En något ambivalent lägesrapport lämnades av Joe Bidens nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan i söndags. 

– Vi är mycket, mycket nära, vilket samtidigt betyder att vi har en lång väg att vandra. Vi måste över mållinjen, konstaterade Jake Sullivan då han gästade CNN. 

På tisdag morgon kom rapporter från Jerusalem Post att ett avtal skulle kunna presenteras under dagen, om det inte dök upp några ”överraskningar i sista stund”. Och senare på tisdagen uppgav källor till AP att Hamas accepterat ett utkast till ett avtal som inkluderar frigivningen av dussintals gisslan.

Stor press på Hamas

Det är dock inte första gången under det senaste året som rykten gått om att en överenskommelse är nära, men samtalen har gång på gång fallit samman. 

– Det har hela tiden funnits motsättningar och krav från de båda parterna som inte varit kompatibla, säger Michael Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet och expert på Israel- och Palestinakonflikten.

Han menar att den övergripande stöttefrågan handlar om huruvida avtalet ska gälla en temporär eller permanent vapenvila.

– Eftersom Israels uttalade målsättning från början varit att krossa Hamas blir det svårt för dem att acceptera en permanent vapenvila, då det skulle se ut som Hamas vunnit. Sen finns det exempelvis frågetecken som gäller hur många ur den israeliska gisslan som ska släppas och när, förklarar han. 

Enligt Michael Schulz hänger därmed de pågående förhandlingarna huvudsakligen på huruvida Hamas är tillräckligt försvagat för att överväga en temporär vapenvila.

– Om så är fallet är svårt att bedöma, men helt säkert är påtryckningarna på Hamas att ingå avtal nu mycket stora. 

”Helvetet kommer braka lös”

För den avgående amerikanska presidenten Joe Biden tickar klockan allt snabbare för att få till fred i Gaza – redan på måndag tar efterträdaren Donald Trump över. Denne har i ett uppmärksammat uttalande tidigare varnat för att ”helvetet kommer att braka lös” om inte gisslan som hålls av Hamas släpps omgående. 

– Den amerikanska hållningen har genomgående varit övervägande pro-israelisk och det finns ingen anledning att tro att det skulle bli annorlunda med Donald Trump vid makten. Tvärtom, han har varnat för konsekvenser om Hamas inte går med på medlarnas villkor innan presidentinstallationen om några dagar, säger Michael Schulz.

Samtidigt tycks också Israels premiärminister Benjamin Netanyahu denna gång känna press att få till ett avtal om vapenvila och har skickat tunga representanter till förhandlingarna. Något som väckt stark kritik bland den israeliska regeringens högerextrema bosättarpartier.

Bland annat ska Israels finansminister Bezalel Smotrich kallat ett avtal för en ”katastrof” och likställt det med att ”kapitulera” för Hamas. 

Kamp om äran 

Från USA:s sida befinner sig utöver Joe Bidens företrädare även Donald Trumps sändebud Steve Wittkoff på plats i Doha och det spekuleras friskt i vem av de två presidenterna som kommer kunna ta åt sig äran vid en eventuell överenskommelse. 

Till reportrar ska Steve Wittkoff ha sagt att det är tack vare Donald Trumps ”figur” och ”de gränser han dragit” som förhandlingarna fortskrider så pass effektivt, skriver New York Times.

Men oavsett orsak skulle en vapenvila innebära en enorm lättnad för människorna i Gaza, påpekar Michael Schulz. 

– En vapenvila, om den så blir lång eller kort, är såklart positivt för den utsatta civilbefolkningen. Men om den bara är temporär kommer kriget förr eller senare att fortsätta och det blir omöjligt att börja återuppbygga samhället på riktigt.