Enligt forskarna bakom analysen är det enbart cirka 1 procent av dem som genomgår könsbekräftande kirurgi som senare ångrar ingreppet.

Som jämförelse kan nämnas att bland dem som genomför en bröstförstoring eller överviktskirurgi såsom gastric bypass är det 5-9 procent respektive nästan 20 procent som ångrar dessa ingrepp.

Forskarna jämför också resultaten gällande kirurgiska ingrepp med ånger kopplat till andra stora livsbeslut. Även här framstår andelen patienter som ångrar könsbekräftande vård som liten.

Uppemot 7 procent ångrar nämligen att de skaffar barn, runt 16 procent ångrar tatueringar och cirka 31 procent ångrar sitt giftermål.

I linje med annan forskning

Resultaten från analysen är i linje med tidigare forskning på ämnet.

I en brittisk studie som involverade 3 398 transpersoner uppgav exempelvis endast 16 personer (0.47 procent) att de hade transitions-relaterad ånger eller att de valt att detransitionera, det vill säga återgå till att identifiera sig med det kön som de tilldelats vid födseln.

I Sverige har frågan om ånger undersökts av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). I en kunskapsöversikt som myndigheten släppte under 2023 framgår att mellan 0 och 4 procent av de individer som genomgått könsbekräftande vård upplevt ånger på något vis.

Präglade debatten

Ulrika Westerlund är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson i hbtqi-rättighetsfrågor. Som ledamot i socialutskottet var hon med och lade fram det förslag om en ny könstillhörighetslag som röstades igenom i riksdagen i april.

Ulrika Westerlund upplever att frågan om ånger i hög grad präglade debatten kring förändringen av könstillhörighetslagen.

– Flera debattörer som var kritiska till förslaget hänvisade till exempel till boken ”Ånger”, som tar sikte på transvården. Boken skickades också av förlaget till alla ledamöter i socialutskottet.

Ulrika Westerlund tycker att det är märkligt att debatten kom att handla så mycket om att ångra vård trots att det inte var vårdfrågan som lagförslaget handlade om.

– Lagen handlar om att göra det lättare att ändra juridiskt kön.

Vårdkontakt räcker

I och med den nya könstillhörighetslagen ska åldersgränsen för att byta juridiskt kön sänkas från 18 till 16 år, med målsmans godkännande. En könsdysforidiagnos ska inte heller vara ett krav, utan ska räcka med en vårdkontakt.

Det är ändringar som kritiker hävdar kommer att innebära att fler unga transpersoner per automatik kommer att gå vidare med medicinering –ett argument som enligt Ulrika Westerlund inte stämmer.

– Det finns inget stöd i forskningen för att en enklare ändring av juridiskt kön skulle leda till något slags snabbspår in i vård, säger Ulrika Westerlund.

Gällande ånger säger Ulrika Westerlund att det självklart är väldigt viktigt att vården alltid strävar efter att minimera antalet felbehandlingar.

– Det gäller ju all vård. Därför är det positivt att den könsbekräftande vården har blivit nationell högspecialiserad vård, det ökar sannolikt likvärdigheten och kvaliteten.