Det är de goda nyheterna i Stockholm international peace research institutes (Sipri) senaste översikt över trender inom internationella flöden av vapen som släpps idag måndag. Dåliga finns det desto fler av.
– I Sydamerika har importen gått ned, vilket tyder på att regionen blivit fredlig och inte längre spenderar så mycket pengar på vapen, säger Pieter D. Wezeman, senior forskare vid Sipri och en av författarna till årets rapport.
– Men sen är det inte så många fler goda nyheter. I resten av världen är läget bekymmersamt, bland annat med kraftigt ökad vapenimport i Europa, som hänger ihop med konflikten i Ukraina. Samma sak i Asien, där Japan och Sydkorea vill stå upp mot det som de ser som ett hot från Kina.
Oförändrat i topp
Om man tittar på de fem största exportörerna respektive importörerna av vapen har inte mycket förändrats sedan perioden 2013-2017. USA är fortfarande största exportland, följt av Ryssland och Frankrike.
Däremot har USA:s andel av den globala vapenexporten ökat från 33 till 40 procent mellan de två mätperioderna. Medan Rysslands andel minskat från 22 till 16 procent.
Vilka geopolitiska slutsatser kan man dra av förändrade internationella flöden av vapen?
– En viktig slutsats är att USA exporterat mer vapen, av ekonomiska och av säkerhetspolitiska skäl. De både säljer och ger bort vapen som ett sätt att förbättra internationella relationer och vinna inflytande. För dem är vapenexporten ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg.
Att kriget i Ukraina påverkat vissa länders vapenhandel står utom tvekan. Ukraina självt har till exempel gått från en global andel av vapenimporten motsvarande mindre än 0,05 procent till att nu stå för 2 procent av världens vapenköp. Det är en ökning med över 8 600 procent jämfört med föregående period. Och Natoländernas import har ökat med 2 700 procent.
Kan era siffror användas för att dra slutsatser om hur konflikten kan komma att utvecklas?
– Inte hur den ska utvecklas nej. Det man kan säga är att den pågår och att alla är överens om att den kommer att pågå ganska länge – det vill säga om inget händer i Ryssland, men inget tyder på det. Ukraina kommer att få mer vapen och de kommer troligtvis att få mer avancerade vapen.
I flera europeiska länder har beslut tagits om upprustning. Bland annat Polen har lagt in stora beställningar från USA, Storbritannien och Sydkorea.
Vad tror du om sannolikheten för att europeiska länder ställer om sin industri till krigsläge, såsom Ryssland redan gjort?
– Säkerhetsläget i Europa gör att industrin kommer att växa. Och ja, det kan bli så att vapenindustrin kommer att leta personal i andra sektorer. Redan nu ser vi att Saab, Sveriges största vapentillverkare, kommer att anställa fler.
Vilka sektorer kan de komma att hämtas från i så fall?
– Det är en intressant fråga som vi tyvärr inte har koll på. Men vapenindustrin är en avancerad industri, så jag kan tänka mig att det är från it-sektorn eller liknande som man först kommer att locka till sig personal.
