Upptrappad konflikt i yazidiernas Sinjar

Den sannolikt mest kända berättelsen om Islamiska statens övergrepp, är den om hur IS i augusti 2014 begick folkmord på yazidierna från staden Sinjar i nordvästra Irak. När jihadisterna erövrade staden lät de avrätta omkring 5 000 yazidiska män och pojkar, medan nära 7 000 kvinnor och barn såldes in i sexslaveri.

Undertecknad var den enda utländska journalisten på plats som mötte överlevande yazidier när dessa flydde över gränsen in i Syrien.

Sexslaveriet har varit tema för tusentals artiklar om IS. Färre i omvärlden har följt hur 200 000 yazidiska internflyktingar suttit fast i flyktingläger i den irakiska Kurdistanregionen (KRI). De har varit oförmögna att återvända hem, dels på grund av den omfattande förstörelsen. Men också för att det allt sedan Sinjar återerövrades, i slutet av 2015, har funnits en regional konflikt kring vem som ska kontrollera staden. Enligt centralregeringen i Bagdad tillhör Sinjar Irak. Den kurdiska regionalregeringen i KRI insisterar på ett inflytande eftersom yazidierna talar kurdiska. Iranstödda shiamiliser tog upp egna ställningar i området 2017.

Dessutom har en kurdisk vänsterrörelse med band till den kurdiska PKK-gerillan sedan 2014 upprättat en egen politisk-militär administration. Folk har fruktat att Turkiets militära invasion in i KRI, som inleddes i somras för att pressa tillbaka PKK-gerillan, också kan utsträckas till Sinjar.

Spänningarna mellan grupperna har i åratal bidragit till instabilitet och osäkerhet, men från i somras började ändå allt fler yazidier återvända till Sinjar. Det rörde sig om 10 000 människor bara under juni-juli.

yazidierna hotas nu emellertid av en förvärrad konflikt, sedan Bagdad och den kurdiska regeringen i KRI i början av oktober slöt ett avtal. Enligt det ska den irakiska federala kontrollen stärkas i Sinjar och en ny militär styrka med våldsmonopol bildas. Avtalet är också menat att ”avsluta inkräktande gruppers auktoritet” i Sinjar.

Avtalet har dels kritiserats av lokala yazidier, som känner att beslutet fattats över deras huvuden. Även PKK och dess närstående yazidiska administration har riktat kritik och vägrar acceptera avtalet. Det var PKK och de syriskkurdiska YPG-styrkorna som efter IS intåg i Sinjar räddade livet på 50 000 yazidier som tagit sin tillflykt till det närbelägna Sinjarberget. PKK-gerillan deltog också i striderna för att återerövra staden.

Somliga analytiker har kallat oktoberavtalet om Sinjar för en eftergift mot Turkiet; andra att det ingår i en halvhemlig pakt mellan den kurdiska regeringen i KRI och Iraks premiärminister Mustafa al-Kadhimi, för att få den senare omvald i nästa års val.

Hur det än förhåller sig, riskerar maktspelet att beröva de lidande yazidierna det relativa lugn de hade dragit nytta av, för att kunna återvända hem efter sex år som internflyktingar.