för förslag EU-kommissionen lägger fram på onsdag, och vad det sedan kan landa i. EU-kommissionären Ylva Johansson sa i en intervju i SvD i förra veckan, att ”ingen kommer bli nöjd”.
Men Malin Björk ser en stor risk för att det nya lägret på Lesbos kommer bli ett Moria II, där systemet med ”hotspots” behålls – tillsammans med en ökad rättsosäkerhet i asylprövningarna. På fredagen kom hon och delegationen själva in i det nya lägret och fick se människorna bakom taggtråd.
– Jag benämner det här lägret som ö-fängelser. De ingick i dealen som EU gjorde med Turkiet, där det krävdes att Grekland skulle hålla kvar människorna här och att man inte fick ta dem till fastlandet. Har man själv åkt hit och sett med egna ögon vad fem år med en hotspot gjort, så vill man inte påbörja något som över huvud taget liknar det.