Samtidigt vill Thailand, som redan äger elva stycken Jas 39 Gripen (en har störtat), utöka sitt bestånd.

I april besöktes Sverige av en delegation från Thailands nationella militärhögskola under ledning av generallöjtnant Namsak Sarasuk, senior expert i det thailändska flygvapnet. Enligt ett blogginlägg på Thailands ambassads hemsida var syftet med resan att diskutera bilaterala relationer och utbyta åsikter om Sveriges energi-, miljö- och innovationspolitik. 

Men Dagens ETC erfar att målet i själva verket var att diskutera ett köp av fler Jas-plan. Enligt en källa med insyn pågår just nu förhandlingar om inköp av planen.

”Har gjort ett gott intryck”

Thailand har idag många äldre stridsflyg som det vill ersätta och budgeterade förra året 13,8 miljarder baht (drygt fyra miljarder kronor) till det ändamålet. Bangkok har även intresserat sig för amerikanska F-35, men fick nyligen nej från USA till en sådan affär.

Siemon Wezeman, senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, säger att Sverige har fördelar som redan har sålt plan till Thailand.

– Har man väl fått in foten genom dörren är det ofta mycket enklare att komma överens om nya affärer, säger forskaren och fortsätter: 

– Sverige har gjort ett gott intryck på Thailand som en pålitlig säljare. Svenska myndigheter stoppade inga vapenöverföringar efter militärkuppen 2014, till skillnad från vissa EU-länder och USA som höjde många ögonbryn efter kuppen. I USA förbjuder lagen att sälja vapen till en regim som kommit till makten via en kupp och Tyskland sa vid ett tillfälle att de inte kommer att leverera vissa typer av vapen av samma anledning.

Bygger Sverige sin konkurrenskraft på slappa regler?

– Det är många faktorer som avgör en vapenaffär, men visst uppfattas det som ett plus att Sverige efterlever ingångna kontrakt nästan oavsett vad som händer. Sverige är förvisso inte ensamt om den här mjukare inställningen, fransmän till exempel bryr sig inte alls om militära kupper. Men dessutom erbjuder den svenska regeringen generösa exportkrediter och prisgarantier. Det gör inte USA, men när man köper från USA så köper man sig en viktig allierad.

Svängde om Filippinerna

På Svenska freds ser man med oro på den snabba kapprustningen i världen.

– Vi ser en tydlig rörelse mot att allt mer resurser, energi och pengar läggs på militärt försvar på ytterligare bekostnad av säkerhetshot som klimatförändringar, bristande välfärd och andra grogrunder till konflikter och osäkerhet runt om i världen. De regioner där det finns konflikter och spänningar är vapenindustrins framtidsmarknader. säger Linda Åkerström, fredsrörelsens policychef.

Hon ifrågasätter även att den svenska regeringen binder sig till auktoritära regimer genom gigantiska och långvariga kontrakt och tar planerna på att sälja Jas Gripen till Filippinerna som exempel. Så sent som i oktober 2021 ska Inspektionen för strategiska produkter – myndigheten som kontrollerar Sveriges vapenexport – ha sagt nej till att sälja Jas till Manilla, på grund av den odemokratiska utvecklingen och omfattade kränkningarna mot mänskliga rättigheter. Men i höstas ska ISP ha ändrat sig, efter att Ferdinand Marcos Jr ersatte Rodrigo Duterte som president och trappade ned sin föregångares ökända "krig mot droger". 

Linda Åkerström kallar Sveriges agerande för en "glädjekalkyl" och varnar för att det fortsatt finns stora problem med vapenexport till Filippinerna och för att situationen snabbt kan försämras igen. För Sverige är det överordnat att stötta den inhemska vapenindustrin, säger hon. 

– Vapenexport med alla dess konsekvenser ses som ett nödvändigt ont för att stärka det svenska försvaret. Det höga priset betalas av de som drabbas av våld och förtryck i mottagarländerna eller där vapnen används. Det finns också en gräns där vi bidrar till eskalering av en redan spänd situation.

Risk för ryskt industrispionage

I februari besökte Saabs VD Micael Johansson Thailand. Tillsammans med Sveriges ambassadör i Bangkok träffade de landets vice försvarsminister, general Chaicharn Changmongkol. Saab medgav nyligen att det idag skulle vara omöjligt att sälja vapen till en av företagets mest trogna kunder, Sydafrika. Anledningen är att Jas Gripens allra första exportland har ett militärt samarbete med Ryssland

– I dag är det inte en aktuell fråga att göra affärer med Sydafrika, sa Micael Johansson till Dagens industri i maj.

Enligt honom skyddar dock slutanvändaravtalen som Saab har slutit med Sydafrika mot risken för ryskt industrispionage.

– Det får inte de göra våld på. Vi har inga tecken på att någonting sådant har skett idag.

Men forskare som affärstidningen har pratat med är desto mer oroliga. Enligt Martin Lundmark, lektor på Försvarshögskolan, kan Ryssland använda de goda relationerna till att försöka få teknologisk insyn i de svensktillverkade stridsflygplan som står i sydafrikanska hangarer.

Vilken väg väljer Thailand?

Samtidigt har Thailand inte riktigt bestämt sig för var landet står i fråga om Ryssland. Bangkok har tidigare varit en amerikansk allierad, men har nyligen inlett försvarssamarbete med såväl Ryssland och Kina.

– Ryssland har många bollar i luften just och Thailand står och svajar om vilken väg man ska ta, säger Kjell Engelbrekt, professor vid Försvarshögskola, till Dagens industri.

Är det då lämpligt att sätta Jas Gripen i händerna på ännu en potentiell Rysslandsvän? 

Siemon Wezeman säger att det inte är hans roll att svara på den frågan, utan något som den svenska regeringen behöver ta ansvar för. 

– Där tycker jag också att de borde vara mer öppna med hur de kommer fram till sina beslut. Sverige har ett regelverk för vapenexport och när ISP och regeringen tar beslut som verkar strida mot reglerna skulle det vara bra om de kan förklara för allmänheten och politikerna i riksdagen hur de resonerat. Att hyscha ned det gör att väljare och riksdagen har svårt att utöva kontroll över regeringen, vilket är brukligt i en demokrati.

– När Sverige ingick Gripenaffären pågick en aktiv konflikt i södra Thailand i vilket den thailändska flygvapnet var inblandat i, även med stridsflygplan. Det verkar som att bedömningen är att det inte kommer göra så stor skillnad om vi säljer eller inte, och om vi inte säljer så gör någon annan det.