Hur länge gäller undantaget? Tillsvidare, något slutdatum är inte satt.
Oljelobbyn bakom beslut
Initiativet till ändringen togs av branschorganisationen American Petroleum Institute (API) som skickade ett brev till EPA fem dagar innan beslutet tillkännagavs. API fick vad de önskade sig och kravet på att mäta föroreningar slopades inte bara för oljebolagen utan även för andra branscher.
En dag senare, i fredags förra veckan, meddelade EPA även att raffinaderier får längre tid på sig att byta till sommarblandning, bensinen vars utsläpp inte orsakar lika mycket smog som vintervarianten. Det nya datumet är 20 maj istället för 1 maj men det kan komma att flyttas fram ytterligare.
Och i tisdags denna vecka kom ytterligare en miljönyhet från Vita huset. Donald Trump uppfyller nu sitt löfte om att sänka kraven på nytillverkade bilars bränsleförbrukning och utsläpp. I regelverket från Barack Obamas tid måste bränsleförbrukningen minska med 4,7 procent per år för modeller tillverkade 2021-2026. Med Donald Trumps regler blir det istället 1,5 procent per år. Företagen har sagt att de själva siktar på 2,4 procent även utan tvingande regler. Regeländringen ska spara in 1 000 miljarder kronor för bilindustrin, enligt transportminister Elaine Chao – men även här anses oljeindustrin vara den stora vinnaren.
”Helt bisarrt”
Thanu Yakupitiyage är kommunikationschef för den amerikanska grenen av miljörörelsen 350.org. Hon menar att Trumps regering åter visar att de inte tar hänsyn till vad forskningen säger.
– Det här kommer att skada både människors hälsa och ekonomin över tid. Det är helt bisarrt och avskyvärt att en av de första saker de gör under en global pandemi, där USA har flest smittade och döda, är att upphäva miljölagar.
Tidpunkten är knappast någon slump, anser hon.
– De passar på under en tid då människor känner sig sårbara och tvingas stanna inomhus i karantän. Och vår vanliga taktik att mobilisera på gatorna, Trump vet att vi inte kan göra det. De använder det här ögonblicket, inte för att gynna det amerikanska folket utan dem själva och företagen och lobbyisterna som de tjänar.
Skärpta straff för protester
Att protestera kan vara svårare än tidigare, även sedan viruskrisen lagt sig. Flera delstater har den senaste tiden passat på att införa strängare straff för miljöprotester. Kentucky, South Dakota och West Virginia har inom ett par veckor ökat straffen för den som på något vis skadar eller stör det som räknas som kritisk infrastruktur. Från miljörörelsens håll ses det som ett sätt att sätta stopp för den typ av icke våldsam civil olydnad som man ofta ägnar sig åt. Lagstiftarna vill slippa fler protester som den vid Standing Rock där man försökte stoppa bygget av Dakota Access Pipeline.
– Det är en en del av en större trend som pågått ett par år redan, säger Thanu Yakupitiyage.
Samtidigt är föroreningarna som bil- och oljeindustrierna orsakar är en bidragande orsak till att människor drabbas av lungproblem. Hälsoproblem som kan vara förödande i dagens viruskris.
– Att eliminera utsläppsstandarder kommer i längden att leda till mer utsläpp främst i samhällen med låginkomsttagare. Fler människor får svårt att andas, fler får astma. Och samma människor som har andningssvårigheter och astma är de som löper högst risk att påverkas av coronaviruset. WHO uppskattar att luftföroreningar, vilket bara är en aspekt av den fossila bränsleekonomin, dödar mer än sju miljoner varje år, konstaterar Thanu Yakupitiyage.
Thanu Yakupitiyage poängterar att 350.org inte gör några jämförelser mellan pandemin och klimatkrisen. Folk ska stanna hemma och följa reglerna. Samtidigt finns det saker att att lära och ta fasta på inför framtiden.
– Utifrån hur regeringar svarat på krisen så har vi sett att om bara viljan finns är inget omöjligt. Vi får alltid höra att det inte går att göra saker snabbt men nu ser vi att regeringar kan göra saker snabbt. Skulle vi mobilisera på den här nivån skulle vi kunna tackla klimatkrisen.
