Det officiella syftet med att invadera Panama för 30 år sedan var att gripa landets starke man, den tidigare CIA-agenten Manuel Noriega, tillika befälhavare för landets försvarsstyrkor, anklagad av USA för droghandel i stor skala.
Samma anklagelse utfärdade nyligen USA:s riksåklagare William Burr mot Venezuelas president Nicolás Maduro. På en efterlysningsaffisch utlovas en belöning på 15 miljoner dollar – motsvarande cirka 150 miljoner kronor – till den som kan bidra till att Maduro grips. I åtalet som ligger till grund för efterlysningen sägs den venezulanske presidenten vara ledare för ”Solkartellen”, en drogkartell bestående av höga venezulanska militärer och ledare för Farc-gerillan, som sägs sträva efter att ”översvämma USA:s gator med droger”. Flera andra i Maduros inre krets har belöningar på tio miljoner dollar hängandes över sina huvuden.
Priset för den mexikanske knarkkungen Chapo Guzman översteg aldrig fem miljoner dollar. Men i jämförelse med Guzmans Sinaloakartell är ”Solkartellen” mer myt än verklighet. Redan på 90-talets början började ”Solkartellen” nämnas, men inte som en kartell av Sinaloas typ, utan som ett löst nätverk mellan korrupta officerare. Och det är så den, enligt experter, fortfarande fungerar.
– Mycket kan sägas om Maduro, men att han skulle vara ett kartelledare, en narkotikatsar, av samma dignitet som Chapo Guzman, Pablo Escobar eller vilken som helst av ledarna för de latinamerikanska drogkartellerna, liknar mest ett dåligt skämt.
”Gammal skåpmat”
Det säger ekonomen Manuel Sutherland, en av Maduros skarpaste vänsterkritiker.
– Anklagelserna mot Maduro är gammal skåpmat som cirkulerat i pressen i åratal. Om syftet med att göra efterlysningen nu är att försöka splittra Maduros stödtrupper, så är det en total felkalkyl. Effekten kommer snarare att bli att den styrande eliten kommer att sluta sig än mer samman.
Är syftet att skrämmas?
En annan av Maduros mest artikulerade kritiker, liberalen Luis Vicente León, tror att den verkliga adressaten med USA:s utspel är militären.
– Inte för att jag tror att militären kommer att gripa Maduro och överlämna honom till USA. Det är ju, trots allt inte vilda västern vi lever i. Men kanske kan det leda till påtryckningar från militären för att Maduro ska gå med på något slags avtal med oppositionen i syfte att få USA att häva de sanktioner som redan håller på att kväva landet.
– Men det kan lika gärna bli tvärtom. I åtalsdokumentet ingår också två av de höga venezulanska militärer som har deserterat och samarbetat med USA. Att de som tack nu är efterlysta inger knappast förtroendet för USA bland andra venezulanska militärer.
Bara några dagar efter efterlysningen inleddes USA:s största militära mobilisering i Karibien sedan invasionen av Panama. Motivet att hindra ”knarkkartellerna från att utnyttja coronapandemin för att öka drogexporten till USA” är det just ingen som tror på. Bara en liten del av droghandeln till USA går via Karibien, den mesta kommer via Stilla havet. Och att amerikanska krigsfartyg nu ligger utanför Venezuelas kust syftar, tror både Manuel Sutherland och Luis Vicente León, helt enkelt till att skrämma Maduro.
Och kanske det lyckas. Men knappast på det sätt Washington räknat med.
Hoten mot Maduro, och hans inre cirkel, innebär dessutom att den morot som Elliot Abrahams, Trumps specielle sändebud för Venezuela, presenterade – strax efter efterlysningen men före den militära mobiliseringen – förlorar all lockelse. Moroten är ett ”program för övergång till demokratin”. Den centrala delen av planen är att både Maduro och ”interimpresidenten” Juan Guaidó tar ett steg åt sidan och att det utses ett statsråd, där både oppositionen och regeringen är representerad, som övertar presidentens uppgifter. Statsrådets centrala uppdrag ska vara att organisera en ny valmyndighet med uppgift att organisera val så snart som möjligt. Om det sker kommer USA:s sanktioner steg för steg att hävas.
Hade redan börjat förhandla
Enligt förslaget ska försvarsministern, general Vladimir Padrino sitta med i övergångsregeringen. Men samtidigt är samme Padrino åtalad för att ingå i ”Solkartellen”. Varför skulle han vilja stödja USA:s plan om han fortsätter att vara åtalad för droghandel?
Och även om Maduro tar ett steg åt sidan, så kommer åtalet mot honom för att vara ”Solkartellens” ledare inte att läggas ner. Varför skulle Maduro vilja ta ett steg åt sidan när det enda alternativ han erbjuds är 30 år i fängelse i USA?
Luis Vicente León:
– Innan Burrs åtal förekom förhandlingar mellan regeringen och oppositionen om en gemensam plan för att möta krisen som ju redan var katastrofal innan coronaviruset gjorde allt ännu värre.
– Det ryktades till och med om möjligheterna av en nationell samlingsregering. Nu har alla de förhoppningarna slagits i spillror.
Manuel Sutherland, som arbetar en grupp som försöker skapa förutsättningar för effektiva humanitära hjälpsändningar till Venezuela, håller med:
– Maduro har den geografiska kontrollen över Venezuela. Guadió har det internationella stödet. Med lite politisk vilja skulle de kunna enas åtminstone i en vädjan om humanitär hjälp. Men den möjligheten har USA nu effektivt tagit kål på.
Luis Vicente León konstaterar lite uppgivet:
– Ingen vet vad som kommer att hända i Venezuela. Utom att krisen kommer att bli värre och att Washingtons plan inte kommer att fungera.
Stöds av Ryssland och Kina
I Panama tog det två veckor innan Noriega, som sökt skydd på Vatikanens ambassad, gav upp och kunde föras till USA där han dömdes till livstids fängelse för narkotikahandel.
Panamas försvarsstyrkor bestod av cirka 15 000 man med enkla vapen. Venezuelas krigsmakt består av 140 000 man och är väl beväpnad med moderna vapen. Och stöds dessutom av Ryssland och Kina som har stora ekonomiska intressen i landet.
Om det tog två veckor och omkring 3 000 döda för USA att gripa Noriega, kan det kosta betydligt mer att gripa Maduro.
Mitt i en pandemi.
Eller kan det vara så, som Manuel Sutherland misstänker, att allt är ett dyrbart och cyniskt spel för gallerierna i syfte att säkra exilvenezulanernas och exilkubanernas röster i Florida för att inte förlora presidentvalet i november?
