Det är till synes kompromisslösa figurer som ska söka en potentiellt livsviktig lösning på lördagen. Redan före mötet kring Irans kärnenergiprogram verkar USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi ha svårt att komma överens, med olika synpunkter på hur samtalen ska hållas och vad syftet är. En sak verkar de dock eniga om: Utfallet kan ha stor betydelse.
Donald Trump satt i Ovala rummet ihop med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på måndagen när han överraskade reportrar med att USA och Iran ska ha ett “väldigt stort möte” om Irans kärnenergi. Trump underströk att det blir direkta förhandlingar mellan parterna.
Länderna har inte kommunicerat direkt sedan år 2015, när de slöt ett historiskt kärnenergiavtal under dåvarande president Obamas administration. Tre år senare slopade Trump det avtalet, och införde omfattande sanktioner mot Iran.
En vägg av misstro
Irans utrikesminister Araghchi hymlar inte med sin misstro gentemot Trumpadministrationen. Han är tydlig med att förhandlingarna kommer att vara indirekta, alltså ske genom en medlare. “Det handlar inte om taktik och reflekterar inte ideologi utan det är ett strategiskt val grundat på erfarenhet”, sa Araghchi i en opinionsartikel i Washington Post på onsdagen, där han beskriver en "vägg av misstro". Förhandlingen ska medlas av Oman, där samtalet äger rum.
Men de båda parterna står långt ifrån varandra, med skilda förväntningar på mötet. Trumps administration – med medhåll från Israel – har gått ut med att de vill nedmontera Irans kärnenergiprogram helt och hållet. De nöjer sig inte med att begränsa det till fredliga syften, såsom Obamas administration gjort.
– Jag tror att alla är överens om att det vore att föredra att göra en överenskommelse framför att göra det uppenbara, sade Trump till reportrar på måndagen.
Han syftade på en potentiell militär aktion gentemot iranska kärnkraftsanläggningar.
– Och det uppenbara är inte något jag vill vara involverad i, ärligt talat. Inte Israel heller om de kan undvika det, fortsatte han.
Trump har nyligen hotat Iran med ”bombning av en typ de aldrig har sett förut”, rapporterar New York Times. Samtidigt har han varit tydlig med att han föredrar en diplomatisk överenskommelse. Men kraven är omfattande – Iran måste sluta anrika uran, lämna över sitt stora lager av anrikat uran och förstöra sina befintliga kärnkraftsanläggningar.
Någon nedmontering verkar dock inte vara på tal från Teherans sida. Däremot är de redo att ingå en överenskommelse med USA. Som Araghchi ser det kan samtalen ”resultera i en affärsmöjlighet på biljoner dollar” – men ”bollen ligger hos USA”.
Oacceptabelt och förnedrande
Att gå med på USA:s krav vore med största sannolikhet att betrakta som oacceptabelt och förnedrande, rapporterar New York Times, i en nyhetsanalys där man spår att förhandlingen kan vara en sista chans att ta kontroll över Irans ambitioner kring kärnenergi – och undvika krig.
Enligt Iran är landets kärnenergiprogram enbart ämnat för civila ändamål – men landet har kraftigt accelererat sin kapacitet och i nuläget har Iran tillräckligt med vapenklassat uran för att bygga minst sex bomber, enligt data från internationella atomenergiorganet.
Och tiden är knapp för att komma överens, enligt europeiska analytiker. I slutet på juli måste nämligen Europa signalera huruvida man kommer att återinföra FN:s bestraffande sanktioner gentemot Iran. Återinförs dem har Iran gått ut med att de kommer att dra sig ur icke-spridningsavtalet helt och hållet. Det i sin tur kan få Israel, med hjälp av USA, att genomföra en stor militär insats för att förstöra Irans kärnkraftverk.
För att nå en överenskommelse i helgen måste Iran vara villiga att förhandla begränsningar kring sitt kärnenergiprogram – medan USA erbjuder permanenta lättnader av sanktionerna i gengäld, rapporterar New York Times. Samtalen väntas inkludera bland andra Irans utrikesminister Abbas Araghchi, Trumps sändebud Steve Witkoff och Ryssland.
