Som fransk och nykaledonsk medborgare har han och flera medlemmar i hans familj tagit sig till det franska fastlandet för att jobba  – hundratals mil från ögruppen som enligt dem heter Kanaky men officiellt, i och med koloniseringen på 1800-talet, heter Nya Kaledonien. Regionen har en särställning bland franska utomeuropeiska departement med högre grad autonomi än andra. Invånarna har rätt till dubbelt medborgarskap och får därmed rösta i franska president- och parlamentsval – samt i det stundande EU-valet. Ioane Touyada planerar att resa hem igen efter att ha arbetat här på fastlandet ett tag. Han kommer att rösta i EU-valet.

– På socialister som stöder vår kamp. Det är den franska regeringens och president Macrons fel att våldet pågår, de gör allt för att försvaga oss kanaker, säger Touyada.

Det är den mest våldsamma situationen i Nya Kaledonien på 40 år. Sju människor har dödats, hundratals skadats och drygt 400 byggnader har förstörts i kravallerna som bröt ut för ett par veckor sedan.

Den franska regeringen har infört undantagstillstånd på öarna, skickat ett tusental kravallpoliser och militärer, infört utegångsförbud nattetid samt stängt ned appen TikTok – som upprorsmakarna använt för att organisera sig. Strandsatta turister har evakuerats av flygplan från Australien och Nya Zeeland.

Nickel till Tesla

Bakgrunden är en fransk lagändring avsedd att möjliggöra för även franska medborgare som bott i Nya Kaledonien minst tio år att rösta i provinsvalen – vilket kanakerna anser görs för att försvaga deras inflytande.

– Det är för att sätta lojalister i majoritet och vinna alla val, säger Moé Tjibaou som kallar sig separatist och socialist. 

Han vill att ögruppen ska bli självständig.

– Vi kan bara uppnå ett jämställt samhälle från det ögonblick avkolonisering sker, säger han.

Franska kolonisatörer anlände till Nya Kaledonien 1853 och använde den till en början som straffkoloni – tusentals politiska fångar togs dit.  Ursprungsbefolkningen kanakerna trängdes undan i reservat och exploaterades sedan som slavar för att bryta nickel – efter att stora fyndigheter gjorts. 

Det är väl uppenbart varför de vill minska vårt inflytande? Nicklet.

Fortfarande idag är nickel en av de största naturtillgångarna.  En fjärdedel av världens nickeltillgångar finns på öarna – en metall som används i uppladdningsbara batterier och rostfritt stål. Elon Musks bolag Tesla, till exempel, har ett avtal med en av de största gruvorna på ögruppen, Gorogruvan.

Kanakerna utgör idag bara 40 procent av de 270 000 invånarna. Självständighetsivern är störst störst i den gruppen.

– Det är väl uppenbart varför de vill minska vårt inflytande? Nicklet, säger Moé Tjibaou.

Lever i reservat

Vid tre tillfällen, senast 2021 har ögruppen röstat om självständighet, alla gånger har nej-sidan vunnit. Men sist bojkottade ja-sidan valet som de inte ansåg gick rätt till i och med den pågående pandemin. 

Lojalisterna menar att Nya Kaledonien skulle få det svårt utan Frankrikes fortsatta stöd, dels ekonomiskt, del säkerhetsmässigt.

– Nya Kaledonien behöver en större kraft och skydd. De riskerar att slukas av Kina om Frankrike lämnar och det vore förödande för folkrätten, säger till exempel Anne-Margherete Lacroix till France 2.

Nya Kaledoniens BNP är väldigt högt, i nivå med flera EU-länder. Men kanakerna är fattiga; drygt 70 procent lever under fattigdomsgränsen – nästan hälften saknar gymnasieutbildning och en majoritet eftergymnasial utbildning.

– Vi lever kvar i de gamla reservaten, inga jobb får vi heller, de skeppar dit fransmän från fastlandet för att jobba istället för att anställa bland oss. Det är därför vi är här, säger Ioane Touyada.

Hans påståenden bekräftas av fackförbundet UTSKE i Nya Kaledonien som menar att ursprungsbefolkningen diskrimineras på arbetsmarknaden. Medan kolonisatörernas ättlingar eller nyanlända fransoser favoriseras. 

EU-kontroll i regionen

För president Emmanuel Macron är Nya Kaledonien ett kärndepartement för Frankrikes strategi. Landet har ett flertal “utomeuropeiska departement” utöver Nya Kaledonien i regionen. I konflikten mellan Kina och USA, som är särskilt noterbar i Stilla havs-regionen, vill Frankrike spela en avgörande, geostrategisk roll. Och för att säkra den spelar EU en central roll. När Frankrike satt på det roterande ordförandeskapet 2022 stod viljan att involvera och mobilisera EU och dess medlemsstater i den franska strategin högt på agendan och Sverige tog det med sig under sitt ordförandeskap. I maj 2023 hölls EU Indo-Pacific Forum i Stockholm på temat där Frankrike var drivande. Det stärkta partnerskapet mellan EU och regionen ska främja fred, säkerhet, handel, gemensamt välstånd, den gröna omställningen och så vidare. Att delar av regionen är franska territorier stärker EU:s närvaro – och Frankrikes roll i EU. 

Men så är det det där med ursprungsbefolkningarna.

–  Frankrike vill dra med EU i sina koloniala ambitioner. Vi tänker inte låta er köra över oss, vi har också rättigheter precis som ni, säger Moé Tjibaou.

Förra veckan gjorde Frankrikes president Emmanuel Macron en blixtvisit till Nya Kaledonien. På plats sade han att den nya lagen skulle skjutas på framtiden, tills situationen lugnat ned sig – men att han fortfarande ämnar driva igenom den.

Premiärminister Gabriel Attal ska också besöka ögruppen – men först efter EU-valet den 9:e juni.