Elon Musks demontering av den amerikanska biståndsmyndigheten har påverkat organisationer över hela världen. Så också i Ukraina, där allt från kulturcenter, till medieorganisationer och Charkivs äldsta tidning riskerar att gå under.
Den sista gången en operaföreställning arrangerades i stora salongen i Charkivs operahus var för tre år sedan. Efter den uppmärksammade ryska bombningen av dramateatern i Mariupol i mars 2022, där åtminstone 300 människor som sökte skydd miste livet, beslutade de lokala myndigheterna i Charkiv att det var allt för riskabelt att samla publiker till kulturevenemang i oskyddade miljöer.
Kulturen har blivit mycket mer populär efter invasionen.
Föreställningarna har dock inte med detta stoppats, utan istället flyttat ner till operahusets källare. När Dagens ETC kommer dit på besök en kväll har två dussin sångare och statister trängt ihop sig på en alldeles för liten, men väldigt hjärtlig scen i underjorden. Samtliga biljetter har sålt slut och hela golvet är fullt av besökare.
– Kulturen har blivit mycket mer populär efter invasionen. Vi har lyckats locka en helt ny generation även hit till operan. Det verkar som att folk har behövt det här, säger Larysa Abanshhyna som arbetar vid operans administration.
Folk har särskilt lockats till den ukrainska kulturen, förklara hon, som en form av motståndshandling mot det krigiska Ryssland och den kulturella dominans landet länge haft över Ukraina. Men också för att man verkligen velat hålla liv i kulturen som något vackert och lugnande i dessa tider av krig och död.
– När vapnen talar ska konsten inte hålla tyst.
Operahusets verksamhet och kulturlivet generellt har blomstrat i Charkiv, när folk visat större uppskattning för det ukrainska och velat tänka på något annat än kriget.
Bild:
Joakim Medin
Pengarna har slutat komma
Problemet är att Charkiv har alldeles för få kulturlokaler av det här slaget. I Ukrainas näst största stad är det bara operahuset och en gammal industrilokal som byggts om till ett galleri för modern konst, som har källarlokaler tillräckligt rymliga för att samla en publik, och som är bombsäkra enligt reglementet.
Konstgallerian heter Yermilovcentret och ligger i centrala Charkiv. När Dagens ETC kommer dit har en liten teaterklass samlats nere i källaren för att repetera med sin lärare.
Natalia Ivanova som är chef vid Yermilovcentret berättar att litteraturföreningar, diskussionsklubbar och de flesta av Charkivs teatrar slåss om att boka tider och utrymme i lokalerna. Men nu har detta viktiga vattenhål hamnat i gungning, eftersom centret mottagit medel från den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. Elon Musks kritiserade nedstängning av myndigheten har gjort att pengarna tvärt slutat komma.
– Vi har genast behövt ställa in en utställning vi skulle haft här. Ironiskt nog bar den namnet ”Vänliga förbindelser”, säger Natalia Ivanova och skrattar.
En teaterklass har lektion nere i källaren i Yermilovcentret – som nu har berövats sina biståndsmedel från USAID.
Bild:
Joakim Medin
Egentligen är hon väldigt bitter över beslutet. Hennes galleria har haft ett skriftligt avtal med USAID. Det borde man ha hedrat genom att låta pengarna skickas enligt den tidsplan man kommit överens om.
– Så ska också demokratiska institutioner fungera, men det här liknar mer en enda mans beslut. Precis likadant gör Putin och Kim Jong-un när de pekar med ena handen och bestämmer att skjuta 100 000 missiler mot Ukraina.
Yermilovcentret kommer inte att gå under, eftersom man också får medel från andra källor, men med USAID:s plötsliga död har man behövt dra in svångremmen i sina aktiviteter. Natalia Ivanova menar att detta blir en dyrköpt läxa för andra organisationer som fått merparten av sitt internationella stöd från USA.
Tvingas ställa om direkt
På andra sidan gatan från konstgallerian finns just en sådan aktör, som nu drabbats betydligt hårdare. Kharkiv Media Hub är en ickestatlig organisation som erbjuder arbetsplatser åt journalister, arrangerar kulturevenemang, kurser och panelsamtal med experter som även sänds över nätet.
Organisationen ingår i nätverket Media Center Ukraine som har likadana mediehubbar i Kiev och Odessa, där man erbjudit ovärderlig hjälp till utländska journalister som rapporterar om kriget. Allting gratis, dessutom.
Media Hub har erbjudit ovärderlig hjälp till utländska journalister på besök, och likaså för ukrainare som får gå gratis kurser sjukvårdsutbildningar.
