Och så kommer det att hålla på. I 51 matcher. Fram till finalen på Wembley i London den 11 juli. Med lag som reser kors och tvärs över kontinenten. Från ryska Sankt Petersburg i norr till spanska Sevilla i söder, från skotska Glasgow i väster till azerbajdzjanska Baku i öster. Det blir till att bryta mot naturlagarna för den som tänkt sig att se varje match på plats.

Lång resa till Baku

Vad naturen själv kan tänkas tycka om årets EM-upplägg är inte svårt att gissa. Visserligen är läget tack vare pandemin och restriktionerna på resor och publikantal som följt på den inte lika illa som när beslutet fattades – men det är illa nog.

Bara det svenska landslaget, med bas i Göteborg under det inledande gruppspelet, med 26 spelare och möjligen upp till ytterligare 27 personer från ledarstaben, kommer via totalt tre flygresor att orsaka utsläpp på 192 ton koldioxid, motsvarande utsläppen från en Volvo V70 som kör 21 varv runt jorden. Vilket i sin tur är en piss i Mississippi jämfört med de 11 000 ton koldioxid som uppskattningsvis kommer att släppas ut via de svenska fansens flygresor till matcherna.

Och trots att UEFA endast förlagt tre av matcherna i Baku – en eftermiddagstripp från den iranska gränsen – kommer lagens flygresor dit tur och retur att berika atmosfären med 469 ton koldioxid, nästan en tredjedel av de totala utsläppen från lagens flygresor i Dagens ETC:s uträkning.

Fördelar finns

De totala utsläppen från hela EM, inklusive lagens resor, fansens resor och UEFA-funktionärernas resor, uppskattades före pandemin till drygt 400 000 ton koldioxid. Det är en siffra som i slutänden blir mindre nu när arenorna begränsar publikantalet på grund av coronarestriktionerna och många fans därför tvingas stanna hemma.

Kritik mot UEFA:s beslut att sprida ut EM över hela Europa och en bit in i Asien har inte uteblivit och Aleksander Ceferin, UEFA:s ordförande, har återkommande fått upprepa att upplägget faktiskt också har fördelar.

– Förutom att vi nu tar fotbollen till fler och till olika samhällen runt om i Europa, så finns inte heller nu något behov av att bygga vare sig nya arenor eller nödvändiga transport-

förbindelser till dessa, vilka också har en enorm miljö-

kostnad i form av betong och andra resurser, sade han till BBC i november 2019.

Planterar träd

Jämfört med EM i Frankrike 2016 – till det mästerskapet byggdes fyra nya arenor, till årets bara en, Puskás Aréna i Budapest – beräknar UEFA mycket riktigt att utsläppen kommer att minska, från 517 000 ton koldioxid till nämnda 400 000 ton, en siffra som pandemin numera gjort något överdimensionerad.

UEFA har också försökt begränsa utsläppen genom att utse värdstäder i Spanien, England, Tyskland, Italien och Nederländerna, det vill säga i länder med en stark fankultur och där publiken nu alltså inte kommer att behöva flänga Europa runt för stötta sina lag, åtminstone inte i gruppspelet.

Redan före pandemin planerade UEFA dessutom att plantera 50 000 träd i var och en av de tolv värdstäderna för att ytterligare kompensera för de enorma utsläppen.

Med detta sagt tycks det som att UEFA lärt sig en läxa. Inför EM i Tyskland 2024 har organisationen slagit fast en tydlig vision: Mästerskapet ska göra fotbollen till den självklara förebilden inom sportvärlden avseende hållbar utveckling, både social och ekologisk, och för första gången ska spelen vara helt klimatneutrala.