Jane Ruffino skulle aldrig komma på tanken att låta bli att rösta i ett val. Och det trots att hon egentligen aldrig sett sig som en partipolitisk person utan mer hemmahörande i punk- och DIY-världen.

– Men min mamma tog med mig på politiska möten för att visa mig hur det funkar: ”Så här får man saker gjorda.”

Nu befinner hon sig ändå på en after work arrangerad av Democrats abroads, de amerikanska Demokraternas utlandsgren. Det var 25 år sedan hon bodde i USA och efter ett antal år på Irland har hon landat i Stockholm. Hennes dotter och svenska man sitter mitt emot vid långbordet på Stockholmsrestaurangen men i dag pratar Ruffino gärna med de andra amerikanerna.

– Det är skönt ibland när man pratar politik. Man slipper förklara sig för folk som inte är amerikaner och som vill överösa en med ”hot takes”, säger hon och syftar på den typ av kommentarer som personer med snabbt utmejslade åsikter om allt möjligt strör omkring sig.

Ruffinos engagemang i Democrats abroad var inte självklart. 

– Biden borde ha klivit åt sidan i mars men när det väl skedde så blev energin en helt annan. Och jag tänkte att okej, kanske jag vill vara en del av det här.

20 000 amerikaner i Sverige

Joe Bidens seger i presidentvalet 2020 satt hårt åt i många delstater. I Georgia slog han Trump med bara 11 779 röster. Låter man Georgia få sällskap av Arizona och Wisconsin är vinstmarginalen för de tre delstaterna totalt 44 000 röster.

Bara i Sverige bor runt 20 000 amerikaner.

Election Assistance Commissions data från 2020 uppskattar antalet röstberättigade som bor utanför USA till knappt fem miljoner totalt: två miljoner är militärer eller del av militärfamiljer medan 2,9 miljoner jobbar, studerar eller befinner sig utomlands av andra skäl. Av dessa röstade runt 900 000. Inom den militära gruppen röstade nära hälften, men bara åtta procent bland de övriga. Delstaten Georgia fick in över 18 000 röster från utlandet.

I Sverige  röstade 32 procent av utlandssvenskarna i riksdagsvalet 2022.

Många från vågmästardelstater

Demokraterna har nu börjat se sig om i världen. Partiet satsar drygt tre miljoner kronor på att nå ut och öka valdeltagandet via Democrats abroad. En blygsam summa i sammanhanget men det är första gången en sådan satsning görs. Fokus ligger på Europa och Mexiko där de flesta utlandsamerikaner bor, bortsett från Kanada. 

Bor man utomlands röstar man i den delstat där man har sin senaste adress och enligt Demokraternas beräkningar kommer hela 1,6 miljoner av de utlandsboende från vågmästarstaterna Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. De som fyllt 18 år men inte bott i USA använder föräldrarnas adress.

Kräver planering

Många av deltagarna på aw:n är nya ansikten, säger Cassandra Engeman, ordförande för Democrats abroad Sweden, en av 52 lokala klubbar världen över. Hon är sociolog och kom till Sverige 2016 för att arbeta inom universitetsvärlden. I USA engagerade hon sig politiskt som volontär och var även fackligt engagerad. Hon upptäckte Democrats abroad inför valet 2016 utanför en engelskspråkig bokhandel. En volontär hjälpte USA-svenskar att registrera sig, något som den som vill rösta ibland måste göra månader i förväg. Efter det finns olika sätt att efterfråga en "absentee ballot” – en röstsedel för den som inte kan rösta där hen är registrerad.

Systemet är krångligt, bekräftar Engeman.

– Amerikaner måste registrera sig och begära en röstsedel varje år som det hålls val som de vill rösta i. En del delstater skickar ibland ut dem automatiskt till tidigare registrerade, men vi rekommenderar att folk begär dem varje år för säkerhets skull.

Alla medborgare får rösta i federala val men delstaterna har olika regler för vilka lokala val utlandsboende får rösta i – och olika sätt som utlandsboende kan rösta på. En del delstater kan mejla ut röstsedeln. Vissa tillåter att den fylls i, scannas och mejlas tillbaka. Men många accepterar bara fysiska valsedlar som skickas med posten.

– Det är inte ett stort problem i Sverige men i många andra länder är postgången opålitlig. Man måste planera i god tid.

”Stoppa räkningen!”

Genom telefonsamtal, evenemang och aktiviteter som webbinarier med politiker har Democrats abroad påmint sina medlemmar i Sverige. Det handlar mer om att motivera soffliggare än att ändra någons politiska uppfattning.

– Nu ringer vi även demokrater i andra delar av världen, främst i vår tidszon men även i vågmästardelstater, säger Engeman.

I samband med valet 2020 hamnade utlandsrösterna i hetluften. Donald Trump ville att rösträkningen i Georgia skulle avbrytas trots att man fortfarande väntade på utlandsröster. Han skrev på dåvarande Twitter: ”Stoppa räkningen!”. Enligt reglerna i Georgia hade rösterna dock tre dagar extra på sig att anlända men måste vara poststämplade på valdagen. Medan rösträkningen pågick ringde Trump även sitt ökända samtal till delstatens valansvariga för att uppmana honom att ”hitta” tillräckligt med röster för att ge Trump segern.

Republicans abroad hade tidigare ett liknande upplägg som Democrats abroad, men i dag är den internationella verksamheten inte längre integrerad i partiet. Flera grupper finns dock kvar och i Norge heter ordföranden Austin Rasmussen. Han träffade sin norska fru på college i USA. Duon flyttade därifrån till Australien men nu bor de sedan tio år tillbaka med sina barn i Norge. Austin Rasmussen skulle gärna se att även Republikanerna gjorde en satsning utomlands.

