Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Donald Trump har som USA:s president inte gjort det svårt för missnöjda att hitta saker att protestera mot. Och ovanligt många har faktiskt protesterat – under det första året av Trumps mandatperiod hölls en demonstration någonstans i USA varje dag, enligt Washington post.

Den första protestaktionen som någonsin ägt rum i rymden var riktad mot Trump och inträffade i april 2017. Folk har bland annat demonstrerat för invandring, för kvinnors rättigheter, för vetenskap och för hbtq-rättigheter. Många deltagare har demonstrerat för första gången och i stor utsträckning är det kvinnor som har arrangerat det hela, rapporterar Huffington post.

Från 6 000 till 50 000

Men motståndet syns inte bara på gatorna. Organisationen Democratic socialists of America  (DSA) har figurerat i internationell media de senaste månaderna, speciellt sedan Alexandria Ocasio-Cortez, en kandidat som kallar sig demokratisk socialist och som backas av DSA, vann ett primärval i New York i somras. Men de började växa redan under den senaste valrörelsen.

– Det började nog 2015, när vi backade den då ganska okända presidentkandidaten Bernie Sanders, som avfärdades av de flesta. När han blev allt mer populär fick vi också en chans att nå fler, säger Christine Riddiough, som sitter i styrelsen för DSA, till Dagens ETC.

Sedan dess har DSA, som fungerar mer som en rörelse än ett parti, växt från 6 000 till 50 000 medlemmar, någonting som Riddiough menar har mycket med det politiska läget att göra.

– Det är mycket som har hänt som har inneburit att folk har tagit våra idéer på större allvar. När Trump valdes var det många som fick en stark känsla av att politiken behövde förändras. Vi på DSA har också arbetat med en ny strategi, som innebär att vi både driver sakfrågor som gratis sjukvård och backar kandidater som ställer upp i val. Det har resulterat i de största segrarna för demokratisk socialism på hundra år i USA. Vi har fortfarande långt kvar om vi ska ändra amerikansk politik, men vi är på rätt spår.

DSA har många lokala föreningar som stödjer kandidater i sina områden, men på riksplan är det sammanlagt 42 kandidater som har fått DSA:s stöd inför mellanårsvalet i november. Om ingenting oförutsett händer blir 2018 året som USA får sin första DSA-backade kongressledamot.

”Ganska häpna”

– Jag har varit medlem i DSA sedan organisationen grundades 1982 och under den tiden har jag inget minne av att vi har backat något kandidat i mellanårsvalen överhuvudtaget. Kanske någon har fått lokalt stöd, vi backade också Jesse Jackson när han ställde upp i presidentval 1984 och 1988. Men nu bubblar det – man måste gå tillbaka till början av 1900-talet, när socialistpartiet grundades, för att hitta någonting liknande. Vi som har varit med ett tag är ganska häpna, säger Riddiough.

”Socialism” har länge setts som ett fult ord i USA, håller det på att ändras?

– Jag tror det. Bland de som var med innan Berlinmuren föll och som minns kalla kriget är det många som ser socialism och kommunism som synonymer och som någonting oamerikanskt. Socialistisk och socialdemokratisk politik har nästan inte haft något stöd alls sedan andra världskriget. Men de generationer som har växt upp efter kalla kriget har inte samma reflexmässiga reaktioner som äldre, det märktes tydligt i det stöd Bernie Sanders fick.

”Fler kvinnor än någonsin”

Christine Riddiough själv har varit engagerad politiskt i decennier, bland annat i rörelsen mot Vietnamkriget och i kvinnorättsrörelsen. För henne är det optimismen som gör att hon lyckas hålla hoppet uppe, berättar hon.

– Mina vänner säger att jag är en evig optimist, och jag tror verkligen att det alltid finns möjligheter att förändra saker. Dessutom tror jag att man måste vara lite optimist för att orka fortsätta.

Mellanårsvalet i år har i många amerikanska medier beskrivits som ovanligt kvinnodominerat, någonting som märks tydligt även bland de kandidater som DSA stödjer.

– I år ställer fler kvinnor upp än någonsin tidigare. Kvinnorepresentationen har växt långsamt de senaste 30-40 åren, och med startfältet i år kan vi få se ett stort kliv framåt både i kongressen och i delstaterna. Fler än hälften av de kandidater vi backar är kvinnor. Dessutom är det rekordmånga rasifierade som ställer upp i år, både bland våra kandidater och i allmänhet, säger Christine Riddiough.