– Extremisterna i Israel flyttar fram sina positioner. De ser det här som världens chans, exemplifierar Anders Persson, statsvetare och expert på Israel-Palestinakonflikten.

Parallellt med kriget har högerextrema politiker fått allt mer framträdande positioner och mer formell makt. Enligt Anders Persson är det här en farlig utveckling. Inte bara nu, utan också inför framtiden.

– Jag har väldigt svårt att se att det här skulle få ett lyckligt slut. Det finns en väldigt stor frustration på den palestinska sidan kring allt som nu sker. Det är rekord i våld från bosättare. Det är rekord i landkonfiskeringar. Det är rekord i en massa olika typer av eländen. Det blinkar verkligen rött på alla parametrar på Västbanken, säger han.

Han hävdar också att om det inte vore för Gaza hade utvecklingen på Västbanken orsakat ramaskrin. Nu höjer knappt någon på ögonbrynen.

– Omvärlden orkar knappt ta in det som händer på Västbanken.

Största stölden på 30 år

I början på juli sa den israeliska organisationen Peace now att Israel genomfört den största markstölden sedan Osloprocessen 1993, den som skulle bana väg för fred mellan Israel och Palestina. Stölden av över tolv kvadratkilometer land i Jordandalen är enligt organisationen strategiskt viktig.

Det är den fjärde och största markstölden hittills i år. Den här typen av markövertagande sker inte genom fysiskt våld, utan via vad Peace now tidigare kallat för ”juridisk akrobatik”: Obrukad mark som inte är registrerad som privat kan tas över genom att marken förklaras som statlig. Samtidigt har israel gjort det omöjligt för palestinier att registrera mark som privatägd.

– [Israel] deklarerar marken som ”statligt land” och det gör det mycket enklare att i framtiden etablera nya bosättningar här, säger Yonatan Mizrachi på Peace now.

Mer makt åt bosättare

År 2024 har mer land än någonsin tidigare deklarerats som statlig. Att det sker nu beror på de politiska vindarna och förändringarna inom regeringen. En centralgestalt för bosättarrörelsen och markstölderna är den högerextrema finansministern Bezalel Smotrich, själv bosättare.

– Det har skett stora förändringar i regeringen och Netanyahu har gett Smotrich mer makt på Västbanken. Han ansvarar för marken, vem som äger den och vem som får bruka den.

Sedan 2023 finns en särskild administration för bosättningar (Settlement administration) som är en del av det israeliska styret på Västbanken. Chefen för denna bosättaradministration är Bezalel Smotrich. Han har lovat en miljon nya bosättare på Västbanken. Idag finns det cirka 700 000.

– År 2023 förberedde sig Smotrich och hans team, både administrativt och byråkratiskt. Nu har de börjar implementera och använda sin makt för att förklara mark statlig och godkänna byggnadsplaner och bosättningar, säger Yonatan Mizrachi.

Den israeliska administrationen på Västbanken kallas civil. Men Peace now håller inte med om att det är ett civilt styre. Enligt dem är IDF inblandat.

– Västbanken är under militärkontroll. Det är ockuperad mark, säger Yonatan Mizrachi.

”Den intensivaste perioden”

Yonatan Mizrachi ser med stor oro på utvecklingen.

– Det här gör det svårare att nå en tvåstatslösning. Den extremistiska israeliska regeringen förhindrar en palestinsk stat genom att ta över mark, godkänna befintliga bosättningar, bygga ut dem, och bana väg för nya.

Förutom att ta över mer mark än någonsin tidigare har flera bosättningar godkänts de senaste veckorna. Nästan simultant med den stora markstölden godkände Israels regering åtta olika bosättningar i två omgångar. Först fem stycken, sedan tre till. Samtliga bosättningar fanns redan, men hade inte formaliserats av landets regering. 

Parallellt godkändes byggplaner för 5 295 nya bostäder i bosättningar runt om på Västbanken. I veckan rapporterade Peace now om ytterligare en godkänd bosättning nära Betlehem. Samtliga ligger på strategiska platser, nära områden där palestinier bor.

– Det har sagts tusentals gånger, men bosättningarna är ett av de största hindren för en fredlig lösning. Västbanken är under extremisthot. Det är mycket, mycket oroväckande från vårt perspektiv. Jag har följt utvecklingen i två decennier och jag kan inte minnas någon period som har varit så här intensiv, säger Yonatan Mizrachi.

Kritik från general Fox

Sedan den 7 oktober i fjol har våldet från både bosättare och militär på Västbanken ökat. I juli dog sju palestinier i en militäroperation i Jenin. Totalt har över 550 palestinier dödats. 

Medan många ledande centralgestalter i Israel idag gör allt för fler bosättningar, finns det på sina håll även ett motstånd.

Den avgående generalen Yehuda Fox riktade i måndags skarp kritik mot bosättarpolitiken och sa att bosättare begår ”nationalistiska brott” på Västbanken. Våldet ingjuter ”kaos och stress” i palestinier som inte utgör något hot, fortsatte den avgående generalmajoren, enligt Al Jazeera.

Två gånger tidigare under konflikten mellan Israel och Palestina har palestinierna gjort uppror – intifada. Båda gångerna inleddes dessa efter våldsamheter och provokationer från Israel. 

Den första intifadan började 1987 och pågick med avtagande intensitet fram till 1993, då det första Osloavtalet undertecknades med hopp om en fredlig lösning med två separata stater. Den andra pågick mellan 2000 och 2005.

Nu undrar många experter varför det inte blir en tredje.

– Varför är det så pass ”lite våld” mot Israel på Västbanken? Många gånger är det svårare att svara på varför saker och ting inte händer. Det är mycket lättare att svara på varför någonting händer, säger Andres Persson.

Ingen lösning i sikte

Något som också bidrar till diskussionen om en potentiell tredje intifada är att stödet för den palestinska myndigheten på Västbanken är så svagt. Runt 10-15 procent av palestinierna där säger sig stå bakom myndigheten. Missnöjet är stort, enigheten liten. 

– Så alla ingredienser för en perfekt storm finns där, säger Anders Persson.

Det största problemet i nuläget är att det inte finns några politiska lösningar i sikte alls.

– Det är mycket möjligt att Israel inom en viss framtid kommer att utkämpa ett trefrontskrig i Gaza, Libanon och på Västbanken, säger Anders Persson.

Finns det någon ljusning, eller någonting som kan passera som positivt, just nu?

– Attacken den 7 oktober visade en gång för alla vad som händer när man inte tar konflikten mellan Israel och Palestina på allvar. Jag tror inte på diplomatiska lösningar i närtid, men på sikt är det mycket möjligt.