Det fick Donald Trump att hota med ett av sina favoritvapen: sanktioner. Försöker ni kasta ut oss förlorar ni tillgång till ert bankkonto i New York, förklarade Trump-administrationen, vilket enligt The Economist skulle ”platta till Iraks ekonomi”.
Sanktioner som folkmord
Få länder lär känna mer skräck inför ekonomiska sanktioner än Irak. USA och Storbritannien drev på 1990-talets FN-sanktioner mot Irak som till sist fick den biträdande generalsekreteraren Denis Halliday att säga upp sig. 1998 hade han fått nog av att implementera sanktioner ”som uppfyller definitionen av folkmord: en medveten policy som i själva verket har dödat långt över en miljon personer, barn som vuxna.”
Hans avhopp var del av en massiv internationell kritik under 1990-talet vilket till sist stoppade sanktioner som drabbade civilbefolkningen hårt. Istället tog en ny typ av kirurgiska sanktioner vid.
– Under 2000-talet har sanktioner handlat om saker som att frysa vissa tillgångar, vapenembargon, eller sanktioner som är väldigt strikt riktade mot specifika individer, företag eller terroristgrupper, berättar Erica Moret, forskare och ordförande vid Geneva International Sanctions Network.
– Men nu är vi på väg in i en ny fas.
Länder som Syrien, Nordkorea och Venezuela utsätts idag för sanktioner som är så omfattande att de börjar likna de som Irak erfor på 1990-talet. I Iran har USA, utöver sanktioner mot en rad sektorer och personer i landet, använt det som kallats ”sanktionernas kärnvapen”, att förhindra centralbanken från att handla med utländska aktörer.
– Centralbanken garanterar det ekonomiska systemet och balansen i alla länder. När man har sanktionerat den blir mycket annat i det finansiella systemet oerhört svårarbetat, säger Rouzbeh Parsi, chef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.
USA:s makt
Flera länder använder sanktioner. EU gör det exempelvis mot Syrien, Nordkorea och Ryssland. Det som särskiljer USA är deras ekonomiska makt, och att de under Trump-administrationen börjat utnyttja den till max. Terrorlagstiftningen som kommit efter elfte september-attackerna 2001 har kraftigt utökat möjligheten för USA ingripa i affärer över hela världen. Några exempel på vad som idag ger USA möjlighet att gå in och åtala och bötfälla någon med miljardtals dollar är om en transaktion förr eller senare sker i dollar, om den på något sätt berör en amerikansk bank, om en amerikan någon gång behöver godkänna en del av transaktionen, eller om någon berörd bank har ett e-post-konto på amerikanska servrar.
Att straffa den som bryter mot sanktioner mot ett visst land kallas sekundära sanktioner och är något som i princip bara USA sysslar med, berättar Erica Moret.
– Det har skapat ett nytt fenomen av riskminimerande, där banker och andra finansiella institutioner följer sanktionskraven överdrivet hårt för att undvika risker.
Detta påverkar även privata företag och biståndsorganisationer som vill föra in mat eller mediciner till ett sanktionerat land. Dessa aktörer kan också få böter, det blir komplicerat att betala sin personal, de kanske inte kan ta lån – allt blir ytterst krångligt.
Cancersjuka dör
Resultatet av alla dessa sanktioner blir att Iran inte kan importera mediciner eller varor som krävs för att själva framställa mediciner. Det leder till att cancersjuka barn inte kan räddas, att psykisk sjukdom lämnas obehandlad och att många andra sjuka lider och dör eftersom Erica Moret kallar sådant för ”oavsiktliga konsekvenser” men det är inte ordval som Donald Trump och en del andra amerikanska politiker använder. Exempelvis USA:s utrikesminister Mike Pompeo sade förra året att sanktionerna gjort det ”mycket värre för det iranska folket och vi är övertygade om att det kommer att leda till att det iranska folket kommer att resa sig och förändra sin regim”. USA:s dröm om regimskifte i Irak genom sanktioner på 1990-talet gör sig idag påmind i Iran, säger Rouzbeh Parsi.
