En man står på vad som brukade vara ett UNRWA-kontor. Huset förstördes delvis när Israel utförde en militär operation mot flyktinglägret Nur Shams den 31:a oktober 2024.
Bild: Nasser Nasser/TT/AP
Dagens ETC
Kriget i Gaza har kallats en ny palestinsk katastrof. Parallellt med det förödande läget har Knesset röstat igenom lagar som i praktiken kommer göra det omöjligt för FN-organet UNRWA att fortsätta sina aktiviteter i Israel och ockuperade Palestina.
Experter menar att Israel vill radera de palestinska flyktingarnas status: UNRWA är en ständig påminnelse om deras existens.
För palestinier är 1948 året då al-Nakba – katastrofen i bestämd form, singular – inträffade. Det var då över 700 000 palestinier fördrevs. Många tog med sig nyckeln till sina hus, i hopp om att snart kunna återvända. Över 75 år senare har många kvar sina nycklar men ingen har kunnat återvända hem. År 1948 är också året då staten Israel grundades. UNRWA, FN:s organisation för palestinska flyktingar i Mellanöstern, är ett år yngre än staten Israel. Idag stöttar organisationen deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
UNRWA:s mandat är direkt kopplat till de palestinska flyktingarnas existens. I förra veckan röstade Israels parlament igenom två lagar som i praktiken sätter stopp för UNRWA:s verksamhet i Israel och på ockuperad mark. Människorättsorganisationen Adalah är ”mycket oroliga” för konsekvenserna, säger Miriam Azem, samordnare för internationellt påverkansarbete.
– De är väldigt långtgående. En del av avsikten bakom lagarna – baserat på hur diskussionen i Knesset har låtit – är att underminera palestinska flyktingars status. De kommer inte längre att betraktas som flyktingar. Det har ett brett spektrum av politiska konsekvenser.
Lagarna röstades igenom med stor majoritet. UNRWA kommer lämna ett stort vakuum efter sig.
– Det är inte något man oroar sig för. Det var väldigt tydligt genom hela processen, säger Miriam Azem.
Inget är glömt
Ett citat som ofta tillskrivs Israels första premiärminister David Ben-Gurion är ”de gamla kommer dö och de unga kommer att glömma”. Det är, enligt historieböckerna, mer en sammanfattning än ett direktcitat. Oavsett vilket så har det inte hänt: de unga har inte glömt, den palestinska kampen lever. Det som nu händer i Gaza har samtidigt kallats för en andra nakba, en till katastrof.
Samtidigt är lagarna som röstats igenom ännu ett stort steg bort från en lösning. Resolutionen från FN:s generalförsamling som upprättade UNRWA garanterar palestiniers rätt att återvända – ”the right to return” – till de hem de fördrevs från. Rätten att återvända är något som unga palestinier fortfarande drömmer om.
– Det är bara UNRWA som har rätten att återvända så tydligt inskriven i sitt uppdrag, säger Miriam Azem.
Hon menar att lagarna visar Israels brist på respekt för internationell rätt och spär på en redan hämndlysten atmosfär.
– Vi var ärligt talat överraskade över hur snabbt de röstades igenom, säger Miriam Azem.
Kontaktförbud införs
De två nya lagarna innebär tre saker. Det första, och enda som trädde i kraft omedelbart, är att Israels inbjudan till UNRWA om att arbeta på ockuperad mark, som skickades efter ett kort krig år 1967, dras tillbaka. Lagarna förbjuder också alla statliga myndigheter från kontakt med UNRWA. Den andra lagen säger att UNRWA inte får ha någon som helst verksamhet eller representation på staten Israels ”suveräna territorium”.
Dit räknar Israel också in ockuperad och annekterad mark, som östra Jerusalem, enligt Miriam Azem. I somras bekräftade den Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Israels ockupation är olaglig. Det struntar Israel i.
– Det här innebär att all UNRWA:s verksamhet i Jerusalem och östra Jerusalem måste stoppas helt, säger Miriam Azem.
Kontaktförbudet och förbudet mot att verka på Israels territorium träder i kraft inom tre månader. Konsekvenserna är svåra att överblicka, men kommer bli katastrofala.
