Men i en av de första större vetenskapliga studierna av hur coronakrisen påverkat EU-befolkningens politiska åsikter, framträder istället ett mer komplicerat och flera gånger rakt motsatt mönster.

– De tankar som folk hade i början av krisen har steg för steg visat sig vara bara spekulationer, säger den polske statsvetaren Pawel Zerka, som varit involverad i studien.

Oro från tidigare

Det är tankesmedjan European Council on Foreign Relations som har sammanställt två rapporter Rbaserade på opinionsundersökningar gjorda i Sverige och åtta andra EU-länder, i samarbete med bland andra de välkända statsvetarna Ivan Krastev och Mark Leonard. Pawel Zerka menar att det bland annat är oron från innan pandemin som har påverkat hur vi fruktar att saker kan utvecklas även nu.

– Inför valet till EU-parlamentet 2019 fanns det en påtaglig rädsla för att nationalistiska högerpopulister skulle få ökat stöd. När coronakrisen utbröt så återvände oron för att det skulle hända, ifall regeringar misskötte situationen. Men vår data visar att så inte skett. Det beror nog på att folk har insett att det här inte är rätt stund att gå ensamma, samtidigt som högerpopulisterna inte kunnat erbjuda några bättre svar på den här krisen.

Samtidigt är det bara i Sverige, Danmark och Portugal som de sittande regeringarna fått ett ökat stöd under krisen. I resten av länderna väger missnöjet med regeringarnas agerande över. Därför går det redan nu att tala om att detta missnöje kan leda till politiska konsekvenser i flera EU-länder. Det senaste exemplet på detta är sannolikt Polen, där det i förra helgen blev oavgjort i den första omgången av presidentvalet.

– Polackerna är de som varit allra mest missnöjda med sin regering, bland de undersökta länderna. Det blir en ny valomgång i mitten av juli och om presidenten Andrzej Duda mister makten så kan det definitivt bli början på slutet av Lag och Rättvisas styre i Polen, säger Pawel Zerka.

Samma sak skulle kunna hända med vänsterstyret i Spanien, där det också finns ett stort missnöje, om det var val i det landet idag, tillägger han.

Sverige sticker ut

Sverige sticker ut på flera sätt i undersökningen. Det är här respektive i Danmark som tilltron till experter varit högst under krisen. I Sverige, Danmark och Tyskland anser också en majoritet av invånarna att de endast kan förlita sig till sina egna krafter för att ta sig ur krisen. Endast 51 procent av svenskarna anser att det finns ett behov av mer EU-samarbete efter krisen, vilket är lägst bland alla undersökta länder. Och så lite som 30 procent av svenskarna anser att EU:s medlemsstater bör dela på den finansiella bördan.

– Sverige befinner sig under mycket press i samtalen om EU:s återhämtningsfond, ni ses som osolidariska med de andra länderna i unionen.

Det gemensamma draget hos européer över hela kontinenten är att de generellt känt sig ensamma och sårbara under coronakrisen. En majoritet av EU-befolkningen anser att det finns ett behov att utöka EU-samarbetet fortsättningsvis. Hela 77 procent av italienarna ställer sig bakom denna idé, trots en besvikelse över att andra medlemsländer inte tidigare hjälpte dem hantera pandemin. Pawel Zerka tror att krisen erbjuder ett stort utrymme för europeiska länder att komma samman.

– Nu går det att enas kring samtal om hur man ska bekämpa viruset och kring en positiv agenda, som inte alls var möjligt under flyktingkrisen 2015. Vår data visar också att coronakrisen lett till ett vägskäl på så vis att européerna har fått en försämrad bild av både USA och Kina under krisen. Européerna känner att de måste bli mer mogna och självförsörjande.