Vändningen innebar att de gamla allierade USA och Turkiet snabbt såg ut att hitta tillbaka till varandra igen, efter flera frostiga år. Dagen efter att turkiskt stridsflyg började attackera IS, vände sig planen mot PKK:s gerillaläger i irakiska Kurdistans norra bergsområden.
På måndagen blockerades 65 turkisk- och kurdiskspråkiga webbtidningar i Turkiet. Hundratals kurdiska vänsteraktivister har massarresterats, inklusive folkvalda politiker från det pro-kurdiska partiet HDP i turkiska parlamentet. De bör mista sin immunitet för att kunna åtalas för terrorkopplingar, menade president Recep Tayyip Erdogan på tisdagen.
Turkiets krigar på två fronter
Turkiet har därmed öppnat upp ett tvåfrontskrig mot både IS och PKK. Kampen mot den kurdiska gerillan anses kopplad till president Erdogans försök att vinna mer sympatier till sitt AKP inför ett nyval i höst, som samtidigt kanske kan förhindra det pro-kurdiska HDP att komma in i parlamentet igen. Med detta agerande riskerar Turkiet allt mer att rasa ner i en våldsspiral, som landet sett förut i statens konflikt med kurderna. Men Turkiet riskerar också att få ytterligare en kurdisk front vid sin södra gräns.
I juni lyckades de kurdiska YPG-styrkorna med amerikanskt flygunderstöd erövra den IS-kontrollerade staden Tal Abyad vid turkiska gränsen, och länkade samman två av sina kantoner. YPG är nära sammankopplad med PKK. Nu krockar de turkisk-amerikanska planerna för en säkerhetszon med kurdernas ambitioner att fortsätta expansionen i Syrien, själva erövra staden Jarablus och nå fram till sina isolerade fränder i den kurdiska kantonen Afrin i nordvästra Syrien.
– Afrin är fortfarande vårt mål och vi kommer att slåss för det, säger Shivan Farashin, en av YPG:s högsta befälhavare i Kobane.
Kurderna litar inte på Turkiet
På tisdagen presenterade Turkiet planerna i Syrien för sina samlade NATO-kollegor, vid ett möte om säkerhetsläget som Ankara begärt. Men det kurdiska styret i norra Syrien litar inte på att den turkiska regeringen, och kommer därför också ha svårt att lita på en turkisk säkerhetszon som granne.
Chansen för att den inställningen ska ändras minskade ytterligare efter de senaste dagarna, när det rapporterats att turkiska pansarvagnar för första gången beskjutit flera YPG-ställningar i byar längs gränsen. Allt detta innebär förvirrande nog att USA just nu är allierad med både YPG, och med Turkiet som skjuter artillerield mot YPG.
Natten till den 27 juli besköts en YPG-bas i byn Zormoxar väster om Kobane, precis intill floden Eufrat som utgör gränsen mellan kurderna och IS. På Kobanes militärsjukhus bekräftade en doktor att fyra YPG-soldater skadats, från allierade enheter i Fria syriska armén – samma ”moderata rebeller” Turkiet säger sig vilja hjälpa i en kommande säkerhetszon.
– Ifall Turkiet var en demokratisk stat skulle vi välkomna dem, men det är den inte. Om någon kommer till vårt land kommer vi att försvara oss, och om vi får en enda martyr från YPG kommer vi att attackera dem, säger Shivan Farashin.