I ett brev till Donald Trump lovar president Ghani att minska kostnaderna för en amerikansk truppnärvaro i landet.
– Just kostnaderna för kriget är ett avgörande argument för Trump-administrationen, säger Anders Fänge, som är verksam i Svenska Afghanistankommittén och har vistats mycket i landet. USA närmar sig ett budgetunderskott på 20 biljarder dollar (motsvarande 180 000 miljarder kronor), väsentligt högre än under Obamas tid.
Den amerikanska militären lyckades också genom ett unikt beslut hemligstämpla de amerikanska kostnaderna för engagemanget i Afghanistan, inklusive en rekonstruktionsplan på motsvarande 1 000 miljarder kronor, större än kostnaden för hela Marshall-hjälpen efter Andra världskriget.
Hundratusentals döda
I förhandlingarna med talibanerna har USA:s viktigaste mål varit att få garantier för att terrorgrupper som Islamiska staten, IS, och al-Qaida inte får möjligheter att upprätta baser i Afghanistan. Det var deras ställning i landet som var skälet för den amerikanska invasionen efter 11 september-attackerna. När talibanerna nu är villiga att ge sådana försäkringar ökar det USA:s benägenhet att lämna landet militärt.
Detta skulle då ske efter över 17 år av krig, ett krig som kostat 110 000 afghaner livet i direkta krigshandlingar medan totalsiffran dödade afghaner beräknas till 360 000. Nära 3 000 amerikanska soldater och flera 100 soldater under Nato-flagg har också dödats i kriget.
Efter Sovjets långa krig i Afghanistan och USA:s 17-åriga invasion står de nu klart för de allra flesta att det inte finns någon militär lösning på kriget i landet. På något sätt måste man få fram en politisk kompromiss för att gå vidare och talibanerna har i fredssamtalen med USA visat en viss kompromissvilja.
– Talibanerna har nu, enligt vad som läckt ut, öppnat för en längre tids vapenvila, vilket man tidigare varit helt mot, säger Anders Fänge.
– Men det är svårt att säga vad som enbart är ett taktiskt spel. Man vägrar till exempel att träffa den afghanska regeringen innan det finns en beslutad tidsplan för tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna.
Svårt att sia om framtiden
Talibanerna har under senare tid haft stora militära framgångar och kontrollerar nu i praktiken betydligt mer än halva Afghanistan. Många tror att om USA och Nato drar tillbaka sina styrkor så kommer Ghani-regimen att falla ihop snabbt, men det beror också på hur USA kommer att agera i fortsättningen.
– Kriget kommer definitivt att ändra karaktär, men utfallet är mer osäkert. När Sovjet lämnade Afghanistan trodde alla att Najibullahs kommunistiska styre skulle knäckas snabbt. Men tack var ett massivt ekonomiskt och militärt stöd höll den sig kvar vid makten i tre år och det var först sedan Sovjetunionen brutit samman och inte fortsatte sitt stöd som den föll samman. Men Najibullah-regimen var betydligt mindre korrumperad än den nuvarande, säger Anders Fänge.
Vad som händer i Afghanistan efter en fredsöverenskommelse är svårt att säga. Enligt sin nuvarande konstitution är landet redan en islamsk republik och sharialagstiftningen är införd och skyddad.
– Även om det blir kompromisser vid en överenskommelse kan man befara att de rättigheter som kvinnor åtminstone formellt uppnått dras tillbaka. Det finns en risk för att bra projekt inom hälsovård och utbildning försvinner. Men alternativet är att kriget fortsätter, säger Anders Fänge.