En helt ny opinionsundersökning med deltagare från 24 länder visar nämligen att inställningen till Trump skiljer sig åt rejält mellan EU-länder och länder i andra världsdelar. Enligt The Guardian är andelen invånare i till exempel Indien, Kina, Ryssland och Brasilien som välkomnar att Trump valts till president större än andelen som inte gör det.

Allra mest positiva till Donald Trump är befolkningen i Indien. Där har 84 procent svarat att det är bra för landet att han har valts till USA:s president. Det kan jämföras med invånarna i de elva EU-länder som deltagit i undersökningen. Där har 15 procent svarat samma sak. 

Nicholas Aylott, statsvetare och programchef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet, tror att den stora skillnaden i synen på den kontroversiella världsledaren har flera orsaker. 

– En ganska enkel förklaring är att stora delar av Europa förstår engelska och kan ha tagit del av Trumps språkbruk och retorik på ett annat sätt än människor i andra världsdelar. Hans sätt att prata, hur han förolämpar folk, är ganska ovanligt för en statschef. I Europa är man kanske mer känslig språkligt och kulturellt.

Multipolär världsordning välkommen

Men han tror inte bara att det handlar om Trumps retorik och hur befolkningen i Europa tar del av den. Viktigare är hur Trump ser på relationen till Europa.

– Trump är den första amerikanska ledaren sedan andra världskriget som inte betraktar förhållandet med Europa som absolut prioriterat. Trump har en mycket snävare syn på amerikanska intressen i världen än vad tidigare presidenter har haft, och partnerskapet med Europa är inte det viktigaste.

Nicholas Aylott tror att det finns en bild av att Trump inte skulle dra sig för att konfrontera Europa om han själv skulle tycka att det var berättigat. Europa är för Trump som vilken världsdel som helst. Några vänskapshinder finns inte.

– Det gör att folk i Europa känner sig obekväma. Trump uppfattas som oberäknelig.

Enligt Nicholas Aylott illustrerar Trumps återkomst i Vita huset en övergång till en annan maktordning i världen. Från en där USA har dominerat – och där Europa har gynnats av det – till en multipolär världsordning. Det innebär att det finns tre eller flera länder som delar på inflytandet. Och att både USA och Europa försvagas. 

– För människor i andra delar av världen, som Kina, Ryssland och Indien, är det här inte helt ovälkommet.

Affärer före moral

Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, tror också han att många utanför Europa ser Donald Trump som en president som kan röra om. Både genom att bidra till en förändrad maktbalans, men också genom att USA med honom vid makten får en annan roll. De blir mindre av en världspolis.

– För till exempel Kina är det välkommet. Med Trump som president tas konflikten ner från den ideologiska nivån, och man utgår från att det blir mindre prat om mänskliga rättigheter till exempel.

Han misstänker också att Kina ser det som önskvärt att USA och Europa som en enhet försvagas.

– Det finns potential för Trump att skapa kaos i den västliga alliansen och att det strategiska trycket på Kina då minskar. Det är ett skäl till att Kina är positiva till Trump. Den traditionella världsordningen sätts i gungning om USA:s intressen inte längre sammanfaller med den nedärvda liberala ordningen.

Även Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, tror att skillnaden i popularitet har att göra med att Trumps relationer med andra länder mer styrs av affärsintressen än av värderingar. Internationell politik kan enligt henne beskrivas framför allt i termer av transaktioner, och att ett land är en halvdiktatur är därför inget hinder för ekonomiskt utbyte. Samtidigt kan Europa inte räkna med att få några fördelar. Till exempel handelsavtal kommer inte att vara en självklarhet.

– Trump har till exempel pratat om högre tullar. Och under sin första period visade han att EU inte är det viktiga för honom, utan snarare vänder han sig till enskilda länder. Hotet om handelstullar och uppfattningen att Trump står för en mer antidemokratisk politik tror jag till stor del är det som påverkar EU-medborgares inställning till honom.

Tror på pax trumpiana

Länderna har också olika syn på Trump som en fredsskapare. I Indien, Saudiarabien, Ryssland, Kina och Sydafrika tror över hälften att sannolikheten att det blir fred i Ukraina ökar med Trump vid makten, medan få i Storbritannien, Schweiz, Sydkorea och EU tror detsamma. Ulrika Mörth tror följaktligen att den som har en positiv inställning till Trump också kommer att lita på att han enklare kan skapa fred.

– Om man redan tycker att han är en bra president, då tänker man nog att han kan lösa det också. Bland EU-medborgarna är det fler som är skeptiska. Det kan nog delvis bero hur han uttryckt sig om Ukrainakriget.

Att Donald Trump knappast är en garant för fred och att hans presidentskap kan innebära ett sämre samarbete mellan EU och USA tycks de flesta EU-medborgare vara överens om. Men kanske styrs européernas inställning till honom av egoism? Medan hans presidentskap för andra länder istället kan innebära ett lyft? Nicholas Aylott tror att det kan ligga en del i det. 

– Vi i Europa har kommit att tro att det vi beskriver som den regelbaserade ordningen i världen är något som är separat från våra egna intressen. I själva verket har denna ordning vilat på USA:s maktställning, och Europa har gynnats av den amerikanska säkerhetsgaranten. Att vi utgår från vad som är bäst för oss är kanske inte så märkligt, men vi kan nog vara lite blinda för det. Vårt perspektiv på världen beror mer än vi tror på våra egna intressen och värderingar, som inte delas universellt.