Peter Hultqvist (S) konstaterade i talet att den tidigare försvarspolitiken som innebar ett insatsförsvar hade varit felaktig i ljuset av Putins imperiedrömmar.
Inlämnandet av Nato-ansökan tidigare i maj markerade ett tydligt skifte för svensk säkerhetspolitik, och att den främst ska utgå från militärförmåga och medlemskap i försvarsalliansen.
Satsar på hela spektrat
Rysslands annektering av Krimhalvön för mer än åtta år sedan bidrog till att merparten av Europas länder började ändra syn på försvarspolitiken som varit en nedprioriterad sedan 90-talets början, berättar Pieter D Wezeman som forskar på vapenexport på internationella fredsinstitutet Sipri i Stockholm.
– Det är verkligen hela spektrat som man nu satsar på, från stridsflyg till örlogsfartyg, för att kunna försvara sig territorialt, säger han.
Någon sammanställning på hur mycket Europas länder har ökat sina försvarsutgifter under de senaste åren finns inte.
Men enligt Pieter D Wezeman är de flesta länder villiga att möta Natos medlemskrav om att två procent av BNP ska läggas på försvaret – vilket kommer innebära rejäla kostnadshöjningar.
Länder som Spanien, Italien, Tyskland, Belgien och Nederländerna som inte är grannländer till Ryssland har aviserat att de tänker att höja sina försvarsutgifter till Natos riktlinjer.
Tyskland sticker ut
Ett land som sticker ut på grund av sin starka ekonomi och stora befolkning är Tyskland. De har avsatt 1 000 miljarder kronor för att klara en utgiftshöjning närmsta åren från 1,3 procent till två.
– Det innebär en höjning med 20–25 miljarder euro om året, säger han.
Enligt Pieter D Wezeman kan Tyskland ses som en fingervisning till att de militära utgifterna kommer bli mycket höga bland Europas länder framöver.
Men hur stor del av länders försvarsanslag som kommer att gå till rena vapenaffärer är svårt att veta eftersom det även omfattar personalkostnader och att beslutsprocesser ofta tar flera år. Men en sak är säker:
– Efterfrågan på vapen, ammunition, utrustning och även service av vapen kommer att öka, kan man nog förvänta, säger Pieter D Wezeman.
Som en konsekvens av Rysslands upprustning visar länder ett större intresse i att buda på de mest avancerade vapensystemen.
– Innan kunde politikerna överväga att köpa en billigare variant, säger han.
Men en tydlig förändring inträffade när Ryssland började göra truppförflyttning mot Ukrainas gräns förra året.
– Man vill nu ha de mest moderna stridsflygplanet på marknaden, och det är amerikanska F35:an som har tekniska fördelar, men är samtidigt jättedyrt. Nu vill länder ha planet så snabbt som möjligt för att inte hamna långt bak i kön hos leverantören.
Lovar snabba leveranser
Ett land som redan hunnit höja sina försvarsutgifter till två procent av BNP är Polen. I somras gjorde landet klart med en stor vapenaffär, som bedömare uppskattar vara värd minst 15 miljarder euro och rör bland annat 1 000 stridsvagnar och 50 stridsflyg. Beslutprocessen tog endast några månader, vilket är anmärkningsvärt fort i försvarssammanhang.
Sydkoreas vapenindustri har på senare år blivit en internationell uppstickare.
Enligt Pieter D Wezeman är landets målsättning att bli en stor aktör på Europas vapenmarknad. Affärsidén bygger på snabb leverans av avancerade vapen till förmånliga priser. Sydkoreanerna är också villiga dela med sig av kunskapen bakom tekniken vilket är ett ovanligt inslag, vilket kan leda till att Polen utvecklar sin befintliga vapenindustri och blir underleverantörer till Sydkoreas vapentillverkare.
Går bra för industrin
Det går bra för vapenbranschen. Börsvärdet för svensk-brittiska försvarskoncernen BAE Systems har ökat med över 40 procent i år. Inom banksektorn syns en större acceptans för investeringar inom industrin.
Tidigare i år lättade SEB på reglerna för sex av sina fonder när det gäller placeringar i företag där delar av omsättningen kommer från stridsmateriel.
Swedbanks vd, Jens Henriksson, uppgav för Dagens Industri i mars att investeringar i försvarsindustrin är en viktig del för hållbarhetsfrågan.
Stadigt ökad efterfrågan
Robert Limmergård, generalsekreterare för försvarsföretagens branschorganisation Soff, bekräftar att efterfrågan på krigsmateriel har ökat stadigt senaste åren men att det inte behöver betyda större aktieutdelningar för företagen eftersom kostnaderna också ökar.
– Du har massa olika flaskhalsar i värdekjedjorna, det kan vara brist på komponenter, priset på vissa kritiska insatsvaror sticker i väg som inte har någon relation till inflationen för att alla rusar efter samma typ av behov. Så även om omsättningen ökar är det inte sagt att företagens vinster ökar, säger han.
När det gäller etiska övervägande för privata investeringar i försvarssektorn är det viktigt med transparens och tydlighet både från bankerna och företagen själva, anser Robert Limmergård. Soff förespråkar miljömedvetenhet och att företagen ska bidra till klimatomställningen, säger han.
– Vi vill ju stärka det band som finns mellan säkerhet och fred. Jag kan inte tänka mig något mer ohållbart än krig.
