Det är istället en sjuk bekräftelse på den nyliberala våg som började med Ronald Reagan och som avslutades med att en politiker som Trump, vars enda politiska idé var den egna makten, faktiskt nått vägs ände.


Antingen fortsätter sammanbrottet av USA:s statsapparat, världens mäktigaste, eller också måste man göra sig av med den höger inom Republikanerna som började med Tea party-rörelsen och som sen blev Trumps kampanj.

Repulikanerna kan inte vara både och. Både statsbärande och oppositionella mot staten. Man måste välja om staten ska vara en makt för ett imperium eller en makt för de som lyckas samla mest följare under konflikterna.

Att Nato chockat kommenterar utvecklingen säger en del om vad andra borgerliga staters regeringar runt världen tänker om utvecklingen.

Uppror mot ett demokratiskt maktskifte?

Vad kommer härnäst?

Det finns samtidigt en berättelse om USA som sällan når oss. Den normala löntagaren i USA har inte sett någon som helst positiv löneutveckling sedan slutet av 1980-talet. Tillsammans har löntagarna stått still ekonomiskt, medan den övre delen av befolkningen åkt som på en raket av Elon Musk.

Inget land har sett miljardärer bli multmiljardärer så snabbt som USA och inget land har sett en massarbetslöshet drabba så många i städer och regioner som inte är hot spots för den nya snabba kapitalismen.

(Att USA arbetslöshetsstatistik berättar något helt annat är en annan artikel. Statistik som berättar att en femtedel saknar jobb i ”världens mest produktiva ekonomi” är något få får höra.)

När analyser om USA lite slentrianmässigt skriver om vita arga amerikaner som blivit fattiga så missar den att grupperna som inte fått del i landets ökande ekonomi är mycket större än så.

Och när 30 år gått av att inget händer så slutar många tro på ett system som inte levererar.

USA är landet där ledningen först ignorerar en pandemi, sedan pratar bort den och sedan till slut, trots ekonomiska muskler, inte klarar av att skydda de medborgare som inte kan ta genvägarna som de privata pengarna ger. 

I världens rikaste land drabbas de fatttiga brutalt även av pandemin.

Det är de här grundläggande förändringarna som ligger bakom att Trump – som driver en politik bara för sin egen makts skull – faktiskt kan få nästan halva folket att rösta på sig. En administration som kan få människor att se pandemin som en fejk. Och som utan att skämmas utmanar själva den demokratiska processen genom att säga att allt är fejk. Rösterna, överklagandena, domarna... alla ljuger för att allt är fejk.

Det blir inte lätt för Joe Biden och Demokraterna att ändra den reaktionen, hur fel Trump-sidans argument än är. För visst finns den sidan även när den nu börjar falla samman inför tv-kamerornas ögon. Repuplikanska ledare försöker fortfarande anpassa sig till Trumps anhängarna, de har inga egna rörelser bakom sig.

Det krävs något helt annat för att ändra det här, något som tar tag i den nya ojämlikheten i USA, för att ändra den berättelsen. Men vill Biden och Kamala Harris göra det? Hittills har svaret varit nej i tron att man inte vinner röster i USA på att förespråka verklig jämlikhet.

Och till slut kan hela världen se demonstranter som ockuperar Kapitolium. En byggnad, som många andra av USAs maktsymbler, hämtar sitt namn från gamla Rom.

Och vad hände med det imperiet?