Idag är det dags för mellanårsval i USA och den stora frågan är vilka som ska få majoritet i senaten. På många delstaters valsedlar finns bara en demokrat och en republikan att välja mellan – amerikansk politik totaldomineras idag av de två stora partierna.

Under president Obama har de två partierna i princip inte kunnat enas om något alls. Det verkar ha banat väg för fler oberoende kandidater.

Charles Wheelan undervisar till vardags collegestudenter i offentlig politik. Han är en av dem som frustrerats av den politiska låsningen i landet. För att lyfta fram oberoende kandidater – och även partibundna som verkar villiga att samarbeta över partigränsen – startade han förra året The Centrist Project.

– Jag oroas över ett antal frågor som inte kunnat lösas. Bland annat den finansiella situationen, klimatförändringar, investeringar i infrastruktur. Det politiska systemet är så polariserat att ingen kan agera. Min diagnos är att vi behöver fler politiker i mitten som är villiga att kompromissa och faktiskt få saker gjorda. Allt fler amerikanska väljare beskriver sig också som oberoende.

Orman utmanar i Kansas

Enligt en undersökning från Gallup identifierar sig 42 procent i dag som oberoende, den högsta siffran sedan mätningarna startade. Det betyder dock inte att alla befinner sig i mitten, många är i stället mer radikala i någon riktning. I årets valrörelse har dock flera oberoende mittenkandidater lyst extra starkt.

I South Dakota såg det länge ut att bli ett jämt lopp mellan den republikanske guvernörern Mike Rounds, demokraten Rick Weiland och oberoende Larry Pressler, tidigare republikansk senator. Vid de senaste mätningarna verkar dock Pressler vara avhängd.

I Kansas, vanligtvis en stark delstat för republikanerna, är den oberoende kandidaten Greg Orman däremot fortfarande en högst möjlig vinnare. Han utmanar den sittande republikanska senatorn Pat Roberts som under primärvalet förlorade en del kraft då han tvingades kämpa mot en utmanare från det egna partiet. Senare drog sig Kansas demokratiske kandidat ur vilket öppnade upp ännu mer för Orman.

Kritisk mot båda partierna

Två oberoende sitter redan i senaten, Angus King (Maine) och Bernie Sanders (Vermont). Båda har valt att ansluta sig till Demokraternas valkommitté. Sanders är fast förankrad på vänsterkanten. King är däremot en tydlig mittenpolitiker och hur han kommer att agera efter årets val är inte självklart.

Greg Orman, en entreprenör som delvis finansierat sin kampanj med egna pengar, är kritisk mot båda partierna.

– Det som skrämmer mig är två partier som verkar mer intresserade av att se det andra partiet misslyckas än av att se det här landet lyckas, sa han i en tv-sänd debatt.

Orman beskrivs som konservativ när det gäller den ekonomiska politiken men han är samtidigt för en liberal abortlagstiftning, vill agera mot klimatförändringarna och stödjer bakgrundskontroller vid vapenköp. Han vill också, till skillnad från sin motståndare i Kansas, återinföra begränsning av kampanjbidrag inom politiken.

”Vända sig till de extrema”

Republikanerna ser ut att ha ett litet övertag men många mätningar förutspår ett väldigt jämt val. Det kan sluta med att de två partierna får 49 platser var. Då kan Angus King och Greg Orman faktiskt avgöra vilket parti som får majoritet.

Greg Orman är en av fem kandidater som stöds av The Centrist Project.

– En av de konstiga sakerna med vårt system med två partier är att det inte går att både efterfråga en ansvarsfull ekonomisk politik och åtgärder för att stoppa klimatförändringarna. Den som bryr sig om båda frågorna har inget parti och vi försöker fylla det tomrummet, säger Charles Wheelan.

Det amerikanska systemet där varje parti genom primärval utser sina kandidater är olyckligt, anser han.

– I primärvalen gäller det för kandidaterna att vara de mest högljudda, de mest politiskt extrema, de mest partitrogna. Om jag vill vara en framgångsrik kandidat för endera partiet så måste jag vända mig till de mest extrema väljarna för mitt parti, vilka också råkar vara de mest extrema i landet. Kandidater som tas från det systemet är ofta väldigt partitrogna och inte representativa för den amerikanska väljarkåren.

Fler gör som Kalifornien?

De olika delstaternas vallagar skiljer sig ofta åt. Kalifornien har till exempel, efter en folkomröstning, ändrat sitt primärvalssystem. Istället för att ha ett demokratiskt och ett republikanskt primärval så hålls nu ett öppet primärval där alla kandidater tävlar mot varandra. Sedan hålls en andra valomgång med de två översta, oavsett parti.

– Jag tror att vi kommer att se fler förändringar av det här slaget framöver, säger Charles Wheelan.