Under de otaliga demonstrationer som pågått i landet under den senaste veckan är svaret redan givet. Där dominerar skyltar och slagord som uppmanar till upplösning av det allt mer högerradikala partiet.
– Att pröva om det ska förbjudas borde gjorts för länge sedan, sa en av talarna när 3 500 människor samlades för att protestera utanför rådhuset i Berlin i onsdags kväll.
Men de juridiska kraven för ett sådant förfarande är högt ställda och bevisbördan tung.
Konspiratorisk träff
Efter avslöjandet förra onsdagen om en konspiratorisk träff i Potsdam mellan högerextremister, näringslivsföreträdare och politiker från AfD har frågan om hur det allt radikalare partiet kan stoppas dominerat den tyska offentligheten. AfD har rusat i opinionsmätningarna det senaste året och är inför tre viktiga delstatsval i höst största parti.
Samtidigt glider de allt längre höger ut. Nyheten om att medlemmar och politiker deltagit i möten om hur miljontals tyskar med utländsk bakgrund ska kunna utvisas ur landet har tagits emot som ytterligare ett bevis på att AfD är ett hot mot demokratin.
Vi använder alla instrument som står till vår förfogande.
Det är Tysklands mäktiga författningsdomstol som avgör om ett parti ska förbjudas. Och de enda som kan begära att domstolen ska pröva ett sådant fall är regeringen, förbundsrådet eller en majoritet i parlamentet. Ett avslag i domstolen skulle innebära stora politiska förluster.
Hittills tyder heller inget på att man är beredd att ta den risken.
– Vi använder alla instrument som står till vår förfogande, sade inrikesministern Nancy Faeser (SPD) under en extrainsatt debatt i förbundsdagen i torsdag, utan att nämna just partiförbudet.
Professor: ”Viktig mosaiksten”
Dessutom är det delvis med blick på höstens viktiga val som diskussionen förs. Att AfD skulle vara undanröjt till dess är otänkbart.
– Ett partiförbudsförfarande är komplext och tar flera år, säger juridikprofessorn Gertrude Lübbe-Wolff, tidigare domare i författningsdomstolen.
Enligt henne är det också långt ifrån klart att ett förfarande skulle lyckas, ens efter den senaste tidens avslöjanden. Tvärtom.
– Rapporterna om mötet i Potsdam är en viktig mosaiksten. Men för förbjuda partiet behöver man en helhetsbild av flera mosaikstenar för att kunna visa att författningsfientliga planer hos enskilda medlemmar och funktionärer också gäller för partiet som helhet. Och hittills finns det ingen sådan helhetsbild, säger Gertrude Lübbe-Wolff.
En annan bedömning skulle kunna gälla de enskilda partiförbunden ute i landet. I förbundsländerna Thüringen och Sachsen-Anhalt har det inhemska underrättelseorganet författningsskyddet stämplat de lokala partiorganisationerna som högerextrema. I december förra året lades AfD i Sachsen till samma lista.
– De skulle man kunna förbjuda oberoende av partiet som helhet. Men också där kan man tvista om huruvida förutsättningarna är uppfyllda. Partiet har också väldigt många medlemmar och väljare som inte är på krigsstigen mot den frihetliga demokratin, säger Gertrude Lübbe-Wolff.
Komma åt gruppledaren
Det tredje alternativet som vunnit stor uppslutning är möjligheten att frånta en enskild person särskilt bestämda rättigheter. Förespråkarna för det som också kallas för ”det lilla partiförbudet” har framför allt siktat in sig på Björn Höcke, omstridd gruppledare för AfD i Thüringen och av många ansedd som partiets verklige ledare.
Ett upprop för att förverka hans rättigheter har hittills samlat över 1 miljon underskrifter.
Författningsskyddet betraktar Björn Höcke som högerextremist sedan 2020. Trots det ses han som en av faktorerna för partiets framgångar i Thüringen, där AfD leder stort i opinionsmätningarna inför höstens delstatsval.
Gertrude Lübbe-Wolff nämner framför allt Höckes yttrandefrihet, som att framträda inför församlingar och hålla tal, som något som skulle begränsas.
– Men man skulle också kunna frånta honom både aktiv och passiv valrätt, det vill säga hans rösträtt vid allmänna val och möjligheten att själv ställa upp i val, säger Gertrude Lübbe-Wolff.
Men bestämmelsen är kontroversiell. Och att gå så långt som att frånta någon dennes rösträtt anses bland vissa jurister som i sig grundlagsvidrigt, enligt Lübbe-Wolff.
Historiker: ”Väldigt kluven”
Historikern Volker Weiß är en av Tysklands främsta experter på landets nya högerrörelser. Han ser i AfD på många punkter ett NPD 2.0.
– Man avstod från att förbjuda NPD för att de var för små. Nu har man ett omvänd situation med ett parti som snarare är för stort. Ur ett demokratiskt perspektiv är de å ena sidan ett enormt problem att förbjuda ett parti som i vissa förbundsländer är det starkaste partiet, å andra sidan har vi nu den här författningsrättsliga möjligheten, så varför då inte utnyttja den? Personligen är jag väldigt kluven, säger Volker Weiß.
Naturligtvis kommer man genast att utmåla sig som offer.
I partiets närhet finns flera framstående jurister som inte får underskattas, menar Weiß.
– Naturligtvis kommer man genast att utmåla sig som offer och se ett försök att förbjuda partiet som en bekräftelse på att vi lever i en diktatur.
Att AfD utgör en fara för demokratin är Volker Weiß däremot tydlig med, även om han inte överraskades av de senaste veckornas avslöjanden.
– Men att delar av näringslivet nu också sonderar den här terrängen, då har vi nått en punkt då det verkligen kan bli farligt, säger han.
