Trump och hans närmaste krets möttes under måndagen för att diskutera att pausa eller helt stoppa militära och ekonomiska medel till Ukraina. Detta dementerades först av Donald Trump men på måndagskvällen kom likväl beskedet från Trumpadministrationen att man pausar allt militärt stöd till Ukraina. Enligt en uppgift ska leveranserna återupptas om Zelenskyj ”rättar sig i ledet” och accepterar en fredsförhandling på USA:s villkor.
Johan Huovinen, militär lärare vid institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan är osäker på effekterna av en sådan paus.
– Men i januari så fick Ukraina det sista stödet som Biden-administrationen släppte ifrån sig. Och det gör väl att Ukraina har militärresurser att kunna klara sig ett par månader till.
Samtidigt stoppar det amerikanska försvarsdepartementet cyberoperationer mot Ryssland. Den amerikanska försvarsministern Pete Hegseth har varit förtegen om beslutet, men uppenbart är det ett steg närmre en bättre relation till Ryssland.
Vill normalisera relationen
Ordern ska ha kommit före USA:s president Trumps katastrofmöte med Ukrainas president Zelenskyj på fredagen – där presidenten och vicepresidenten JD Vance inför världspressen attackerade Zelenskyj för att inte ha tackat USA. Trump hävdade också att Zelenskyj riskerade att dra igång ett tredje världskrig. Ukrainas president tvingades lämna Vita huset utan att ha skrivit under mineralavtalet, men har i dagarna sagt att det kommer att hända, men i ett ”annat format”.
Johan Huovinen ser lättandet på cyberoperationerna som ett sätt att närma sig Ryssland och normalisera den relationen.
– Det ligger i Trumps intresse att gå till historien som en som har skapat fred på något sätt och framför allt så kommer det att kunna användas inrikespolitiskt i USA att han ”rättat till” det som Biden gjorde fel.
Ett första steg för det målet är att försöka få ambassaderna och de diplomatiska relationerna mellan USA och Ryssland att fungera.
– Det här har ju påverkat det möte som hölls med Zelenskyj i Vita huset. Det finns en del indikationer om att det skulle kunna vara ett förberett möte för att öka trycket på att Ukraina måste böja sig för att skynda på viljan att kunna skapa ett eldupphör och i nästa steg någon typ av fredsförhandling.
Fördömde inte Rysslands aggressioner
Carl Heath, senior forskare inom digital resiliens vid forskningsinstitutet Rise kallar beslutet om den förändrade inställningen kring cyberförsvaret ”märkligt” då det enbart riktar sig till Ryssland.
– Anledningen går endast att spekulera i men det är tydligt av USA:s generella inställning till Ryssland den senaste tiden med Trump-regimens antågande att man har en väldigt välvillig inställning till Ryssland.
Ett tidigare exempel för det var när FN:s generalförsamling samlades på treårsdagen för kriget den 24 februari och USA, tillsammans med Ryssland och Belarus, röstade mot en ukrainsk resolution som fördömer Rysslands aggression.
Både Johan Huovinen och Carl Heath tror att USA:s närmande av Ryssland slår kilar i USA:s relation till Europa. Och att Ryssland inte längre ska använda sitt cyberförsvar mot Ryssland kan i sig få konsekvenser för Europas cybersäkerhet.
– Det blir ju naturligtvis ett problem eftersom USA är en viktig part i den europeiska säkerhetsmiljön och deras förmåga spelar en stor roll, säger Carl Heath.
Hoten kan öka mot Europa
Johan Huovinen tror att den troliga reciprociteten, det vill säga att Ryssland också minskar cyberoperationer mot USA, kan frigöra resurser för att kunna öka mängden cyberoperationer mot Europa.
– Estland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Finland är till exempel ett antal länder som har sagt att man skulle vilja kunna tänka sig att bidra med olika typer av militära delar till Ukraina framöver. Det är en möjlighet att de blir hårdare angripna, helt klart.