– Antalet röstberättigade utomlands är fler än i de tolv minsta delstaterna, poängterar han.

Krångliga regler - möjlig valfråga

Många utlandsboende intresserade sig för samma valfrågor som amerikanerna på hemmaplan men en fråga som specifikt skulle locka utlandsröster är en förändrad amerikansk skattelagstiftning, tror Rasmussen.

– USA är det enda land som tvingar sina medborgare att rapportera till skattemyndigheten för evigt.

De flesta länder ser efter ett antal år medborgare som utflyttade och det räcker då att de deklarerar i det nya landet. Den amerikanska staten kräver fortsatta rapporter och även info från banker vad gäller deras medborgare.

– Varje år avsäger sig amerikaner sitt medborgarskap. Och föräldrar låter bli att skaffa medborgarskap för sina barn, säger Rasmussen som inte sett några tecken på att något av partierna tänker driva frågan i år.

Innan Trump klev in på arenan 2016 gjorde Republicans abroad en väljarundersökning och favoriten var libertarianen Rand Paul – en av få som opponerat sig mot skattelagstiftingen, säger Rasmussen som precis som kongressledamoten Paul vill att staten ska ha så lite inflytande över människors liv som möjligt. Han önskar lite mer av den inställningen från Donald Trump men röstar ändå på honom för tredje valet i rad. Han är nöjd med Trumps löften om skattesänkningar och avregleringar och att inga nya krig startades eller konflikter blossade upp under hans mandatperiod. Trump vill varken bli diktator eller dra sig ur Nato, lovar Rasmussen som anser att Trumps uttalanden och skämt ofta missförstås avsiktligt. 

– Nu när det politiska maskineriet och media har mobiliserat mot honom vill jag att han ska vara en elefant i en porslinsbutik.

”Bryr sig mer om amerikansk politik”

Rasmussen har pratat en hel del politik med både norrmän och svenskar.

– Ofta verkar folk bry sig mer om amerikansk politik än sitt eget lands. Det är märkligt eftersom de nordiska länderna inte alls styrs på ett hållbart sätt.

Rasmussen – som sitter i partistyrelsen för Liberalistene, ett mindre norskt parti utan mandat i Stortinget – anser att hans nya hemland är på väg mot ett stup, det saknas till exempel incitament för innovation och för att unga ska vilja stanna. Det offentliga skattefinansierade systemet har inte heller imponerat: barnen går i privatskola och Rasmussen anser att sjukvårdssystemet har svikit, inte minst när de var på resa utanför EU och hans fru behövde akutvård. Han ser också hur främst äldre fastnar i månadslånga vårdköer. Norrmän får långt ifrån valuta för skattepengarna, anser han.

– Den allmänna sjukvården är urdålig. Jag tycker synd om dem som får sina pengar tagna ifrån dem och inte längre har råd med privata alternativ.

Distans ger klarhet

Bland demokraterna i Stockholm är lovorden för ett offentligt sjukvårdssystem desto fler. Är ändå inte vården bättre i USA för den som har bra försäkring? försöker jag. Nej, menar Connie Ragell.

– All administration kring sjukvården och försäkringsbolagen – det är otroligt mycket pappersarbete för patienten.

Bredvid henne sitter Alex Baralt.

– När du är utomlands ser du verkligen en stark kontrast mellan olika partier, politik, länder och hur de fungerar. En klarare bild. 

Vid bordet sitter också David Hemler. När Trump vann kände han att han ville träffa fler amerikaner.

– Jag ville bli mer involverad och prata mer med mina släktingar i USA som många är Trumpanhängare. Men vetenskap går det inte att prata om.

”Det blir jämnt”

Michael Schragger träffade sin svenska fru för 27 år sedan. Han är uppväxt i New Jersey men har mycket släkt och vänner i granndelstaten Pennsylvania. 

– Jag funderar på att åka dit i en och en halv månad för att hjälpa till. Det här är ett av de viktigaste valen i modern tid. Så avgörande för framtiden.

Barbara Hobson från Pennsylvania har en bakgrund inom feminismen och antikrigsrörelsen. Det var ett tag sedan hon senast engagerade sig i Democrats abroad. Innan Biden klev åt sidan hade hon en känsla av undergång, nu känner hon en ny energi.

–  Nu har vi en kandidat som kan vinna. Men det blir jämt. Det finns motstånd även bland demokrater mot en kandidat som är kvinna och icke-vit.

Hobson slår fast att det svenska valsystemet inte har alla de hinder som det amerikanska har. Sedan länge bosatt i Sverige försöker hon nu se till att även hennes barn som växt upp här röstar i höst. Hon är rädd att USA går mot ett auktoritärt styre.

– Trump har blivit ännu galnare och farligare.

Saknar gräsrötter i Sverige

Connie Ragell behövde en paus från den ”giftiga” amerikanska politiken efter 2016 och fokuserade på svensk politik som hon ser som mer lättbegriplig.

– Organisationen av det politiska systemet här gör det möjligt för varje parti att ha sin egen röst.

Jane Ruffino däremot känner inte att något svenskt parti representerar henne.

– Det finns inga positiva budskap, allt handlar om hur vi kan vara användbara. Väldigt utilitaristiskt och avhumaniserande. Inget av dem är nog progressivt nog för mig.

Förväntar man sig att amerikanerna enbart ska ösa beröm över hur överlägsen den svenska politiken är så misstar man sig. Både Ruffino och Ragell nämner att volontärarbetet i USA är på en helt annan nivå – och även på Irland tillägger Ruffino. Hon tar abortfrågan som exempel.

– I Sverige har folk sina partier och man ser inte mycket förändring komma från gräsrotsnivå. Det är en besvikelse.