Nu inleds förberedande förhandlingar i militärtribunalen Camp Justice på Guantanamo. Bland annat ska det avhandlas huruvida information som framkommit med hjälp av tortyr får användas som bevis. Försvaret kräver att alla sådana uppgifter ska diskvalificeras, skriver New York Times.

Khalid Sheikh Mohammed är en av de anklagade. Han ses som hjärnan bakom terrordådet och ska ha varit den som först presenterade planen för Usama bin Ladin. Han ska också ha tränat terrorister i Afghanistan och Pakistan. Khalid Shaikh Mohammed tillfångatogs 2003 i Pakistan och hölls i hemliga CIA-fängelser där han utsattes för omfattande tortyr. Enligt New York Times skendränktes han 183 gånger och hölls långa perioder naken och utan sömn. 

PTSD från tortyr

Ammar al-Baluchi, som står åtalad för att ha bistått flygplanskaparna med pengar, ska bland annat ha bivit hängd från vristerna och upprepade gånger kastad mot en vägg. En av männen, den jemenitiske medborgaren Ramzi bin al-Shibh, har bedömts vara otillräknelig och hans fall utreds därför separat från de andras. Detta eftersom han lider av posttraumatisk stress (PTSD), psykoser och vanföreställningar – psykiska sjukdomar som hans försvarare anser kommer från tortyren han utsattes för av CIA innan han fördes till Guantanamo 2006. 

Frida Johansson Metso är psykolog och samordnare för Röka Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering. Hon arbetar med tortyrskadade flyktingar i Sverige och kan inte uttala sig om de specifika Guantanamofångarna, men bekräftar att tortyr ofta leder till svår PTSD, samt att för mycket isolering riskerar att framkalla psykotiska symptom som hallucinationer. Effekterna av tortyr är alltid både fysiska och psykiska, förklarar hon. De psykiska menen är ofta de som stannar kvar längst. 

Hon poängterar att tortyr bör betraktas som det värsta brott en människa kan utsättas för. Det fungerar heller inte som förhörsmetod, eftersom information som den drabbade ger inte är tillförlitlig. 

– I en situation som waterboarding (skendränkning, reds anm.) exempelvis, så utsätts man för extrem stress och dödsskräck eftersom man tror att man kommer att drunkna. I den situationen finns det också risk för syrebrist, så det är som alltid en kombination av det fysiska och det psykiska. Vi vet att lite stress är bra för att människor ska kunna fokusera, men mycket stress är negativt både på lång och kort sikt för att kunna återberätta och minnas.

Minnet kan också förändras av extrema förhörssituationer på så sätt att den som utsätts börjar tro på sådant som inte är sant, säger Frida Johansson Metso.

Tortyrförbudet ifrågasattes

Enligt FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, är det förbjudet att i en rättegång använda bevis som framkommit genom tortyr. Efter 11 september ifrågasattes beslutet av flera västländer – främst USA, men också exempelvis av domstolar i Storbritannien och Tyskland, som började se bevis som framkommit genom tortyr som legitima. Det säger Ylva L Hartmann, doktorand i folkrätt med expertis på tortyr.

– Europadomstolen för mänskliga rättigheter har dock varit tydlig om att kontexten kring kampen mot terrorismen inte på något sätt ändrar tortyrförbudets starka ställning, säger hon.

I USA blev det efter 11 september vanligt att tala om ”enhanced interrogation techniques” eller ”utökade förhörstekniker”, som experter likställer med tortyr. Frida Johansson Metso säger att tortyr inte handlar om enskilda metoder, utan om ”ett klimat av rädsla, kontrollförlust, maktlöshet och identitetsförlust”. Hon säger också att tortyr inte enbart används för att få fram information, utan också exempelvis för att straffa den som utsätts.

– Man har sett i studier att om den misstänkte förövaren påstås ha använt mycket våld, så är det mer sannolikt att man godkänner användande av tortyr mot personen, än om man tror att personen har användbar information, men inte har använt våld. Då tycker man inte att det är okej att använda tortyr. Man har också sett samband mellan användandet av våld och torterarens humör, som inte har något med effektiva förhörsmetoder att göra.