– På ockuperad mark kommer konsekvenserna bli förödande, säger Miriam Azem.
I Gaza är det ännu svårare att förutspå vad som kommer hända: UNRWA förbjuds inte från att arbeta i Gaza, Israel anser inte Gaza vara sitt ”suveräna territorium”. Men hur ska någon som helst nödhjälp släppas in, när israeliska myndigheter inte får ha kontakt med UNRWA?
Frågan hänger i skrivande stund i luften.
Nya tag i striden mot UNRWA
I östra Jerusalem har försöken att porta UNRWA pågått länge. Redan 2004 föreslog politikern Nissan Salominski en ”belägring” av UNRWA:s huvudkontor i östra Jerusalem. År 2018 sa Jerusalems borgmästare Nir Barkat att man vill sätta stopp för ”lögnen om palestinska flyktingar” och stänga ner UNRWA. Istället skulle kommunen ta över UNRWA:s verksamhet.
”Jag finner det fascinerande hur framgångsrikt de (Israel) har fått förbudet att se ut som en reaktion på 7 oktober, efter påståendena om att UNRWA-anställda deltog i Hamasattackerna”, skriver Lubna Masarwa, byråchef för Middle East Eye i Jerusalem.
Totalt var det 19 anställda i Gaza som pekades ut, varav flera omedelbart sparkades. Bevisen som lades fram var bristfälliga. I inget av fallen har delaktighet i Hamas terrorattack kunnat fastställas.
I oktober cirkulerade ritningar på 1 440 nya bostadshus i östra Jerusalem. Enligt planerna ska dessa hus byggas prick på platsen där UNRWA:s huvudkontor idag ligger. Den israeliska tidningen Israel Hayom har rapporterat att planerna är i ett ”förberedande” skede. Miriam Azar säger att det här både är ”helt orelaterat” och ”helt relaterat” till de nya lagarna.
– Det är en annan och separat procedur. Men planen är omfattande och indikerar att man helt vill stänga ner UNRWA:s huvudkontor.
”Oacceptabelt” att vänta
Långt innan den 7 oktober i fjol kallades Gaza för världens största utomhusfängelse. Israel har kontrollerat hur många kalorier per invånare som släpps in – Gazas befolkning har inte tillåtits leva i något överflöd. Nu förvärras situationen för varje dag som går. Internationella domstolen (ICJ) i Haag, som utreder Israel för folkmord, har krävt att mer nödhjälp släpps in. En annan internationell domstol, Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder Netanyahu och den nu sparkade försvarsministern Gallant för brott mot mänskligheten. Bland annat genom att använda svält som vapen. UNRWA-förbudet är det rakt motsatta, sett till de åtgärder som krävts.
De norra delarna av Gazaremsan, där staden och flyktinglägret Jabalia ligger, har varit belägrat i över en månad. På mindre än en månad har 1000 människor dödats i Jabalia, förra helgen dödades 50 barn inom loppet av två dagar, enligt UNICEF.
Larm och avgrundsvrål har avlöst varandra: ändå vacklar det internationella samfundet.
– Det är ett skolboksexempel på etnisk rensing. Vi måste agera nu. Det internationella samfundets inställning om att ”vänta och se” är oacceptabel. Att vänta och se betyder att fler människor dödas och fördrivs permanent, säger Sarit Michaeli på den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem.
Bomber och svält
Det har diskuterats om Israels agerande i norra Gaza är en del av en konkret plan – ”General’s plan” – för att tömma området på palestinier. Sarit Michaeli säger att det egentligen inte spelar någon roll längre om det är just den som implementeras medan världen tittar på.
– Vi pratar inte längre specifikt om ”General’s plan”. Vi pratar om att befolkningen flyttas med hjälp av bomber och svält.
För några dagar sedan skrev Haaretz att IDF inte kommer låta de boende i Jabalia att återvända ens efter att militäroperationen är över.
– Det är den starkaste bekräftelsen jag har sett hittills, säger Sarit Michaeli.
Internationella Reportrar utan gränser varnade i veckan för en ”informations-blackout organiserad av Israel i norra Gaza”.
– Israel förhindrar alla former av medierapportering från norra Gaza. Det finns en anledning till det.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.