Bild: Joakim Medin
Kharkiv Media Hub har lokaler i det gamla sovjetiska tv-huset i Charkiv. Just den här eftermiddagen arrangerar man en sjukvårdsutbildning för universitetsstudenter som är intresserade av att arbeta med medierapportering. Instruktörer visar upp hur man stoppar en kraftig blödning, sätter bandage och får igång andningen hos en människa.
– Vi brukar ge månadslånga kurser i det här och mediaarbete med fyra lektioner i veckan. Nu har vi behövt utnyttja vårt kontaktnätverk med godhjärtade människor för att få gratis sjukvårdsmaterial att demonstrera, säger Grygoriy Shcherban som är ordförande i mediehubben.
Han berättar att USAID varit deras senaste och främsta finansiella källa för att kunna hålla igång verksamheten. Nu har pengarna slutat komma, och man har inte haft möjlighet med så här kort varsel att hitta en alternativ källa.
– Vi klarar oss säkert på något sätt. Men vi kommer behöva flytta till mindre lokaler och kommer inte kunna arbeta lika effektivt längre. Det är synd, för det verkar som att många har uppskattat det vi gjort.
Grygoriy Shcherban har redan behövt se sig om efter nya, mindre lokaler att driva mediehubben i, eftersom man inte snabbt nog kommer kunna USAID:s bortfall.
Bild:
Joakim Medin
Inte råd att trycka tidningen
Ukrainska organisationer kan knappast klandras för att ha knutit upp sig allt för mycket vid amerikanska medel. USAID har länge spelat en central roll i det internationella biståndssystemet. Exempelvis uppskattade FN år 2024 att den amerikanska myndigheten bekostade hela 42 procent av världens humanitära bistånd. Elon Musks slakt av USAID påverkar således länder och organisationer över hela världen.
Men här i Ukraina får det också än mer dramatiska konsekvenser, eftersom amerikanska medel gått direkt in i kampen för att bekämpa Rysslands spridning av desinformation och propaganda.
Slobidskyi Krai är Kharkivregionens äldsta dagstidning som rapporterar om den ukrainska försvarskampen och alla andra typer av samhällsfrågor. Efter den fullskaliga invasionen upphörde man en tid med att trycka tidningen eftersom det blev logistiskt omöjligt, men sedan i juni 2022 finns man återigen både på papper och på webb.
Charkivregionens äldsta dagstidning kan eventuellt inte betala de anställdas löner från och med i mars, berättar Larysa Hnatchenko.
Bild:
Joakim Medin
Vi skulle ha fått pengar i slutet av januari, men de kom aldrig fram.
Larysa Hnatchenko är vd vid Slobidskyi Krai och berättar att även hennes tidning har uppburit stöd av USAID – och mist det utan minsta förvarning.
– Vi skulle ha fått pengar i slutet av januari, men de kom aldrig fram. Jag skrev direkt till den organisation som fördelat USAID:s medel. Det formella meddelandet kom den 28 januari om att vi inte längre skulle få något, säger hon.
Slobidskyi Krai brukar varje vecka trycka upp 3 000 exemplar av en specialtidning som man delar ut gratis till de ukrainska soldaterna i skyttegravarna. Man trycker också 10 000 tidningar varje månad som delas ut gratis till humanitära center och på landsbygden i områden som upplevt rysk ockupation, där tillgången till andra medier inte är särskilt god, berättar Larysa Hnatchenko.
Den här månaden har Slobidskyi Krai inte haft råd att trycka tidningarna, med de magra resurser som annonsintäkter inbringar, och konsekvenserna har redan blivit synliga.
– Gamla människor använder inte internet och är beroende av en fysisk tidning om de ska ta del av nyheterna. Men de kan också lyssna på radio, och problemet är att deras områden nås av den ryska regimradion.
Öppnar för rysk desinformation
På grund av att USAID-pengarna slutat komma, löper man alltså nu en större risk för att människor kan hjärntvättas av rysk desinformation. Det har redan börjat hända, säger Larysa Hnatchenko.
Jag försöker rädda situationen, men just nu vet jag inte ens om vi kommer ha råd att betala de anställas löner.
– Sedan den 25 januari har jag skrivit till så många europeiska organisationer jag kunnat och bett om ekonomisk hjälp. Hittills har jag inte fått några svar, det är väl många som skriver av samma orsak nu. Jag försöker rädda situationen, men just nu vet jag inte ens om vi kommer ha råd att betala de anställas löner under mars månad.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.