Trump
Donald Trump skryter ofta och gärna om den låga arbetslösheten, och det stämmer att den inte har varit så här låg på flera decennier.
Men minimilönen släpar fortfarande efter. Trumpadministrationen har också infört enorma ändringar i skattesystemet, vilket har inneburit en kraftigt sänkt företagsskatt (från 40 till 21 procent) och något sänkt skatt för de allra flesta.
Demokraterna
Amy Klobuchar vill höja den federala minimilönen till 15 dollar per timme, motsvarande cirka 144 kronor (idag är den 7,25 dollar) samt höja skatten på inkomst från kapital så att den hamnar på samma nivå som vanlig inkomstskatt. Hon vill även höja företagsskatten till 25 procent och höja skatten på de som tjänar allra mest.
Bernie Sanders vill införa det han kallar en skatt på “extrem förmögenhet” som skulle påverka alla med egenkapital på över 32 miljoner dollar. Han vill också höja skatten för företag där vd:n tjänar mer än 50 gånger så mycket som sin genomsnittsanställda, beskatta handel med aktier, obligationer och derivat samt återinföra tuffare reglering för banker. Sanders vill även höja skatten på inkomst från kapital.
Klimatet
Trump
Trump kan inte rädda USA:s kolbransch.
Samtidigt har Trump öppnat alla spjäll för landets olje- och fossilgasutvinning. Och det är olja- och fossilgas som gör att USA:s utsläpp bara kryper ner, trots att kolet kapsejsar. Om världen ska begränsa den globala uppvärmningen till 1,5–2 grader så måste USA:s omställning fördjupas – och det kräver aktiv, federal politik.
Samtidigt skulle en Trump-seger sända en olycksalig signal globalt – att klimatförnekande högerpopulism alltjämt är vid god vigör. Någon mer skada vid förhandlingsbordet kan Trump knappast orsaka – landet planerar att lämna avtalet. Men för den globala dynamiken är det en allvarlig hämsko.
Demokraterna
Kontrasten mot en demokratisk valseger är enorm. Begreppet Green New Deal har pressats allt högre på partiets agenda – av aktivister som Sunrise Movement och partivänsterns galjonsfigurer Alexandria Ocasio-Cortez och Bernie Sanders.
Grundtanken är en massiv offentlig satsning på grön omställning, gröna jobb, infrastruktur och välfärd.
Sanders vill satsa 16 000 miljarder dollar på att landets el- och transportsektor ska vara klimatneutral 2030. Men också mittenkandidater som Biden säger sig omfamna Green New Deal – om än med ett blygsammare mål, klimatneutralitet 2050.
Utrikespolitiken
Trump
De senaste åren med Donald Trump har varit minst sagt turbulenta vad gäller utrikespolitiken. Förhållandet med nordkoreanska diktatorn Kim Jong-Un har varit en berg-och-dalbana, tonfallet mot Iran har blivit allt hårdare och ett handelskrig med Kina har skapat rubriker. Hans nya plan för fred i Mellanöstern möttes i veckan av skarp kritik. Själv menar han att hans politik kretsar kring att sätta USA först, någonting han kommer att fortsätta med.
Demokraterna
Elizabeth Warren säger att hon vill ha en utrikespolitik som ”fungerar för alla amerikaner, inte bara den rika eliten”. För henne innebär det att ta hem amerikansk militär, kapa försvarsbudgeten, som för året ligger på cirka 6 700 miljarder kronor, investera i diplomati, samt ge arbetare en röst i förhandlingar om handelsavtal och använda avtalen för att stärka arbetares rättigheter på internationell nivå.
Joe Biden vill börja med att stadga upp demokratin hemma, säger han, för att sedan hålla ett internationellt demokratimöte för att knyta ihop och närmare alliera USA med andra demokratiska länder. Biden vill få hem majoriteten av de amerikanska soldaterna i Afghanistan och betonar att en bra utrikespolitik börjar med ekonomisk trygghet hemma i USA.
Utbildning
Trump
Sedan 2017 har Trump arbetat mot att den amerikanska regeringen ska finansiera organisationer som utför aborter. Det har märkts bland annat på biståndet, som numera inte går till organisationer i världen som arbetar med abort. Han har även arbetat för att låta delstaterna begränsa finansiering av Planned parenthood.
Demokraterna
Elizabeth Warren har varit utförlig i sin plan för kvinnors hälsa, bland annat vill hon avskaffa just delstaternas rätt till att begränsa finansiering av Planned parenthood och andra organisationer som utför aborter.
