När Barack Obama utsågs till mottagare av Nobels fredspris 2009 reagerade många me+d förvåning. Han hade tillträtt samma år, vad hade han uträttat egentligen? Förhoppningarna växte på att han skulle göra sig mer förtjänt av priset efterhand men diplomati har överskuggats av status quo och ifrågasatta militära insatser. Det är stiltje i Israel-Palestinafrågan, Guantanamofängelset finns kvar och Glenn Greenwald (journalisten bakom Snowden-publiceringen) konstaterade nyligen att lufträderna i Syrien innebar att hela sju muslimskt dominerade länder bombats under Obamas befäl. Nyligen läckte Pentagonuppgifter som säger att en stor majoritet av dödsoffren i USA:s drönarkrig är civila. När USA nyligen försökte återta staden Kunduz från talibanerna bombades ett Läkare utan gränser-sjukhus av misstag.
Ingen viktig fråga
Om ett år väljs Obamas efterträdare. I de första månadernas kampanjtal och debatter har utrikespolitik dykt upp sporadiskt men oftast haft en undanskymd plats.
– Utrikespolitik är användbar för att positionera sig mot andra kandidater men jag tror inte att det kommer att vara en särskilt viktig fråga om ett år. Historiskt sett så är inrikesfrågor viktigare för väljarna. Jag tror heller inte att skillnaden mellan kandidaterna är stor nog för att ge det någon större påverkan, säger Emile Simpson, forskardocent i statsvetenskap och historia vid Harvard Kennedy School.
Vill markera ett skifte
För presidentkandidaterna som ändå pratat utrikespolitik har det handlat mer om att distansera sig från Obamas agerande än att ha en egen klar strategi. Från republikanskt håll kritiseras Iranavtalet och insatserna i Mellanöstern hårt. Talibanernas senaste framstötar i Afghanistan har åter väckt frågan om truppernas tillbakadragande. Även Emile Simpson är frågande till den amerikanska strategin.
– USA är världens starkaste nation och har två alternativ för att skapa stabilitet. En imperialistisk hållning med en stor militär där du påtvingar dina regler på resten av världen, som under kalla kriget. Det andra alternativet är att följa internationell lag. I till exempel Irak har USA försökt göra både och. Det går inte att gå in i ett land och förvänta sig en demokratisering utan att också vara beredda att stanna i decennier och betala priset för det. I dag ser vi främst hur USA reagerar på kriser och genom sin inblandning ofta förvärrar situationer.
Clinton annan hållning
En fråga där Barack Obama lyckats skapa resultat är kärnvapenavtalet med Iran.
Vad kommer att hända med det under nästa president? Stödet är i stort sett ickeexisterande från republikanskt håll och Hillary Clinton visar upp en hårdare hållning mot Iran än vad Obama gjort.
– Hillary lämnar inte särskilt mycket utrymme för republikanerna att karva ut en särskilt annorlunda position, menar Emile Simpson.
Är det någon presidentkandidat som lägger mer vikt vid utrikesfrågor än andra och som hoppas vinna väljare den vägen?
– Marco Rubio och Hillary Clinton. Hillary måste ägna en hel del kraft åt utrikespolitik eftersom hon som tidigare utrikesminister kritiseras från både höger och vänster. Rubio har pratat om vikten av en stark militär och USA:s moraliska roll i världen men även om att skydda amerikanska affärsintressen. Han har också en aggressiv inställning till Iran och Ryssland, han vill behålla Kuba-embargot och har kritiserat Obamas hantering av IS. Han gör stor sak av utrikespolitiken, dels för att positionera sig mot Obama, dels för att han faktiskt kan en hel del jämfört med till exempel Trump och Carson.
Ändrat sig om frihandelsavtalen
Hillary Clinton kritiseras, bland annat av Bernie Sanders, för att ha ändrat position angående frihandelsavtalen TTIP (EU) och TPP (Stillahavsländerna) vilka just nu förhandlas. Hon stödde tidigare avtalen men efter hård kritik av vänsterdemokrater så säger hon i dag nej.
