Men så, den 24 februari 2022 inleddes Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De två starkaste utmanarna mot Macron hade båda två besväranda Rysslandskopplingar. Le Pen hade finansierat sin presidentkampanj med lån från ryska banker samt hade kampanjmaterial ute med bilder på sig vid den ryske presidenten Vladimir Putins sida. Mélenchon hade bland annat försvarat Rysslands annektering av den ukrainska Krim-halvön och fortsatte att relativisera kriget som något mellan två parter, inte ett där den ena anfaller den andra. Men medan Le Pen och hennes parti snabbt hämtade sig fortsatte den breda franska vänstern tampas med sin hållning gentemot Ryssland. 

Historisk vänsterallians

Detta till trots skedde något historiskt inför det franska parlamentsvalet – valet till nationalförsamlingen som hölls i juni, efter presidentvalet i maj: den breda vänstern gick samman och bildade partigrupp. Den breda vänstern innebar partierna Det okuvade Frankrike, Socialistpartiet (social­demokrater), de gröna EELV och Kommunistpartiet. 

Partier som tidigare haft väldigt svårt att komma överens bildade gruppen Nupes, som håller samman än idag och vars nästa målsättning i princip är att gå fram gemensamt inför ­valet till Europaparlamentet nästa år. Två saker äventyrar projektet. Ledarskapet. Men kanske framför allt är det hållningen till kriget i Ukraina och försvarsalliansen Nato.

Röstat emot sanktioner

Vänsterpartiet Det okuvade Frankrikes ledare Mélenchon är även hela Nupes-gruppens ledare. De har slirat vad gäller hållningen till kriget i Ukraina vid många tillfällen, även efter den 24 februari 2022. Såväl i Paris som i Bryssel vägrar partiet konsekvent att tydligt fördöma Ryssland och de har, bland annat, röstat emot sanktioner mot Ryssland vid flera tillfällen samt vidhåller sin gamla anti-Natoposition samt motståndet mot ett EU-försvar. 

Det här, samt Mélenchons upplevt auktoritära styre, har stärkt de Nupeskritiska bland framför allt socialister och de gröna.

Socialistpartiets nyvalde ledare Olivier Faure beskrev problemet genom att kalla Mélenchon ”en kalla kriget-­man” som formats i de anti­kapitalistiska grupper vars huvudfiende var kapitalismens högborg USA, därav Nato­motståndet och även mot­ståndet mot en europeisk union där Tyskland ses som ”Onkel Sams marionettdocka”.

Det anses var den hållningen som skapat den fortsatt hyfsat positiva hållningen till Ryssland inom partiet som utkristalliseras i bland annat motstånd till att ge vapen till Ukraina och istället arbeta för ”fred” och deskalering.

Royal: ”Kritiskt tänkande”

Olivier Faure valdes nyligen till Socialistpartiets nya partiledare. Även den tidigare presidentkandidaten och toppolitikern Ségolène Royal har tidigare uttalat att hon trodde att bland annat massakern i Butja och bombningen av en förlossningsklinik i Mariupol var ”fake news”. Faure och hans falang reagerade starkt och Royal tvingades be om ursäkt. Men hon vidhöll ändå sin position.

– Jag har varit offentlig person tillräckligt länge för att veta att allt som står i tidningen inte stämmer. Jag ber om ursäkt till offren i just det här fallet men vidhåller att kritiskt tänkande är viktigt och att vi ska vara vaksamma på krigspropaganda, sa Ségolène Royal till Dagens ETC.

Skärpta motsättningar

Kriget har skapat interna splittringar inom de flesta partier men framför allt inom vänsteralliansen Nupes. Det har skapats falanger kring hållningen till Ryssland, USA och Nato där en grupp inte vill ändra nämnvärt på hållningen från tiden före Ryssland inledde sitt anfallskrig för ett år sedan. 

För tillfället enas ändå vänstern i sitt motstånd mot Macrons liberala partigrupp Förnyelse och den traditionella högerns gemensamma pensionsreformprojekt. De vill inte se pensionsåldern höjas från 62 till 64 år med allt vad det innebär. Det enar dem. Men när fokus riktas internationellt inför Europaparlamentsvalet nästa år, då riskerar alliansen att spricka.

– De är för radikala, envisa och auktoritära. Om Jean-Luc Mélenchon fortsätter på sin Rysslandsvänliga linje och som ledare för Nupes, ja, då kommer det att brista i om ett år, säger Mélanie Fourquet från EELV till Dagens ETC .