BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Alla de som passerat Libyen och fastnat i försvar eller fängelse där vittnar om att både killar och tjejer blir utsatta för övergrepp som våld och tvångsarbete. Av de tjejer som kommer ensamma har nästan alla varit med om våldtäkt av människosmugglarna, säger Christina Heilborn, chefsjurist på Unicef Sverige. 

Specifikt för G7-ledarna

Rapporten släpptes specifikt för att trycka på G7-ledarna och budskapet Unicef vill skicka är enkelt: skydda barn på flykt. Mer konkret har organisationen sex förslag på åtgärder. 

– Det är ett antal olika krav men det enskilt viktigaste nu är rätten till familjeåterförening eftersom det innebär en laglig flyktväg. Det fokuserar vi särskilt på i Sverige, eftersom den stängts i och med den tillfälliga lag som kom förra året, säger Christina Heilborn.  

Övriga krav är att barn måste skyddas från våld, inte hållas instängda och att de ska få tillgång till vård och skola. Unicef vill också se att regeringar motarbetar främlingsfientlighet i sina egna länder och ett mer globalt samarbete för att få slut på konflikter som leder till flykt. 

Enligt Christina Heilborn spelar allmänhetens engagemang roll, när det till exempel uttrycks genom att människor skapar ett tryck i frågan via sociala medier. 

– Det kan sätta ytterligare press på regeringen i Sverige att skydda barn på flykt, säger Christina Heilborn. 

Akut svält

Från Röda Korset kommer en uppmaning till G7-ledarna om att ta itu med krisen på Afrikas horn. 

Väpnade konflikter och torka har lett till akut hungersnöd för tiotals miljoner människor. Värst är situationen i Sydsudan, Somalia, Nigeria och Jemen. Görs inget är massvält snart ett faktum, varnar Melker Måbeck, chef för internationella insatser på Röda korset i Sverige. 

– Det är tiotals miljoner människor som är i desperat behov av akut humanitär hjälp. Det behövs både ekonomiska resurser och politiska insatser för att möjliggöra humanitär hjälp. Vi har några länder som just nu är oerhört utsatta av en kombination av konflikt och torka. Jag var själv i Jemen för några veckor sedan och där står man på randen till svältkatastrof. Det är nästan tio miljoner människor som inte vet vart de ska få nästa mål mat ifrån. 

Klimatredovisning 

Världsnaturfonden WWF hoppas att G7-länderna kommer att stödja nya rekommendationer för klimatredovisning för företag och investerare. De har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från en rad branscher och regeringstjänstemän från olika länder. 

– Innehållet i rekommendationerna är välkommet, men frågan är om de verkligen kommer användas och implementeras. Där finns det en förväntan inte bara från WWF utan också från många företag och investerare, att G7-mötet och även G20-mötet i juli gör tydliga ställningstaganden för att stödja rekommendationerna, säger Magnus Emfel, ansvarig för hållbar ekonomi på WWF Sverige.

Rekommendationerna går i korthet ut på att företag och investerare ska redovisa hur deras verksamhet eller nyckelbeslut påverkar klimatet på lång lång sikt.  

– Man måste börja mäta, blicka framåt och redovisa. Gör vi tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt? Det börjar komma en medvetenhet och det handlar inte om att vara god eller någon slags filantrop, utan om en insikt om att vi har en överkonsumtion av resurser globalt. Vi lever över våra tillgångar. På både lång och kort sikt innebär det finansiella risker – och risker för länder som inte kan förse sina befolkningar med mat, vatten och energi, säger Magnus Emfel.