– Men vi har också förstahandserfarenhet av att försöka motverka denna typ av illiberala påtryckningar. Uppenbarligen ligger Ungern på en helt annan plats än Sverige, men det skadar aldrig att ta vitaminer, säger hon.

Dagens ETC möter henne och John Stauffer, chefsjurist och biträdande exekutiv chef för Civil Rights Defenders (CRD) i Stockholm efter ett seminarium som organisationen bjudit in till för att träffa ett 30-tal svenska gräsrots- och civilsamhällesorganisationer. CRD är just en sådan organisation som insett att det är dags att skaka igång det civila samhället och göra folk medvetna om orostecken för demokratin. I höstas ville sverigedemokraten Björn Söder stoppa alla statliga bidrag till CRD och påstod även att organisationen attackerar Ungerns ledare.

– Det finns en agenda bakom detta och det ser vi i länder som Ungern, men egentligen över hela världen. Det är en strategi för att undergräva civilsamhället för att försvaga motståndet mot den politik som de vill driva. Vi som civilsamhällesorganisation här i Sverige ser att det svenska civilsamhället inte är förberett för denna nya verklighet. Och jag tror att nu när vi ser tecken på demokratisk tillbakagång, att vi behöver ett uppvaknande, säger John Stauffer.

Tar hjälp av företag

Idag sysslar de flesta civilrättsorganisationer i Sverige med specifika frågor som hbtq-rättigheter eller barns rättigheter. Många arbetar utomlands snarare än i Sverige, men nu ser de enligt John Stauffer en situation där de också behöver engagera sig i svenska frågor.

Ungern har, till skillnad från Sverige och många andra EU-länder, ett avancerat auktoritärt system. Motkrafterna är civilrättsliga och fackliga organisationer och journalister, men även privata företag. För ett auktoritärt styre är faktiskt inte bra för handeln, påpekar Márta Pardavi.

– Det är bra för vissa företag, men inte bra för företag i allmänhet. Och i Ungern ser vi även att detta godtyckliga, icke-transparenta, nepotistiska beslutsfattande kan påverka landets ekonomi. Så något man borde göra även i andra länder är att involvera den privata sektorn för att stärka det demokratiska, transparenta, och förutsägbara styrsättet.

Tecken på auktoritära tendenser kan enligt Márta Pardavi vara att de svagaste i samhället börjar attackeras, exemplevis migranter som ofta har lägst nivå av social organisering. Därefter kryper tendenserna in i frågor som berör kvinnor, hbtq-personer, klimataktivister och anti-korruptionsjournalister. Även public service-medier tenderar att hamna under press.

– I Ungern finns en utbredd anti-hbtqi-kampanj som går så långt som att säga att vi är ett land där "wokeism" i princip ska elimineras. Den här typen av kulturkrig har kommit till på konstgjord väg. Det fungerar på andra ställen, så varför inte prova i Ungern? Men här drivs det också av skattebetalarnas pengar, det vill säga regeringspropaganda, som sedan förs vidare i media.

Sverige följer efter

Vissa av dessa tendenser känns också igen i Sverige, enligt John Stauffer. Utvecklingen har inte gått lika långt, till stor del för att vi har haft en lång tradition av stabil demokrati och skyddade rättigheter. Attackerna på civilrättsorganisationer och hoten om att dra in finansieringen eller att stämpla dem som partipolitiska, framför allt vänster, syftar till att undergräva organisationernas trovärdighet.

– Det är mycket oroande. Vi ser också hat och hot riktade mot civilsamhällets organisationer från våldsbejakande extremister. Och vi ser väldigt tydligt hur delar av civilsamhället blir tysta. Migranter pekas ofta ut som syndabockar. Just nu görs utredningar för att undersöka uppdraget för public service-media. Även akademin ifrågasätts. Inom vissa av dessa områden ser vi inga konkreta policyförändringar, utan det är mer en retorik. Men framöver kommer den att konkretiseras, säger han.

Inga rättsliga åtgärder

I fjol riktade EU för första gången sanktioner mot Ungern för landets korruption och brister i rättsstaten. Tillgångar på 130 miljarder kronor har blivit frysta. Men det löser inte alla problem, tror Márta Pardavi.

– EU-kommissionen har hittills inte vidtagit några rättsliga åtgärder mot Ungern. Det finns i princip ingenting i EU:s verktygslåda för att exempelvis stoppa hatkampanjer mot hbtq-personer, säger hon.

Sverige är i år ordförandeland i EU och har länge satt rättsstatsprincipen som ett av sina viktigaste prioriterade områden.

– Sverige måste verkligen vara en fackelbärare i EU för sitt eget uppfattade säkerhetsintresse. Vi kan bara leva säkert om vi kan lita på att våra institutioner inte vänder sig mot oss som medborgare. Och jag är mycket orolig över att se att vissa delar i det svenska samhället, och bland dem politiska ledare, inte bestämt håller fast vid dessa principer, säger Márta Pardavi.

Ungern blir EU:s ordförandeland 2024, något som i dagarna ifrågasätts av ett flertal EU-parlamentariker. Samtidigt säger Orbánregeringens internationella talesperson att de inte vill släppa in Sverige i Nato förrän luften mellan de båda länderna "är rensad". Hur man ska tolka det kravet är komplext, inte minst för säkerhetspolitiken, men kanske även utifrån ett rättstatsperspektiv.

– Orbán är bekymrad över hur Sverige varit en fackla inom EU för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokrati. Och utifrån det velat sätta press på EU att sätta press på Ungern. Jag kan bara hoppas att Sverige inte kommer att ändra sin politik och bli mindre påträngande eller mindre stränga i dessa frågor inom EU och mot Ungern. Men visst finns det anledning till oro. Det är tydligt att Sverige i dialogen med Turkiet har gjort eftergifter som ur ett människorättsperspektiv inte är bra, säger John Stauffer.