USA splittrat i synen på sin roll i kriget i Ukraina

Nästan varannan amerikan, 47 procent av befolkningen, vill att USA ska pressa Ukraina till att sluta fred med Ryssland för att stoppa de höga el-och bränslepriser som orsakats av kriget. Det visar en ny opinionsundersökning som den politiskt obundna tankesmedjan The Chicago Council on Global Affairs har genomfört. Samtidigt visar undersökningen att lika många amerikaner vill att USA ska fortsätta ge stöd till landet tills kriget slutar – oavsett hur lång tid det tar.

Det är en klyfta som till stor del går hand i hand med partisympatier där framförallt republikanska väljare vill att Ukraina snabbt ska acceptera ett fredsavtal medan demokratiska väljare i större utsträckning inte vill se den typen av påtryckningar. Splittringen i synen på kriget är ny, men enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, är den inte förvånande utan snarare symptomatisk med det moderna USA.

– Det är en splittring i rött och blått som speglar det kluvna USA som vi har sett växa fram under en tid nu, speciellt sedan Donald Trump, säger han.

Högerflygel kan få inflytande

Trots att synen på USA:s framtida roll skiljer sig rejält bland väljarna är en bred majoritet fortfarande för landets nuvarande Ukrainapolitik. Enligt opinionsundersökningen står två tredjedelar av amerikanska folket bakom åtgärder som ekonomiska sanktioner mot Ryssland och fortsatt stöd i form av vapen till Ukraina. Även bland politiker i både senaten och representanthuset råder det till stor del konsensus om att landet ska fortsätta stödja Ukraina. Undantaget är en grupp högerpolitiker i kongressen, vissa av dem ryssvänliga, som är skeptiska till fortsatt stöd och som Åsard tror kan få visst inflytande över politiken.

– Det är en högerflygel som inte är helt obetydlig. Det kan vara så att Kevin McCarthy, som har varit ledare för Republikanerna i representanthuset, måste gå dem till mötes och tvingas föra frågan om huruvida man ska se över stödet om han vill bli vald till talman till exempel, men det återstår att se, säger han.

Samtidigt tror inte Erik Åsard att kriget i Ukraina kommer spela någon stor roll i valet 2024 då utrikespolitiken sällan får stor plats i amerikanska valrörelser.

– Kriget kan bara bli en valfråga om USA dras in i det och får en aktiv roll i konflikten, till exempel om man skulle ta tydligare ställning mot Ryssland och skicka starkare vapen till Ukraina. Då skulle vi få en ny form av stormaktskonflikt, säger han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .