Sverige amerikaniseras och den svenska välfärden slussas i smyg över till välgörenhetsorganisationer, hävdar kritiska röster. Tendensen har bland annat att göra med; a) nya skatteregler för gåvor till ideella organisationer b) en ny trend för personligt givande; c) en synligare fattigdom; samt d) den så kallade Överenskommelsen, som är ett samarbete mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och idéburna organisationer inom det sociala området i syfte att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg.
Spårvagnarna dundrar förbi utanför Stadsmissionen i Göteborg. Regnet strilar ner, men inne i lokalerna är det varmt och ljust. På den ekonomiska rådgivningen har man sett en markant förändring under de senaste tre till fyra åren vad gäller typ av hjälp som söks. Förr sökte individer hjälp för ”det där lilla extra”, nu behöver de pengar till grundläggande behov, som hyror, elräkningar och tandvårdsproblem.
I sin forskning i fattigdomsfrågor ser Anna Angelin, doktor i socialt arbete vid Lunds Universitet, hur allt fler personer har utförsäkrats de senaste åren och därefter hamnat hos socialtjänsten. Problemet är att socialbidraget inte räcker till den ”skäliga levnadsnivå” som individen ska garanteras enligt Socialtjänstlagen.
– På senare år har bidragsnivån halkat efter den generella inkomstutvecklingen, säger Anna Angelin.
Många socialsekreterare har kritiserat de begränsade resurserna, som gör att bidraget inte täcker individens behov.
– Det finns en synligare fattigdom i Sverige idag, framför allt vad gäller EU-migranter, säger Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola. Han har forskat i välfärdsfrågor och civilsamhälle i både Sverige och USA. Samtidigt tycker han att fattigdomsdiskussionen i Sverige ska tas med en nypa salt, eftersom den är politiskt färgad.
– I ett globalt perspektiv finns inget annat land som är så jämlikt. Man blir hemmablind i diskussionen.
I Sverige har välgörenhet länge haft en negativ klang. ”Att stå med mössan i hand” har varit synonymt med beroende och förödmjukelse, en uppfattning som inte finns i USA. Framför allt beror detta på att Sverige för bara hundra år sedan var ett fattigt land samt svenskarnas starka vilja att inte vara beroende av andra. Men nu tvättas den negativa stämpeln bort. Insamlingar på Facebook, till exempel ”Frusna Själar” och ”Matkassen”, är en ny trend som, likt den amerikanska, innefattar ett personligt, direkt givande.
– Ett maktförhållande uppstår. Om du tar emot något blir du underkastad en annan persons makt, inte formellt men socialt, anser Kirsten Grønbjerg om det personliga givandet i USA.
LÄS HELA REPORTAGET I ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