– Det är klart att de här sanktionerna gör den generella situation i landet svårare vilket göder det redan existerande missnöjet mot de som styr. Men hitintills finns det inga bevis på att en kvasi-halvsvältande befolkning som måste hantera 40 procents inflation tar sig samman, vänder sig mot och lyckas störta ett system som har stora repressiva medel till sitt förfogande.
Erica Moret instämmer.
– Det är helt enkelt inte så sanktioner fungerar. Att lamslå ett land kommer att vara kontraproduktivt på flera sätt. Det sannolika är att folket stödjer regeringen mer.
EU står maktlöst
EU har motsatt sig USA:s linje att säga upp kärnenergiavtalet och införa sanktioner mot Iran, och har sagt att man ska fortsätta uppmuntra europeiska företag att göra affärer i och med Iran. Men så länge dollarn regerar finns det inte mycket européerna kan göra åt saken.
– Vad EU kommer behöva göra är att bygga finansiella institutioner och strukturer där det inte finns en dollar så långt ögat når, där inga amerikaner är inblandade, inga amerikanska värdepapper, etc, etc – utan där allting görs i EU, med euro, säger Rouzbeh Parsi.
– Ingen har gjort något sådant för ingen tänker så, alla tänker globalt, vi vill ha global handel, för det innebär ju så klart också att man vill vara en del av den amerikanska marknaden. Men om EU ska kunna ha en utrikespolitik som inte är beroende av vad USA tycker så måste man förr eller senare ha en handelspolitik som är självständig.
Nordkorea
USA har utsatt Nordkorea för sanktioner sedan 1950-talet. Efter att Nordkorea gjorde sitt första kärnvapentest 2006 har även EU och FN infört riktade sanktioner mot exempelvis handel med vapen, olja och lyxprodukter. Kina och Ryssland trycker nu på för att Nordkorea – i utbyte mot sitt stopp av kärnvapentester – ska få lättade sanktioner, exempelvis genom att få sälja textilier och skaldjur. Samtidigt frös USA nyligen tillgångar för två företag baserade i Kina, eftersom de anställer nordkoreaner.
Syrien
I syfte att förhindra förtyck av civilbefolkningen och tvinga regeringen till förhandlingsbordet har EU utsatt Syrien för riktade sanktioner sedan 2011. De handlar idag om allt från ett oljeembargo till att förhindra import av teknik som kan användas för att övervaka och förtrycka befolkningen. Därtill har omkring 270 personer och 70 enheter har belagts med reseförbud och fått tillgångar frysta. USA och FN har också en rad sanktioner mot Syrien.
Iran
Kärnenergiavtalet med Iran som trädde i kraft i oktober 2015 var en av få framgångsexempel på internationella förhandlingar under de senaste decennierna. Avtalet innebar att FN lyfte sina sanktioner och att USA pausade sina. Efter att USA drog sig ur avtalet i maj 2018 satte Trump in sanktionerna igen och har sedan dragit åt tumskruvarna flera gånger. Idag finns det knappt något kvar att sanktionera, enligt internationella bedömare. EU, som vill rädda avtalet, har sagt sig vilja blockera USA:s sanktioner men har i praktiken misslyckats.
Venezuela
Den djupa ekonomiska krisen i Venezuela beror först och främst på regeringens misskötsel av ekonomin, enligt de flesta bedömare. Men USA:s sanktioner, som utökades kraftigt för ett år sedan i syfte att pressa president Nicolás Maduro från makten, förvärrar situationen för den venezolanska befolkningen, och drabbar de mest utsatta, enligt bland annat FN:s människorättschef. EU och ett antal stater har riktade sanktioner mot Venezuela i en mycket mindre omfattning än USA:s.
