Sju års fängelse för medverkan i ett terrordåd och för att illegalt ha trätt in i Ungern som en del av ett massupplopp. Så lyder domen som föll mot den syriske medborgaren Ahmed Hamed i onsdags, i en rättssal i den sydungerska staden Szeged.
Ahmed Hamed bor egentligen på Cypern och har ett EU-pass, men försökte under flyktingkrisen 2015 hjälpa sina föräldrar och andra anhöriga att ta sig från kriget i Syrien till Tyskland.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Han arresterades vid den ungersk-serbiska gränsen i september 2015, efter att ett upplopp med stenkastning uppstått när den ungerska polisen stängde ner gränsövergången.
Ahmed Hamed har erkänt att han kastade fyra stenar. Men rörliga bilder visar honom också under långa perioder stå med en megafon för att med sin engelska försöka lugna ner situationen och ha en dialog med gränspoliserna.
Fallet har fått stor internationell uppmärksamhet och domen på onsdagen kom efter att hela rättegången gjordes om, då den första domstolen som dömt Ahmed Hamed 2016 inte hade beaktat allt bevismaterial.
– Jag är mycket besviken och ganska chockad. Vi hoppades definitivt på ett bättre resultat, eftersom domaren delvis höll med försvaret att Ahmed försökte lugna ner folkmassan, säger Áron Demeter vid Amnesty International Ungern, som noga följt processen, när Dagens ETC når honom på onsdagskvällen.
Domen överklagad
Domaren gick till sist på åklagarens resonemang om att Ahmed Hamed ”tvingade” polisen – och därmed tvingade staten – att öppna upp gränsen för flyktingarna, med hot om att annars attackera polisen.
En ”attack” mot gränsen faller in under den notoriskt breda ungerska terrorlagstiftningen. Amnesty International menar att domen mot denna påstådda terrorism är ett missbruk av antiterrorlagstiftningen, och en travesti på rättvisa.
Både åklagaren och försvaret har nu överklagat domen – den förre vill se ett strängare straff och den senare vill mildra det – och historien är sannolikt inte över ännu. Men Áron Demeter säger att makthavarna helt uppenbarligen velat se Ahmed Hamed i fängelse för att kunna peka ut honom i sin retorik.
– Snart kommer det att komma uttalanden om att, ”titta, vi har hittat en terrorist”.
Retoriska attacker
Orbán har ända sedan 2015 konstant velat göra en koppling mellan flyktingkrisen och terrorism. Åklagarens argumentation har länge också varit att Ahmed Hamed är en farlig islamistisk fundamentalist som har band till en terrororganisation och sympatiserar med Islamiska staten.
Under onsdagens rättegång hävdades det att Ahmed Hamed inte är en ”fredlig person” på grund av sina ”kulturella traditioner” och för att han besökt moskéer utomlands. Försvaret tvingades ännu en gång påpeka att även om Ahmed Hamed är muslim och religiös, så har han en kristen ortodox fru på Cypern och deras barn talar grekiska.
Regeringsrepresentanter har vid ett flertal tillfällen gått till retorisk attack mot Ahmed Hamed och när rättegången återupptogs i januari 2018 skapade regeringen ett fotoalbum döpt till ”Ahmed H är en terrorist” på sin officiella Facebooksida. Det är ett i EU mycket anmärkningsvärt beteende och ingrepp av en regering, i ett pågående rättsfall.
Orbán pressad
Men ingen hade räknat med att domen mot Ahmed Hamed skulle komma redan på onsdagen, eftersom domstolen hela tiden angett den 19 mars eller senare datum.
– Vi blev alla väldigt förvånade när domaren plötsligt skulle annonsera domen. Någonting måste ha förändrats, säger Áron Demeter.
Kanske har premiärministern Viktor Orbán bestämt sig för att lägga in en ännu högre politisk växel. Den 8 april går Ungern till parlamentsval och när Orbáns parti Fidesz förlorade i ett fyllnadsval till en borgmästarposition i februari, anses han ha blivit stressad.
Orbán går till val endast på agendan att han ska skydda ungrarna från en internationell konspiration under den judiske mångmiljardären George Soros, som tillsammans med liberala element i EU enligt konspirationen har en plan om att importera miljontals migranter för att islamisera Europa och krossa kristendomen.
Allt, allt, allt i Orbáns och Fidesz retorik handlar om hotet från muslimska migranter. Nu har man också en för andra gången dömd och fängslad religiös ”terrorist” i ett ungerskt fängelse.
Men finns det några chanser för Ungerns oppositionsrörelser att komma med alternativa budskap och kunna besegra Orbán i valet den 8 april? Endast försvinnande små.
Oppositionen har i flera år varit för svag och splittrad för att sätta upp ett tillräckligt motstånd. Det ser också ut som att de ökända ”fejkpartierna” utan några riktiga politiska program som deltog i valet 2014 – och framgångsrikt gjorde det politiska landskapet ännu mer splittrat, till Fidesz fördel – nu har återvänt. Vissa bedömare har liknat det vid ett slags lagligt fusk, som påverkar valet.
– Jag tror fejkpartierna kommer spela en viktig roll. Men Fidesz försöker kontrollera det mer den här gången. Flera av dem har nekats registrering hos den nationella valkommittén och det verkar inte finnas samma klartecken för vilken kriminell som helst att driva ett parti i dag, säger András Istvánffy, en före detta partiledare för vänsterpartiet 4K.
Det var hans parti som inför valet 2014 avslöjade att ett flertal fejkpartier dessutom hade kopierat namnunderskrifter av varandra, för att kunna registrera sig i tid innan valet. För en vecka sedan åkte en välkänd politiker fast för att också ha förfalskat underskrifter, för att registrera ett nytt pensionärsparti innan valet. 2014 hade flera av fejkpartierna också uppenbara kopplingar till Fidesz, vilket verkar gå igen idag.
Framtiden avgjord?
En studie gjord av den oberoende ungerska webbtidningen Index visar att totalt 1719 personer kommer att kandidera i de olika valkretsarna i landet, inklusive kandidater från fejkpartier.
I de valkretsar där en seger av oppositionen eller Fidesz redan är given ligger antalet kandidater på normalnivå eller lägre. Men i ännu oklara valkretsar är antalet kandidater mycket högre och dit flockas också fejkpartier.
– Så av ”någon anledning” bryr sig fejkpartierna inte om givna vänstervalkretsar, utan bara de valkretsar där valutkomsten ännu är oklar. Det här visar en indirekt koppling mellan fejkpartierna och Fidesz, säger András Istvánffy.
I ett ännu mer uppsplittrat partilandskap gynnas det redan största partiet – Fidesz. Med några veckor kvar till valet menar de hårdaste av kritiker att Ungerns politiska framtid, precis som rättegången mot Ahmed Hamed, därmed redan ser ut att vara avgjord i förväg.