Joe Biden, som är katolik, har bytt åsikt i abortfrågan ett antal gånger genom åren. På 80-talet stödde han lagstiftning som skulle låta delstater bestämma om de ville följa Högsta domstolens dom i fallet Roe mot Wade, någonting han sedan ändrade åsikt om. Numera stödjer han kvinnors rätt att själva bestämma, men senast 2006 medgav han att hans åsikter i frågan är ”udda” i partisammanhang.
3 februari
• Första primärvalet, i Iowa (både demokrater och republikaner).
7 februari
• Åttonde debatten mellan demokratiska presidentkandidater.
11 februari
• Andra primärvalet, New Hampshire (både demokrater och republikaner).
19 februari
• Nionde debatten mellan demokratiska presidentkandidater.
22 februari
• Demokraterna håller primärva• i Nevada. Republikanerna håller möte för att formellt knyta sina delegater til• Trump.
25 februari
• Tionde debatten mellan demokratiska presidentkandidater (debatt nummer elva och tolv hålls i mars, datum ej bestämt än).
29 februari
• Demokraterna håller primärva• i South Carolina.
3 mars
• Supertisdagen. Massor med primärva• idag.
• För demokraterna: Alabama, Samoa, Arkansas, Kalifornien, Colorado, Maine, Massachusetts, Minnesota, North Carolina, Oklahoma, Tennessee, Texas, Utah, Vermont, Virginia
• Republikanerna: Alabama, Arkansas, Kalifornien, Colorado, Massachusetts, Oklahoma, Tennessee, Texas, Utah, Vermont. I Maine, Minnesota och North Carolina har Trump ingen motståndare.
3–10 mars
• Primärval, Democrats abroad.
10 mars
• Demokratiska primärval: Idaho, -Michigan, Mississippi, Missouri, North Dakota, -Washington.
• Republikanska primärval: Idaho, Michigan, Mississippi, Missouri, Ohio, Washington.
17 mars
• Demokratiska primärval: Arizona, Florida, Illinois, Ohio.
• Republikanska primärval: Florida, Illinois, Ohio.
21 mars
• Republikanskt primärva• i Kentucky.
24 mars
• Republikaner och demokrater håller primärva• i Georgia. Trump har ingen motståndare bland republikanerna.
27–29 mars
• Republikanerna i North Dakota har
kongress.
29 mars
• Demokraterna har primärva• i Puerto Rico.
4 april
• Demokraterna har primärva• i Alaska, Hawaii, Louisiana, Wyoming.
• Republikanerna har primärva• i Louisiana.
7 april
• Primärval
i Wisconsin (både demokrater och republikaner).
28 april
• Demokraterna har primärva• i Connecticut, Delaware, Maryland, New York, Pennsylvania, Rhode Island.
• Republikanerna har primärva• i -Connecticut, Delaware, Maryland, New York, Pennsylvania, Rhode Island..
2 maj
• Demokraterna har primärva• i Guam och Kansas.
5 maj
• Primärva• i Indiana (både demokrater och republikaner).
7–9 maj
• Republikanerna i Wyoming har kongress.
12 maj
• Primärva• i Nebraska, West Virginia (både demokrater och republikaner).
19 maj
• Primärva• i Kentucky, Oregon (både
demokrater och republikaner)
22–25 maj
• Libertarianerna har sin stora kongress, i Austin, Texas
2 juni
• Primärva• i Montana, New Jersey, New Mexico, South Dakota (både demokrater och republikaner).
6 juni
• Demokraterna i Wyoming har kongress i Jungfruöarna.
13 juni
• Republikanerna och Demokraterna i Iowa har kongress.
16 juni
• District of Columbia har sista primärvalet för demokraterna.
9–12 juli
• De gröna har sin stora kongress, i Detroit, Michigan.
13–16 juli
• Demokraterna har sin stora kongress och väljer presidentkandidat, i Milwaukee, Wisconsin.
24–27 augusti
• Republikanerna har sin stora kongress, utnämner officiellt presidentkandidat samt kandidat til• vicepresidentposten, i Charlotte, North Carolina.
29 september
• Första debatten mellan president-
kandidaterna hålls i Notre Dame, Indiana.
7 oktober
• Första och enda vicepresidentdebatten, hålls i Salt Lake City, Utah.
15 oktober
• Andra debatten mellan president-
kandidaterna, hålls i Ann Arbor, Michigan.
22 oktober
• Tredje debatten mellan president-kandidaterna, hålls i Nashville, Tennessee.
3 november
• Valdag.