– Hillary Clintons ändrade inställning till handelsavtalen lyfter frågan: Har vi nåt globaliseringspeaken? De senaste 20 åren har vi sett ett frisläppande av marknader och handelsavtal mellan länder. Hillary har jobbat mot det. Om hon vinner och skrotar avtalet så är det en indikation att vi nått en platå vad gäller globalisering, säger Emile Simpson.
Donald Trump är enligt opinionsmätningarna fortfarande en av republikanernas favoriter, nu i kamp med Ben Carson. Han vill slänga ut papperslösa immigranter och har förolämpat den latinamerikanska väljarkåren.
– Det är svårt att veta vad som är retorik och vad som är verklighet när det gäller Trump. Han tror att han, som affärsman, ska kunna komma fram till en uppgörelse med Putin. Om vi tar Trump på orden så skulle han ge Putin fritt fram i Syrien och passivt låta Assadregimen vinna, och troligen gå Putin till mötes i Ukraina.
Läs också: Enkät: Vilken är den viktigaste utrikespolitiska frågan?
Kandidaterna som vill bli USA:s nästa president
Donald Trump
Vill skapa säkra zoner på marken i Irak och Syrien som ett svar på kriget och flyktingvågen. Vill inte uppge exakt hur han skulle agera i Syrienfrågan eftersom han vill förbli oförutsägbar. Positiv till Rysslands närvaro i Syrien. Trumps erfarenheter från näringslivet ska hjälpa honom att komma överens med Putin. Stöder till skillnad från de flesta republikaner en upptinad Kuba-relation. Tänker skicka tillbaka syriska flyktingar eftersom de kan utgöra en säkerhetsrisk.
Jeb Bush
Jeb får dras med sitt efternamn på gott och ont. Han har den senaste tiden ägnat en del tid åt att försvara sin bror George W:s hantering av 11 september men också sagt att han inte skulle ha invaderat Irak. Anklagar Obama för att ha utlöst en humanitär kris i Syrien genom att inte ha agerat hårdare. Ovanligt välvillig inställd till en immigrationsreform för att vara republikan. Vill riva upp Iranavtalet och behålla Kubaembargot.
Hillary Clinton
En hökigare framtoning än Obama i utrikesfrågor. Kritiseras fortfarande för att ha röstat för invasionen av Irak 2002. Är kritisk mot USA:s beslut att inte i ett tidigt skede backa upp och ge vapen till de syriska rebellerna, något hon säger att hon stödde under sin tid som utrikesminister (2009-2013). Vill ha en flygförbudszon i Syrien. Har på senare tid ändrat inställning i två stora frågor: kärnvapenavtalet med Iran och frihandelsavtalet TTIP (motståndare). Har utlovat en mer “muskulös” utrikespolitik. Har öppnat för att ta emot 65 000 syriska flyktingar.
Ben Carson
Varnar för att Iranavtalet kan leda till ett kärnvapen-race i Mellanöstern. Carson och Trump är de republikanska väljarnas förstahandsval i rollen som överbefälhavare. samt som president. Vill förse Ukraina med vapen samt öka den amerikanska närvaron i Baltikum. Hans teorier om de egyptiska pyramidernas ursprung kan möjligen skapa problem i kontakten med Kairo.
Bernie Sanders
Har inte haft så särskilt mycket att säga men lyfter gärna fram att han röstade mot Irakkriget. Kritiserar Clinton för att ha bytt åsikt i flera frågor. En av få som inte stöder ett flygförbud över Syrien och som har ställt sig bakom de amerikanska flyganfallen. Har poängterat att han inte är pacifist och att han stod bakom insatserna i Afghanistan och Kosovo. Kommer att fortsätta använda drönare för att bekämpa terrorism.
