Armén har satts in i två provinser i Sydafrika för att stävja det uppror som pågår sedan några dagar. Protesterna började i Jacob Zumas hemregion KwaZulu-Natal efter att ex-presidenten Jacob Zuma påbörjat sitt fängelsestraff, och har spridits till Gauteng-provinsen vid Johannesburg.
Domen mot Zuma, ett 15 månaders fängelsestraff för domstolstrots, kom efter att han vägrat medverka i rättegången om de korruptionsanklagelser från hans tid som president 2009-2018.
Presidenten Cyril Ramaphosa uppmanade till lugn i ett tv-sänt tal under måndagskvällen. Han sa att de våldsamma protesterna ”är av sällan skådat slag i vår demokratiska historia.”
Enligt Håkan Juholt, Sveriges ambassadör i landet, kan man inte se upploppen som ett stöd för Zuma.
–Det här handlar om den svans Zuma har, från hans folkgrupp zulu. Hans folkliga stöd är obefintligt. En förkrossande majoritet av sydafrikanerna vill se honom i fängelse för den omfattande korruptionen under hans presidentskap, säger han.
Han berättar att det var zulu-nationalister som började blockera vägar och sätta eld på bilar. Det spred sig sedan till kriminella grupperingar som plundrade butiker.
– På måndag morgon anslöt sig tusentals av hungrande desperata sydafrikaner. Jag såg en kvinna som kom ut från en butik med blöjor och konservburkar i händerna, säger han.
”Extremt desperat läge”
Enligt Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors handlar protesterna troligtvis om det desperata läget i landet, med en tredje våg av smittspridning och långsam distribuering av vaccindoser.
– Det är nu den avgrundsdjupa orättvisan visar sig. Staten har gått in för att hålla människor från gatorna. Det har varit lockdown och skolor har varit stängda. Det finns inga stödåtgärder, det är ett extremt desperat läge, säger hon.
Fängelsestraffet ses som en vinst för Ramaphosa.
– Domen mot Zuma kom som en slags trigger för frustrationen som finns. Ur ett svenskt perspektiv ser vi att demokratin segrar när ett statsöverhuvud kan dömas för korruption. Men för många grupper i landet är Zuma en ikon. Man tror inte på anklagelserna, säger Louise Lindfors.