BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Lapparna har placerats i kläderna av turkiska textilarbetare, för att göra omvärlden uppmärksam på att de inte fått betalt för flera månaders arbete. Och även för att samtidigt be klädkonsumenterna att stödja dem i deras kamp.
Chefen betalde inte anställda
I en kampanj som arbetarna startade för två månader sedan skriver de att de under ett års tid kämpat för att få ut sin lön, sedan fabriken Bravo Tekstil som de jobbade på plötsligt stängde och chefen försvann utan att betala sina anställda.
I fabriken gjordes mestadels kläder till Zara, som ägs av Inditex, och nu vädjar arbetarna till människor att skriva under deras namninsamling och sätta press på företaget att betala ut deras löner. Något företaget hittills inte velat göra.
– Det här är för jävligt helt enkelt. Men samtidigt är det ungefär så här det ser ut inom klädindustrin och därför är det jättebra att det här kommer fram, säger Johanna Nilsson som är en av författarna bakom boken ”Slow Fashion” och som föreläser om hållbart mode och klädindustrins baksida.
Omfattande problem
Efter att textilarbetarnas lappar fått stor internationell uppmärksamhet ökade antalet underskrifter från cirka 19 000 till långt över 100 000 på bara några dagar.
– De har verkligen lyckats med att nå ut, vilket är fantastiskt, säger Johanna Nilsson.
Enligt henne är problem med dåliga arbetsvillkor, låga löner och bristande rättigheter vanligt förekommande inom textilindustrin.
– Jag skulle säga att alla klädmärken inom fast fashion i stort sätt är dåliga tills motsatsen är bevisat. Det är orimligt att ett plagg kan kosta 39 kronor och då måste det nästan ligga dåliga löner och villkor bakom.
– Men jag är verkligen inte förvånad över att det är Zara som ligger bakom det här. För bara för några år sedan så visade det sig att Zara i Sverige hade väldigt dåliga fackliga villkor och arbetsrättigheter för sina butiksanställda. Och det var bara i Sverige där man generellt brukar vara mycket bättre på sådant, säger Johanna Nilsson.
Inte bara H&M
Och det är inte första gången klädföretaget Zara hamnar i blåsväder, de har tidigare utretts för att använda sig av slavarbete i Argentina där barn och vuxna tvingades arbeta 16 timmar i sträck.
De har även plagierat unga designers varumärken i stort sett rakt av och de har kritiserats för att de på en jeanskjol hade en broderad groda misstänkt likt den högerextrema populära figuren Pepe the frog.
Att det är ett annat företag än det ofta diskuterade H&M som visar sig agera oetiskt och blir omtalat tycker Johanna Nilsson är positivt.
– När jag är ute och föreläser får jag en känsla av att många tycker att det räcker med att inte handla på H&M så har de gjort ett bra hållbart val, men det är ju faktiskt så att H&M är ett av de företag inom fast fashion som gör mest för att vara hållbara och schyssta, även om det såklart inte är tillräckligt.
– Min poäng är att man glömmer bort alla andra företag. Som Gina Tricot, Zara, BikBok och andra utländska företag som inte heller är bra. Det är viktigt att reflektera över flera märken och deras etiska förhållningssätt.
• Hösten 2017. Danska TV2 avslöjar att H&M varje år skickar tonvis med funktionsdugliga kläder till förbränning. Kläder som i tester har visat sig inte alls innehålla för höga halter av kemikalier som H&M hävdar att kläder som förbränns gör.
• Våren 2017. Klädföretaget Gina Tricot lanserar en reklamfilm där skådespelaren Cissi Forss sjunger om företagets hållbarhet och dansar bland arbetare på bomullsfält i Indien. Reklamen möts med raseri i sociala medier och Gina Tricot kritiseras för greenwashing – att försöka att skönmåla sin verksamhet som miljövänlig. Reklamen får även kritik för att vara rasistisk.
• 2015. Bland annat Sveriges Radio uppmärksammar att flera hundra fabriksarbetare i Kambodja svimmar på arbetstid på grund av dåliga arbetsförhållanden och långa och stressiga arbetspass utan pauser.
• 2015. Human Rights Watch rapporterar att barn producerar kläder åt H&M i Kambodja.
• Början av 2010-talet. Metoden sandblästring, som används för att bleka jeans, avslöjas allvarligt påverka arbetarnas hälsa och ge dem stendammslunga.
